Ungdomsgarantin kräver långsiktighet
Kommunerna stöder ungdomsgarantin, men många kommuner är också kritiska till modellen.
– För att genomföra ungdomsgarantin krävs långsiktighet och systematisk verksamhet. Ungdomsgarantin är inte en fråga som sköts under endast en förvaltning eller en regeringsperiod, påpekar Maarit Kallio-Savela, sakkunnig vid Kommunförbundet.
Fakta: Ungdomsgarantin sysselsätter unga
- Ungdomsgarantin innebär att alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år ska erbjudas en arbets-, praktik, studie-, ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från det att arbetslösheten börjat.
- För den som slutat grundskolan betyder ungdomsgarantin att han eller hon har rätt till en studieplats på gymnasium, på yrkesläroanstalt, i form av läroavtal, på ungdomsverkstad, i rehabilitering.
- Ungdomsgarantin trädde i kraft i början av år 2013.
- www.ungdomsgaranti.fi
I en enkät som Kommunförbundet har låtit göra anser endast 9 procent av kommunerna att ungdomsgarantin lyckats bra eller mycket bra. 19 procent av kommunerna uppger att de har haft konkret nytta av ungdomsgarantin.
Nästan hälften av kommunerna (46 procent) efterlyser en bättre balans mellan statens styrning och resursfördelningen. 21 procent anser att statsförvaltningens övriga åtgärder står i konflikt med ungdomsgarantins mål och urvattnar möjligheterna att genomföra ungdomsgarantin.
Enkäten om ungdomsgarantin är en fortsättning på kommunenkäten år 2013. Enkäten kompletterades med frågor om hur kommunerna bedömer genomförandet av ungdomsgarantin och vilka förväntningar de har på fortsättningen av ungdomsgarantin.
Enkäten i januari 2015 fick 116 svar. Sammanlagt 38,5 procent av fastlandskommunerna i Finland besvarade enkäten.
Redan i den föregående enkäten påminde kommunerna om att de har arbetat förebyggande och mångsidigt för att stärka de ungas sociala färdigheter redan innan ungdomsgarantiprogrammet infördes.
Enligt enkäten pågår ett aktivt samarbete med kommunens olika förvaltningar och med andra instanser som har inflytande i kommunen. De som svarade på enkäten betonade servicetillgången, verksamhetens flexibilitet och samarbetet mellan aktörerna.
– Betydelsen av samarbete understryks i ungdomsgarantin. Stat och kommun medverkar tillsammans med projekt inom organisations- och företagsfältet. De som har svarat anser att det är viktigt att sörja för kontinuiteten i verksamheten. Det är med andra ord viktigt att ungdomsgarantin fortsätter under följande regeringsperiod, påpekar Kallio-Savela
Det uppsökande ungdomsarbete är populärast. Uppsökande ungdomsarbete görs av 99 procent av de kommuner som deltog i enkäten.
– Vid sidan av sin egen verksamhet stöder och hjälper kommunerna många organisationer och föreningar och deltar i flera projekt där man prövar nya verksamhetsformer och utvecklar nya servicemodeller, berättar Kari Sjöholm, sakkunnig vid Kommunförbundet.
Kommunerna erbjuder många unga ett första jobb och visar vägar till ett eget yrke. Ett sommarjobb på kommunen ger den viktiga första kontakten med arbetslivet.
– När det gäller sysselsättningen av unga upplever kommunerna att viktiga arbets- och näringstjänster inte finns tillräckligt nära de unga. De tillfrågade var bekymrade över att servicen försvinner eller flyttar till webben. De unga behöver mer servicehandledning och individuellt stöd säger Tommi Eskonen, sakkunnig vid Kommunförbundet.
Här hittar du info om ungdomsgarantin.
