Snart kommunalval: Lättare att hitta kandidater med frisk gallupvind i ryggen
I välfärdsområdesvalet har SDP däremot ett tydligt försprång i antal mandat jämfört med Centern och Samlingspartiet. KD och SFP skulle gå förbi De gröna ifall valet hölls nu.
Text Antti Kähkönen / Suomen vaalidatapalvelu Grafik Suomen vaalidatapalvelu och KRUT
Till den officiella valdagen för kommun- och välfärdsområdesvalen den 13 april 2025 är det i dag, den 23 januari, bara 80 dagar kvar. Kandidatuppställningen går in på målrakan, eftersom partierna och övriga som nominerar kandidater måste lämna in sina kandidatansökningar senast den 4 mars, det vill säga om en och en halv månad.
Antalet kandidater är, baserat på de tre senaste kommunalvalen, avgörande för valframgången i synnerhet i kommunalvalet, om man mäter framgång i antal fullmäktigeledamöter.
I de här valen är det mängden som gäller.
Det är ett samspel mellan utbud och efterfrågan på kandidater som sedan mynnar ut i hur väl partiernas listor fylls i kommunerna och välfärdsområdena och i hur många kommuner partierna ställer upp listor. Mekanismen är komplex. Goda opinionssiffror kan å ena sidan underlätta rekryteringen av kandidater, eftersom fler är intresserade av att ställa upp för ett parti som ser ut att gå framåt. Utbudet ökar alltså.
Svagt gallupunderstöd minskar på utbudet av kandidater då det gör rekryteringen svårare. Potentiella kandidater kan bli mera tveksamma ifall de vill gå ombord ett sjunkande skepp – kanske det är bättre att vänta till nästa omgång eller välja ett annat parti som språngbräda in till politiken. Samtidigt kan dock motvind sporra partiernas aktivister att jobba ännu hårdare för att hitta kandidater, om partiet riskerar att tappa stöd, vilket kan tolkas som ökad efterfrågan.
För att både den som funderar på att ställa upp och väljare i stort ska kunna bedöma vartåt vinden blåser inför kommande val, är det värdefullt att se hur det aktuella partiunderstödet kan tänkas slå igenom i kommun- och välfärdsområdesvalen.
Eftersom det ännu inte finns mätningar av partiernas stöd specifikt inför kommun- och välfärdsområdesvalen, är det mest naturligt att vända sig till de opinionsundersökningar som görs inför riksdagsval. Den senaste undersökningen från Helsingin Sanomat, gjord av institutet Verian, publicerades i tidigare i veckan.
I HS-undersökningarna ställs frågan till respondenterna om vilket parti de skulle rösta på om det vore riksdagsval nu. En del väljare kan ha olika preferenser i ett riksdagsval jämfört med ett kommun- eller välfärdsområdesval. Sparkrav i välfärdsområdena, behovet att trygga vårdens kvalitet och tillgänglighet samt många kommuners åldrande befolkning och försvagade försörjningskvot kan få en del väljare att föredra andra partier lokalt eller regionalt än i rikspolitiken. Även det faktum att en viss önskad kandidat eller ett visst parti inte ställer upp i väljarnas egen kommun eller välfärdsområde spelar in.
Det kan också hända att ett parti som en väljare vill rösta på i riksdagsval inte alls har kandidater i hens kommun eller välfärdsområde. Samma sak kan dock inträffa även i riksdagsvalkretsar; Svenska folkpartiet har till exempel inte alltid ställt upp kandidater i alla valkretsar, även om så skedde 2023. Kandidatlistornas reella utformning begränsar alltså väljarnas möjligheter att uttrycka sin partipreferens i olika valtyper och valomgångar.
En persons svar i en riksdagsvalundersökning kan dessutom avvika från hur hen hade svarat om det gällde kommun- och välfärdsområdesval. Samtidigt är det ändå troligt att partipreferensen inte skiljer sig helt och hållet åt mellan olika val. Därför kan HS:s riksdagsvalsundersökning åtminstone indikera riktning och styrka i stödet, även för kommun- och välfärdsområdesvalen.
Modellering av välfärdsområdesvalet
Om man skulle modellera välfärdsområdesvalet utifrån den senaste opinionsmätningen från HS, skulle förstaplatsen i välfärdsområdena byta parti i fem södra och mellersta välfärdsområden. Samlingspartiet skulle tappa sin förstaplats till SDP i fyra av dessa fem områden där Samlingspartiet var störst i valet 2022: Egentliga Finland, Birkaland, Mellersta Nyland och Vanda-Kervo. Det enda område där Samlingspartiet skulle behålla förstaplatsen är Västra Nyland.
Centern skulle i sin tur tappa förstaplatsen i Mellersta Finland till SDP, men behålla den i åtta nordligare välfärdsområden. Endast Svenska folkpartiet skulle, precis som 2022, behålla förstaplatsen i de två välfärdsområden där partiet var störst.
I det förra välfärdsområdesvalet kom Samlingspartiet på andra plats efter SDP i Päijänne-Tavastland, om man ser till procentuellt röststöd (24,5 procent, mot SDP:s 24,7), men tack vare en valförbindelse med Kristdemokraterna (KD) erövrade Samlingspartiet ändå ett mandat mer än SDP.
Om välfärdsområdesvalet hölls nu, och man justerar resultatet från 2022 med hänsyn till förändringarna i riksdagsopinionen, skulle SDP knipa positionen som ledande välfärdsområdesparti med 350 mandat (+73). Tvåa skulle Centern komma med 288 mandat (-9). Samlingspartiet skulle hamna på tredje plats med 261 mandat (-28). Sannfinländarna skulle förlora ungefär lika många mandat som Samlingspartiet och halka långt bakom täten med cirka 124 mandat (-31). De skulle då bara vara något större än Vänsterförbundet (Vasemmistoliitto), som landar på cirka 107 mandat (+7).
Så här modellerades valresultatet
HS och Yle beställer varje månad opinionsundersökningar om stödet för partierna i riksdagsval, HS från Verian och Yle från Taloustutkimus. När kommun- och välfärdsområdesvalen närmar sig är det relevant att klarlägga från vilka utgångslägen partierna går in i valkampen och vad deras nationella popularitet skulle innebära på lokal nivå. Genom att beakta partiernas popularitet vid tiden för kommunalvalet 2021 och välfärdsområdesvalet 2022 samt dagens stödnivå kan man modellera hur kommun- och välfärdsområdesvalen skulle se ut om de hölls nu.
Modelleringen bygger på antagandet att stödet för partierna i kommun- och välfärdsområdesvalen följer utvecklingsriktningen för riksdagsvalsstödet, men inte nödvändigtvis motsvarar det exakt. I modellen antas partierna prestera i kommande kommun- och välfärdsområdesval i förhållande till de riksdagsvalsgalluper som föregick 2021 års kommunalval och 2022 års välfärdsområdesval på samma sätt som de gjorde i valen 2021 och 2022. Om ett partis stöd i riksdagsvalsgallupen ökar, ökar också dess stöd i kommun- och välfärdsområdesvalen och vice versa. Grundantagandet är att riktningen och den relativa styrkan i förändringen av riksdagsvalsstödet slår igenom i hela landet, oavsett valtyp.
För att modellera kommun- och välfärdsområdesvalresultaten jämförs inte gallupresultaten direkt med kommun- eller välfärdsområdesvalresultaten. I stället görs en korrigering eftersom riksdagsvalsgallupen inte direkt speglar partiernas popularitet i andra val.
Korrigeringen görs genom att ta de två senaste riksdagsvalsgalluperna före kommunalvalet 2021 och välfärdsområdesvalet 2022, räkna ut medelvärdet av dessa och jämföra detta med valresultatet med formeln: 1 + (valresultat – gallupmedelvärde) / gallupmedelvärde. Detta ger en koefficient för skillnaden mellan gallup och valresultat. Till exempel, om ett partis genomsnittliga stöd i riksdagsvalsgalluperna var 15 % men kommunalvalsresultatet 20 %, blir koefficienten 1 + ((20–15)/15) = 1,33.
Genom att använda denna korrigeringskoefficient beräknar man förändringen från det föregående valet: ((gallup * koefficient) – valresultat) / valresultat. Gallupresultaten justeras alltså med hjälp av den historiska skillnaden mellan valresultat och gallup för att få en uppfattning om det nuvarande stödet i kommun- och välfärdsområdesval utifrån den senaste riksdagsvalsgallupen.
I modelleringen korrigeras sedan varje listas lokala röstetal med den relativa skillnaden mellan den senaste gallupen och medelvärdet av de två riksdagsvalsgalluper som föregick valen. Varje listas röstetal i varje kommun och varje välfärdsområde beräknas om, jämförelsetalen räknas och mandatfördelningen fastställs därefter. Av dessa omräknade röstetal framgår vilket parti som är störst i respektive område, och med hjälp av jämförelsetalen bestäms mandatfördelningen.
Vid modelleringen av 2021 och 2022 års valresultat med de nya stödsiffrorna har de existerande valförbunden behållits, trots att de i verkligheten förhandlas om lokalt inför varje val. Till exempel i Enare får Samlingspartiet flest röster i många av våra valmodelleringar, men Centern får flest mandat. Samlingspartiet och Kristdemokraterna hade ett valförbund 2021, vilket gör att det nästa mandatet som valförbundet erhåller skulle gå till Kristdemokraterna.
Trots osäkerheten på lokal nivå ger den på detta sätt framtagna modellen på riksnivå en god uppfattning om hur styrkeförhållandena i kommun- och välfärdsområdesfullmäktige i Finland skulle se ut om val hölls i dag.
