Virtuella kurser ska rädda små gymnasier
– De virtuella kurserna har varit av låg kvalitet och tekniken har varit dålig. Nu skapar vi en plattform och en gemenskap av lärare för att alla studerande i alla gymnasier ska ha samma utbildningsmöjligheter, säger professor i datavetenskap Ralph-Johan Back. Hans projekt heter Virum och ska erbjuda virtuell gymnasieutbildning i Svenskfinland från årsskiftet.
År 2013 beviljades Team Nord, som är ett samarbete mellan svenska gymnasier i Österbotten, ett stöd på 40 000 euro för att utreda och utveckla en modell för ett virtuellt gymnasiearbete i Svenskfinland. Stefan Kula, rektor vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby, utredde möjligheterna med olika berörda parter.
– De möjligheter till virtuell undervisning som fanns då var mycket begränsade och kommunernas ekonomi blev sämre. Jag kontaktade kommuner och representanter och frågade om de var intresserade. Många ville vara med, säger Kula.
Resultaten presenterades på ett utbildningsseminarium i Tammerfors våren 2014. I slutrapporten betonades starkt vikten av att ett virtuellt gymnasium bildas i Svenskfinland. På plats i Tammerfors var också Ralph-Johan Back, professor i datavetenskap vid Åbo Akademi, som blev intresserad av projektet. I samband med seminariet tillsattes en styrgrupp med uppgift att ta fram underlaget för en ansökan om extern finansiering för det virtuella gymnasiet. Projektet beviljades en miljon euro i understöd av Svenska kulturfonden.
Projektet heter idag Virum och ska vara klart vid årsskiftet. Styrgruppen består av bland annat bildningsdirektörer, rektorer och representanter från Finlands Svenska Lärarförbund och Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Ralph-Johan Back och forskaren Linda Mannila vid Åbo Akademi har ansvarat för utvecklingn av projektet och mjukvaran.
– De finlandssvenska gymnasierna har svårt att upprätthålla ett fullt kursutbud. Gymnasierna vill också hellre dela på kurser än slås ihop. Eftersom det är långt mellan skolorna behövs en ny lösning som Virum, säger Mannila.
– De virtuella kurserna har tidigare varit av låg kvalitet och tekniken har varit dålig. Nu skapar vi en plattform och en gemenskap av lärare för att trygga kursutbudet och se till att alla studerande i alla gymnasium har samma utbildningsmöjligheter, säger Back som ansvarat för teknologin.
Under projektets gång har Back och Mannila varit i kontakt med gymnasierna för att se till att Virum kan erbjuda lärare och studerande alla verktyg och funktioner som behövs för de olika ämnena. Till skillnad från många andra inlärningsplattformer är ViRum en applikation som laddas ned på en egen dator och fungerar även utan internetuppkoppling.
Programmet har tre block för böcker, kurser och anteckningsmaterial. I anteckningsböckerna kan den studerande bygga upp sina egna sidor och kapitel. Studerande kan förutom vanlig text skriva in matematiska formler, lägga till bilder och videor och spela in ljud.
I blocket för kurser finns material som lärarna gjort med sina egna anteckningsböcker. Lärarens anteckningsbok blir en kursbok där studerande kan lösa hemuppgifter med hjälp av olika mångsidiga verktyg. Kursboken ser till en stor del ut som en anteckningsbok men ger också möjlighet till kommunikation mellan lärare och studerande. I kursomgivningen är lärarna och de studerande sammankopplade till en grupp medan anteckningsböcker alltid är privata.
– Vi har prövat kurser i bland annat matematik, filosofi och ryska för att testa verktygen. Responsen har varit god från både lärare och studerande och vi har fått bekräftelse om att Virum verkligen behövs. Det verkar inte vara något problem för ungdomarna att lära sig tekniken, säger Mannila.
– Visionen är att Virum. när allting är klart, innehåller en stor mängd virtuella kurser som alla studerande i Svenskfinland på alla nivåer, inte bara i gymnasium, kan delta i. Det betyder att de båda kan gå både kurser i sin egen skola och Virumkurser på nätet. Vi skapar ett stort nationellt kursutbud på svenska som administreras gemensamt av skolorna, säger Back.
En av Stefan Kulas uppgifter är att skapa ett andelslag som tar över Virum då projektet är klart vid årsskiftet. För att gymnasielärarna ska få användarrättigheter till Virum måste kommunen gå med i andelslaget. Då flera kommuner gått med har också understödet från Kulturfonden ökat.
Att använda Virum kostar 18 euro per studerande per termin. De största utmaningarna kommer enligt Stefan Kula att vara att få med så många kommuner som möjligt för att få tillräckligt med lärare och ett så brett kursutbud som möjligt.
– Det har varit mycket arbete vid sidan om rektorsarbetet, men det är spännande att få vara med och utveckla och förbättra gymnasieutbildningen i Svenskfinland.
