Professor: Stor kulturförändring väntar privata bolag
En stor kulturförändring väntar de privata vårdbolag som efter vårdreformen omfattas av valfriheten. Offentlighetslagen gäller enligt lagförslaget också dem. − Vet de privata bolagen vad de ger sig in i? Det kommer att ta tid att förstå vad det innebär att det mesta blir offentligt, säger professor Olli Mäenpää. Mehiläinen, Attendo och Doctagon välkomnar ändå offentlighetsprincipen.
I åtskilliga debatter hör man alltjämt politiker och andra samhällsdebattörer tala om hur insynen försvåras när de privata bolagen tillåts producera offentliga vårdtjänster efter år 2019. Enligt lagförslaget till vård- och landskapsreform ska också privata bolag omfattas av både förvaltningslagen och offentlighetslagen då de erbjuder offentlig vård.
− Det är förstås välkommet, och det är bra att få det svart på vitt i lagen. Men egentligen förutsätter redan grundlagen det här i fråga om bolag som får ta över förvaltningsuppgifter. Finansierar man verksamhet med offentliga medel måste också offentligheten vara bred, säger Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt.
Frågan har varit eldfängd. Till exempel behöver inte kommunala bolag och andra bolag som ägs av den offentliga sektorn i nuläget följa offentlighetslagen. Undantaget är yrkeshögskolorna som är aktiebolag.
Också språklagen gäller privata bolag:
- I förslaget till anordnarlag står också att de privata bolagens personal att ha ämbetsansvar och straffrättsligt ansvar. Det här är viktigt när det gäller aktörer som utövar offentlig makt, i synnerhet i frågan om sociala tjänster. Ämbetsansvaret betonar att den som ger tjänster måste handla enligt lagen, och i synnerhet när det gäller vården finns det väldigt många lagar att följa.
- Enligt Olli Mäenpää ska också språklagen tillämpas på de privata bolag som ger vårdtjänster inom ramen för valfriheten och den offenliga sektorn. Mäenpää anser att det vore bra för tydlighetens skull att få in det i lagstiftningen, antingen som en precisering i språklagen eller uttryckligen i lagpaketet till vårdreformen.
Vilka skyldigheter väntar då de privata bolagen?
− Utgångspunkten är att allt som bolagen sysslar med är offentligt. Samma gäller de personer som är verksamma inom bolaget. Undantaget är vissa sekretessbelagda uppgifter, till exempel uppgifter om patientens hälsotillstånd och sådant som kan ses som affärshemligheter. Faran är att bolagen hävdar att allt är affärshemligheter, men den utgångspunkten har inte stöd i lagen, säger Mäenpää.
Däremot ska bolagen i framtiden till exempel kunna redogöra för hur det planerar ge tjänster, vilka strategier det har, hur man övervakar kvalitet, budgetförslag, beslutsfattandet som gäller tjänsteproduktionen, vinst (vissa uppgifter kan vara hemliga) och styrelsernas protokoll (vissa delar kan vara sekretessbelagda).
Vårdreformen byggs upp enligt principen att allt ska bolagiseras. Det innebär att miljardbelopp av skattepengar i framtiden används via bolagen.
En del av de privata vårdbolagen har förknippats med skatteparadis. Blir det nu lättare att övervaka att våra skattepengar inte försvinner till skatteparadis?
− Tyvärr minskar inte den risken, eftersom det handlar om skattelagstiftning och hur den övervakas. Däremot är det dålig reklam för bolaget att förknippas med skatteparadis, vilket torde ha en viss betydelse när bolagen ska konkurrera med varandra, säger Mäenpää.
”Offentlighetsprincipen borde utvidgas”
Mäenpää tror att det innebär en stor kulturförändring för de privata bolagen att omfattas av offentlighetsprincipen. I början kan det förorsaka en del problem.
− Det är en komplicerad lag och jag tror att många bolag inte förstår vad de ger sig in i. Det kommer att ta tid att innan de verkligen förstår hur de ska fungera i den nya miljön. Värre för bolagen vore ändå att begränsa deras möjlighet till att göra vinst. Den debatten pågår i Sverige.
Mäenpää hoppas att bolagen inte börjar göra för mycket juridik av offentlighetsprincipen.
− Enklast vore att acceptera en allmän syn där allt fungerar enligt offentlighetsprincipen. Annars väntar komplicerade rättstvister och besvär i förvaltningsdomstolen. Det tar tid och blir dyrt.
Sverige har en länge tradition av offentlighet, alla kommun- och landskapsägda bolag omfattas av offenlighetsprincipen.
− Vi borde absolut utvidga lagen att omfatta alla bolag som verkar inom den offenliga sektorn. Om till exempel metrobolaget från första början hade omfattats av offentlighetsprincipen skulle situationen sannolikt se helt annorlunda ut nu, säger Mäenpää.
Privata bolag positiva till offentlighetsprincipen
På Mehiläinen, som redan nu säljer privata vårdtjänster till ungefär 100 kommuner eller samkommuner, uppger Lasse Männistö, chef för samhällsrelationer, att bolaget börjar förbereda sig för valfriheten först när vårdreformen konkret börjar ta form.
– Vi är medvetna om diskussionen kring offentlig makt. Hela offentlighetslagen kan och kommer naturligtvis inte att tillämpas på privata aktiebolag. Det som nu diskuteras är i vilken mån information och dokument är offentliga när företag i framtiden eventuellt utövar offentlig makt. Diskussionen är välkommen. Information i samband med utövning av offentlig myndighetsmakt ska ju i princip vara offentlig. Några noggrannare specificeringar om vilken information som berörs finns inte ännu, svarar Männistö per epost, och tillägger att Mehiläinens verksamhet redan idag är öppen fastän lagen inte förpliktigar bolaget till det.
Mäenpää understryker ändå att hela offentlighetslagen enligt lagförslaget (anordnarlagen) kommer att tillämpas på de privata bolagen när de producerar lagstadgade social- och hälsovårdstjänster.
– Bolagen kan alltså inte välja vilka delar av offentlighetslagen de följer. Lagen måste tillämpas i all produktion av lagstadgade vårdtjänster. Om bolaget sedan producerar andra vårdtjänster än de lagstadgade står den verksamheten utanför offentlighetslagen, preciserar Mäenpää.
Doctagons vd Stefan Wentjärvi är medveten om att offentlighetsprincipen föreslås gälla privata bolag och välkomnar förslaget.
− Offentlighetsprincipen garanterar att kvaliteten utvecklas och är viktig ur såväl bolagens, patientens som hela samhällets synvinkel.
Wentjärvi menar att öppenheten inte är en stor fråga för de privata vårdbolagen.
− De är mer måna om sina affärshemligheter, som handlar främst om immateriell kunskap om hur man bedriver ett företag och annat sådant som inte går att påvisa i dokument.
Wentjärvi har också lagt märke till att man i debatter tar upp den dåliga insynen som motargument till varför privata bolag inte ska få vara vårdproducenter inom valfriheten.
− Jag vet inte om det är okunskap eller bara ett taktiskt spel.
Också på Attendo är man enligt kommunikationschef Lauri Korkeaoja väl förberedd på vårdreformen och vill också i fortsättningen vara med och utveckla de offentliga vårdtjänsterna.
− Attendo är ett börslistat företag i Sverige som redan nu tillämpar den svenska lagen kring genomskinlighet när det gäller börslistade bolag. I Sverige gäller offenlighetsprincipen offentligtägda bolag som producerar offentlig service. Frågan om offentlighet är därför bekant för oss också ur den aspekten, svarar Korkeaoja.
