Regeringens reformer har ökat kommunernas bördor
Arbetet med att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter måste till varje pris fortsätta under följande regeringsperiod, kräver Kommunförbundets vd Mäki-Lohiluoma.
Under det gångna regeringsperioden har regeringen initierat ett stort antal refomer som syftat till att minska hållbarhetsunderskottet, men endast en mycket liten del av de föreslagna åtgärderna har godkänts och omsatts i praktiken.
– I själva verket har antalet uppgifter de facto ökat, inte minskat efter att programmet publicerades, säger Mäki-Lohiluoma.
Statsminister Alexander Stubb gav på onsdagen sin upplysning till riksdagen om genomförandet av regeringens strukturpolitiska .
– I programmet föreslogs åtgärder bland annat för att balansera den kommunala ekonomin, öka den offentliga serviceproduktionens produktivitet, förlänga arbetskarriärerna, minska den strukturella arbetslösheten och höja den allmänna produktivitetspotentialen, listar Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen.
I programmet uppskattades den strukturella obalansen mellan inkomster och utgifter i den kommunala ekonomin uppgå till två miljarder euro på 2017 års nivå. Avsikten var att denna skillnad skulle minskas genom att kommunernas uppgifter och skyldigheter skulle reduceras med en miljard euro, och dessutom skulle kommunerna genom egna åtgärder täcka den resterande delen, bland annat genom att höja skatterna och effektivera verksamheten.
– Kommunförbundet ser det som oroväckande att de statliga åtgärder som avtalats i programmet för att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter enligt statens uppskattning bara uppgått till 350 miljoner euro, dvs. cirka en tredjedel av sparmålet på en miljard euro, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
Kommunerna har effektiverat sin verksamhet trots nya uppgifter
De uppskattningar av kostnadsbesparingar som hänför sig till kommunernas minskade uppgifter under den gångna regeringsperioden kan enligt Kommunförbundet inte till alla delar ens direkt klassificeras som besparingar.
Kommunerna har effektiverat sin verksamhet på många olika sätt på grund av de svaga ekonomiska tillväxtsiffrorna och de ständigt ökade serviceskyldigheterna. Under det senaste året genomförde kommunerna till exempel personalbesparingar på cirka 400 miljoner euro och höjde sådana skatter de själva kunde besluta om med cirka 390 miljoner euro. När man också beaktar motsvarande åtgärder som genomförs i år har kommunerna med de redan vidtagna åtgärderna genomfört sin del av strukturpaketet.
– Det som väcker oro i statens åtgärder har varit att den viktigaste sparåtgärden gällt nedskärningen av statsandelarna. I sig leder lösningen inte på något sätt till att den offentliga ekonomin balanseras, utan trycket på att spara och höja skatterna överförs bara från staten till kommunerna, påpekar Timo Kietäväinen.
– I fortsättningen måste ambitionen vara att uppnå verklig balans i hela den offentliga ekonomin, vilket också är det centrala målet i det nya planeringssystemet för den offentliga ekonomin.
