Vårdreformen en stor jämställdhetsfråga
Flera kvinnoorganisationer och Kommunförbundet vill lyfta fram jämställdhetsfrågor i vård- och landskapsreformen inför kommunalvalsdebatten. – Reformens personalkonsekvenser gäller framför allt kvinnor. Kvinnornas andel av social- och hälsovårdspersonalen är 90 procent, säger Sirpa Paatero, styrelseordförande för Kommunförbundet.
Kvinnoorganisationerna påpekar att reformen har många konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män, den lokala demokratin och invånarnas delaktighet samt tjänsterna och personalen. Reformen påverkar också förebyggandet av våld mot kvinnor.
– I över 100 år har kvinnliga politiker drivit på uppbyggnaden av välfärdssamhället. Välfärdssamhället har upprätthållits av kommunerna i medborgarnas vardag och det har haft en avgörande betydelse för kvinnornas ställning och främjandet av jämställdhet, påpekar Sirpa Paatero, styrelseordförande för Kommunförbundet och fortsätter:
– Reformens personalkonsekvenser gäller framför allt kvinnor. Kvinnornas andel av social- och hälsovårdspersonalen är 90 procent. I lagstiftningen om och genomförandet av vård- och landskapsreformen bör man se till att jämställdheten utvecklas i en positiv riktning och inte går bakåt.
”Kommunalvalet ett jämställdhetsval”
Sari Raassina, ordförande för Delegationen för jämställdhetsärenden framhåller å sin sida att det är viktigt att kvinnorna får sin röst hörd i de nya beslutandeorganen och i det praktiska genomförandet av vård- och landskapsreformen.
– Kommunalvalet våren 2017 är ett jämställdhetsval. Bland de nuvarande fullmäktigeledamöterna är kvinnornas andel 36 procent, vilket är för lite. Kommunalvalsresultaten kommer också att återspegla sig på det första landskapsvalet i januari 2018, säger Raassiina.
Enligt Nasima Razmyar, ordförande för Monika-Naiset liitto borde man i kommunalpolitiken fästa större vikt vid jämställdhetsfrågor som gäller invandrarkvinnor.
– Kommunalvalet är ett särskilt viktigt val, eftersom frågor som gäller hemkommunen hör till de viktigaste i vardagslivet. Invandrarkvinnornas delaktighet och påverkansmöjligheter borde förbättras systematiskt, så att också denna kvinnogrupp får sin röst hörd. I förra kommunalvalet var valdeltagandet bland invandrarkvinnor visserligen större än väntat, men det var ändå bara cirka 20 procent som använde sin röst.
Eva Biaudet, ordförande för Kvinnoorganisationernas Centralförbund poängterar att det är viktigt att se till att kvinnorna också i fortsättningen deltar i det kommunala beslutsfattandet på alla nivåer och att kommunerna förbinder sig till att främja jämställdhet.
– I vård- och landskapsreformen minskar kommunernas uppgifter, men kommunerna kommer också i framtiden att vara viktiga beslutsarenor och ha en central roll i sysselsättningen och tillhandahållandet av basservice för medborgarna, säger Biaudet.
Det finns stora välfärdsskillnader mellan kvinnor och män i de olika befolkningsgrupperna. Ekonomiska och sociala faktorer har större inverkan på männens välfärd än på kvinnornas. Bland kvinnorna har åldern större betydelse för välfärden.
– Kvinnor i pensionsåldern löper större risk att drabbas av fattigdom, och bland de 75–85-åringar som använder kommunala tjänster är majoriteten kvinnor. I reformen bör man fästa särskild vikt vid äldre kvinnors ställning och de tjänster som riktar sig till dem. Tillräckliga resurser bör också anslås för förebyggande av våld mot kvinnor och anknytande tjänster, påpekar Tiina Tuomela, ordförande för Kvinnoorganisationer i Samarbete NYTKIS.
Det kommunala forumet för kvinnoinflytande ordnades den 29 september 2016 på Kommunernas hus i Helsingfors. Forumet var ett samarbete mellan Kommunförbundet, Kvinnoorganisationernas Centralförbund , Kvinnoorganisationer i Samarbete NYTKIS, Monika-Naiset liitto och Delegationen för jämställdhetsärenden.
