Pengarna sinar, sparbehovet i andra stadiet kvarstår

–  Nu slipper andra stadiet tillståndsrumban, men trycket på att spara försvinner ingenstans, säger Terhi Päivärinta, Kommunförbundets direktör för undervisning och kultur.

Regeringens försök att spara ytterligare 70 miljoner euro inom andra stadiets utbildning har fallit i behandlingen i riksdagens kulturutskott. I fall propositionen gått igenom, hade gymnasierna, yrkesinstitutet och folkhögskolorna varit tvungna att ansöka om nya koncessioner ännu i år.

Päivärinta säger att hon är rädd för att diskussionerna om samarbetet inom andra stadiet nu går i stå.

– Jag vill uppmuntra till fortsatt diskussion. Andra stadiets utbildning kommer inte att klara sig om ingenting görs åt strukturerna.

Regeringens proposition för andra stadiets utbildning är tudelad. Den första delen, finansieringslagen, godkändes i kulturutskottet i fredags trots att oppositionen tågade ut från utskottsmötet i protest. Detta lagförslag som ännu ska behandlas i regeringen och riksdagen innebär att pengarna till att andra stadiets utbildning minskar gradvis med totalt 190 miljoner med start år 2017.

I fall undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) väljer att dra tillbaka finansieringslagen när regeringen behandlar ärendet på torsdag, faller även den.

Propositionens andra del skulle ha tvingat yrkeskolorna, gymnasierna och folkhögskolorna att söka nya koncessioner, vilket i praktiken skulle ha lett till att vissa skolor skulle ha lagts ner.

– Kriterierna för vem som får koncession och vem som blir utan är oklara. Därför har Kommunförbundet varit kritiskt till den här delen av förslaget, säger Päivärinta.

Päivärintas tippning är att många kommuner kommer att vara lättade över att de inte behöver ansöka om upprätthållartillstånd.

– Samtidigt ska vi komma ihåg att problemen kvarstår. Pengarna till andra stadiet minskar, men de gamla strukturerna finns kvar. Redan i dag finns det kommuner som beviljar gymnasierna extra pengar på grund av att det i många kommuner är en imagefråga att ha ett eget gymnasium.

Enligt Päivärinta har i synnerhet de  yrkesskolor, som ägs av kommuner eller samkommuner gjort mycket för att förändra strukturerna och lyckats skapa större enheter redan nu. Inom gymnasiesektorn har frågan varit svårare.

– Jag hoppas att kommunerna närmar sig frågan ur studerandenas synvikel. Diskutera gärna vilka strukturer som är bäst för själva undervisningen, säger Päivärinta.

 Utmaningen är gymnasiernas roll i kommunen, då det långt är en imagefråga.

Robert Nyman, bildningsdirektör, Raseborg, säger att beskedet är positivt för det finska gymnasiet i Raseborg. Det svenska gymnasiet har hela tiden varit en förhållandevis stora upprätthållare.

– Med tanke på den pågående finansieringsreformen med 11 procent minskade statsandelar på 3-4 år är det förstås så att kommunerna som helhet måste se över situationen. Utmaningen är gymnasiernas roll i kommunen, då det långt är en imagefråga och attraktionskraft att ha ett eget gymnasium. Risken är på lite längre sikt att kvaliteten lider, då kommunens pengar tryter.

Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo säger att kommunerna nu får mera tid att  fundera på lösningarna. Många frågor har legat  i luften.

– Samtidigt kvarstår bekymret med de minskade statsandelarna, som ställer krav på utbildningsväsendet i alla kommuner.

I Åbo har man haft förberedande diskussioner om tillståndsansökningarna för upprätthållare, men dessa lägger man nu på is för ett tag. I stället kommer Åbo att en diskutera  samarbetet i regionen.

Regeringens förslag om att minska på antalet gymnasier och yrkesskolor föll i riksdagens kulturutskott. Kulturutskottet blev inte klart med sin behandling av lagsförslaget inom utsatt tid. Deadline var satt till måndag kl 12.

För utskottsordförande Raija Vahasalo (Saml) kom oppositionens agerande som en överraskning. Utskottsmedlem Tuomo Puumala (C) som kritiserat propositionen i skarpa ordalag, konstaterade att måndagen var en ”festdag för den finländska utbildningssektorn”.