"En satsning som bör skapa mervärde för EU, Nato och Norden"
Det gäller att lyfta blicken. Det är en stor satsning som bör skapa mervärde för EU, Nato och Norden, säger landskapsdirektör Mats Brandt angående den återupplivade visionen om en fast förbindelse över Kvarken. En aktuell statlig utredning ska enligt planerna resultera i en rapport våren eller sommaren 2025. Foto: Joakim Snickars.
Byggandet av en fast förbindelse över Kvarken är en riktig långkörare som har stötts och blötts i olika repriser. Nu aktualiseras frågan på allvar igen. En statlig utredning ska vara klar nästa år.
En fast förbindelse över Kvarken? En progressiv samhällelig milstolpe, enligt vissa debattörer. Ett alltför kostsamt utopistiskt stolpskott, anser andra åsiktsstarka pennfäktare.
Läs mera här och se karta, Yle 16.8.2024: Finlands regering planerar bro över Kvarken – Umeåbor nöjda men skeptiska
Europa- och ägarstyrningsminister Joakim Strand hör till det förstnämnda lägret. I en Maaseudun Tulevaisuus-intervju i somras påstod den nyblivne SFP-ministern att han är helt övertygad om att Kvarkenförbindelsen är verklighet senast 2040.
Inte minst det kraftigt förändrade internationella säkerhetsläget efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har påverkat inställningen till det omtvistade megaprojektet i hög grad, resonerar Strand.
– Det försvarsmässiga samarbetet mellan Finland och Sverige och upprätthållandet av försörjningsberedskapen är tveklöst viktiga faktorer i sammanhanget, säger Mats Brandt, landskapsdirektör i Österbotten.
Brandt förhåller sig överlag positivt till såväl en utredning av det kolossala byggprojektet som ett framtida realiserande.
– Samtidigt borde perspektiven vidgas. Något snävt begränsat Vasa-Umeå-projekt är det inte. Det är fråga om en internationell satsning som bör skapa mervärde för EU, Nato och hela Norden, betonar han.
Rapport från statlig utredning väntas nästa år
I dagarna inleds en statlig utredning av möjligheterna till en fast förbindelse över Kvarken i Trafikledsverkets regi. Aimo Huhdanmäki har positionen som projektchef. Arbetet som beräknas kosta 100 000-150 000 euro utförs av konsultföretaget WSP.
Utredningen möjliggörs av skrivningar i det aktuella regeringsprogrammet. 200 000 euro har budgeterats för ändamålet. Knuten till projektet är även en arbetsgrupp med representanter för regionala och statliga myndigheter från Finland och Sverige.
Med bred infallsvinkel kommer det att fokuseras på olika förutsättningar för att genomföra den gränsöverskridande konstruktionen.
Broar, vägbankar, tunnlar och andra byggnadsalternativ och tekniska lösningar beaktas. Bland annat har en järnvägssträckning och sammankopplande av energinätverk också föreslagits tidigare.
Det är tänkt att utredningsarbetet ska utmynna i en rapport som offentliggörs under våren eller sommaren 2025.
– Jag räknar med att rapporten innehåller både stora och små förslag om genomförandet av projektet, samarbetet mellan länderna och hur man sköter samordningen i praktiken. De exakta geografiska zoner som i så fall kommer att beröras kommer knappast att pekas ut i det här skedet, säger Brandt.
En fast förbindelse över Kvarken klassas primärt som ett omfattande infrastrukturprojekt med koppling till den vidsträckta E12-leden som sträcker sig från Mo i Rana via Umeå och Vasa ner till Helsingfors, med Via Baltica-leden ner till Polen som en naturlig fortsättning.
– Redundans är något av ett nyckelbegrepp i det här sammanhanget. Om gods- och persontrafiken från och till Finland skulle utsättas för svåra störningar bör man hitta alternativa vägar.
– I ett läge där omvärlden förändras snabbt är det viktigt att utveckla logistiken. Dessutom ökar behovet av att förkorta rutter i en tid då det flaggas alltmer för miljövänliga och koldioxidfria transporter, säger Brandt.
Vid sidan av näringslivets och samhällets transportbehov kommer även potentiella pendlingsströmmar längs en eventuell Kvarkenförbindelse att analyseras i den aktuella utredningen.
– Arbetspendlare och personer som studerar i Sverige och Finland är exempel på andra berörda användargrupper.
En fråga på högsta politiska nivå
Tidigare pratades det främst om att bygga en bro över Kvarken. På senare tid har dock tunnelalternativet lyfts fram på tydligare vis. Sträckan mellan de två kusterna uppskattas till cirka 70-75 kilometer.
Olika alternativ har lagts fram. De beräknade kostnaderna landar enligt ett alternativ på 3-5 miljarder euro.
– I bästa fall skulle beräkningarna landa på dessa siffror. Ett eventuellt investeringsbeslut bör fattas av de högsta politiska ledningarna i Finland och Sverige. Även EU bör kunna medverka som en viktig finansiär, säger Brandt.
Några tänkbara tidtabeller för projektet och finansieringsandelar önskar Brandt inte spekulera om i det här skedet.
– Säkert blir det aktuellt med ytterligare utredningar framöver, säger han.
I början av september deltog Mats Brandt i några interregionala möten i Umeå och Vasa. I tillställningarna medverkade uppskattningsvis ett 40-tal tjänstemän, politiker och företrädare för näringslivet.
– Förbindelsefrågan var i fokus och diskuterades på mötena. På den svenska sidan förhåller man sig positivt till ett bygge på regional och lokal nivå.
– På nationellt håll i Sverige har man varit mera tystlåten. Men nyligen har den sittande regeringen aviserat att man önskar satsa mera på infrastruktur och trafikprojekt. Så det bådar ju gott för tillfället.
Österbottens Förbund beaktar i sin tur en eventuell fast förbindelse i form av en utvecklingszon över Kvarken den kommande landskapsplanen för 2050. Planen behandlas i ÖF-styrelsen i mitten av september för att därefter läggas till påseende.
– Utvecklingszonen för Kvarken omfattar förbindelser på olika sätt, med färja, flyg och andra transportmedel. Målet är att allmänt befrämja samarbetet och kontakterna mellan Finland och Sverige, säger Brandt.
