Investeringar och pensioner plågar Sveriges kommuner
Även det svenska samhället ställs inför dramatiska demografiska förändringar. – Andelen barn och unga minskar i hela landet samtidigt som åldersgruppen 80 plus ökar, vilket ställer tuffare krav på äldreomsorgen, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner. Bild: Mikael Sjövall.
Sex av tio svenska kommuner och alla regioner i Sverige väntas göra ett ekonomiskt underskott i år. Det bedömer intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner i en ekonomisk rapport som publicerades i mitten av oktober.
– I synnerhet inflationen, de förhöjda pensionskostnaderna och konjunktursvackan har försämrat de ekonomiska utsikterna en längre tid, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner.
Kommuntorget träffar Henriksson i Stockholm samma vecka som kommunernas svåra ekonomiska situation har toppat flera nyhetssändningar i Sverige. Kommunernas och regionernas ekonomiska underskott är enligt SKR:s kalkyler 8 miljarder kronor i år, vilket motsvarar omkring 700 miljoner euro.
– Vi ser trots detta en liten ljusning i situationen nästa år då kommun- och regionsektorn väntas göra ett överskott, säger Henriksson.
Ljusningen överskuggas ändå av enorma investeringskostnader som berör allt fler svenska kommuner. Enligt SKR måste kommunerna punga ut cirka 240 miljarder kronor (21 miljarder euro), för att stärka civilförsvaret och bygga ut den lokala infrastrukturen.
Försvaret kostar
I praktiken handlar investeringarna om att uppgradera vatten- och avloppsreningsverk, bygga nya skyddsrum eller stärka den regionala livsmedelsberedskapen i krissituationer. Dessa investeringar ska göras med lånta pengar.
Enligt SKR går notan för utbyggnaden av civilförsvaret lös på cirka 87 miljarder kronor (7,6 miljarder euro) plus årliga driftskostnader som uppgår till omkring 11,5 miljarder kronor (1 miljard euro).
– Utvecklingen med en eskalerande låneskuld som drabbar våra kommuner och regioner är inte långsiktigt hållbar. Vi vill att staten tar sin del av finansieringen, säger Henriksson.
Utöver utbyggnaden av civilförsvaret väntas kostnaderna för stärkt klimatanpassning också skena i väg.
– Vi talar om utökad nederbörd, förhöjda vattennivåer, rasrisk i kuperad terräng och behovet av nya vägar, vallar och fastigheter som klarar av extremväder.
Den svenska statens finansiering av kommunernas verksamhet är uppdelad i generella budgetstöd och riktade stöd. Det generella budgetstödet utgör över två tredjedelar av den statliga finansieringen.
– Det är ett problem att statsbidragen inte är värdesäkrade och därmed inte justeras uppåt för att matcha stigande priser och inflationen. Det här leder till en situation där kommunernas skuld ökar hela tiden.
Varför saknas den statliga finansieringsviljan?
– Det handlar om politiska prioriteringar. Politikerna har valt att satsa på andra saker och värna om ett ekonomiskt svängrum samtidigt som man frångår inflationsjusteringen av det generella statsbidraget till kommunerna.
Lamt intresse för sammanslagningar
Enligt en ny enkät som SKR har låtit göra är det försvinnande få svenska kommuner som är intresserade av att gå samman med en grannkommun.
– Vi anser att alla kommunsammanslagningar ska genomdrivas på frivillig väg. Det är inte något som staten ska tvinga fram. Ibland kan den här processen ta tid och kräva flera folkomröstningar.
Enligt Henriksson handlar det om grundläggande demokratiska värderingar.
– Det vore förödande för den lokala demokratin och det lokala engagemanget om staten skulle tvinga fram kommunsammanslagningar. I förlängningen brukar det leda till en avveckling av lokal service och ökad centralisering.
Henriksson ställer sig också tveksam till den ekonomiska nyttan av kommunsammanslagningar.
– Oberoende forskning i Finland, Sverige och Nederländerna visar att kommunsammanslagningar inte ger de kostnadsbesparingar som man har hoppats på. Det finns inga ekonomiska incitament för att fusionera kommuner.
Demografisk kräftgång
Trots den tidigare massiva invandringen till Sverige tampas också de svenska kommunerna med en ogynnsam demografisk utveckling.
– Vi ställs inför dramatiska demografiska förändringar. Andelen barn och unga minskar i hela landet samtidigt som åldersgruppen 80 plus ökar, vilket ställer tuffare krav på äldreomsorgen.
Menar du att samma utvecklingstrend gäller i hela landet?
– Jo, samma utmaningar gäller för alla kommuner. I storstäderna är utvecklingen inte lika dramatisk, men vi ser en avmattning av den demografiska tillväxten också i de stora städerna, vilket har en negativ inverkan på lång sikt.
