I Pargas bedömde invandringskoordinator Gudrun Degerth i juli 2022 att de ukrainska elevernas antal skulle vara ungefär den samma i Pargas på hösten som den var på våren då Kommuntorget skrev i ämnet. Arkivbild. Foto: Robert Seger.

De ukrainska flyktingar som har anlänt till Finland 2022–2024 kan lindra avfolkningen i en del mindre kommuner i glesbygden. Det visar statistiska uppgifter från Migrationsverket och enskilda kommuner.

Denna artikel är ursprungligen publicerad 21.8.2024.

– Då vi analyserar flyttningsrörelser mellan finska kommuner ser vi att många invandrargrupper i regel flyttar till huvudstadsregionen förr eller senare. De ukrainska flyktingarna avviker från den här trenden och stannar oftast kvar i de kommuner där de har bott efter sin ankomst till Finland, säger Tomas Hanell, specialforskare på Migrationsinstitutet.

Tomas Hanell är specialforskare vid Migrationsinstitutet.

Enligt Migrationsverkets siffror har över 70 000 ukrainska medborgare hittills sökt tillfälligt skydd i Finland. Under årets sju första månader har 8 142 ukrainare lagt in en ansökan om tillfälligt skydd.

Antalet ansökningar ökade under sommaren. I juli registrerades 1 606 ukrainska ansökningar om tillfälligt skydd. Som jämförelse höll sig det totala antalet ansökningar mellan 693 och 1 076 per månad under våren, uppger Migrationsverket. En stor del av de ukrainska flyktingarna väljer att bosätta sig i glesbygden.

– Många ukrainare har en tidigare relation till jordbruksdominerade trakter och känner sig därför hemma på den finska landsbygden. Det kan vara en bidragande orsak till att många av dem väljer att stanna kvar i mindre kommuner, säger Hanell.


Läs mera, Kuntalehti 11.92024: MDI: Yksittäiset kunnat menettävät lähes kaikki maahanmuuttajat maan sisällä tehtyjen asuinpaikkavalintojen takia – tästä näet maakuntien luvut | Kuntalehti


Södra Österbotten lockar ukrainare

Markku Mattila jobbar som forskare vid Migrationsinstitutet. Han har forskat i de ukrainska flyktingarnas integration i Södra Österbotten.

– Andelen ukrainare som slår rot i Södra Österbotten är väldigt hög. En mycket liten andel av de ukrainska flyktingarna har sökt sig bort till andra kommuner efter sin ankomst, säger Mattila.

Enligt Mattila är över två tredjedelar av de ukrainska flyktingarna i Södra Österbotten kvinnor och minderåriga barn.

Markku Mattila är forskare vid Migrationsinstitutet.

– Då barnen får kompisar i de lokala daghemmen och skolorna förankras familjerna stadigt i regionen. Efter det blir tröskeln högre att flytta till annan ort. Eftersom de flesta ukrainare är välutbildade har det varit förhållandevis lätt för dem att få jobb. Det här utgångsläget främjar integrationen, säger Mattila.

Migrationsinstitutets forskning visar att största delen av de ukrainare som är bosatta i Södra Österbotten överväger att bosätta sig i regionen på lång sikt. Den här viljan omsätts bland annat i ett utbrett intresse att plugga finska.

– Det bor för närvarande cirka 2 500 ukrainska flyktingar i Södra Österbotten. Det är ett betydande befolkningstillskott, som överstiger invånarantalet i vissa kommuner i regionen. Till exempel Storå kommun har endast omkring 2000 invånare, säger Mattila.

Kristinestads avfolkning mattas av

I närliggande Kristinestad i svenska Österbotten har en stor del av de ukrainska flyktingarna på orten valt att ansöka om kommunplats och mantalsskriva sig i Kristinestad, uppger en källa som Kommuntorget har talat med.

För en kommun som har tampats med en kronisk avfolkning i decennier är det en välkommen utveckling. Enligt Statistikcentralens preliminära siffror på befolkningsutvecklingen har Kristinestad endast tappat fyra personer under årets två första kvartal.

Inflyttningen av invandrare i kombination med planerna på att anlägga en vätgasfabrik på orten har aktualiserat behovet av att trygga tillgången på bostäder i Kristinestad.

– Flera byggbolag har gjort reserveringar av tomter för bygget av radhus på orten. Kommunen har också signalerat att det behövs fler bostäder, säger Angelique Irjala, vd på Business Kristinestad.

Andelen invandrare växer i Vasa

I den regionala centralorten Vasa är det i huvudsak inflyttningen av invandrare som tryggar en gynnsam befolkningsutveckling.

– Andelen invånare som talar andra modersmål än finska och svenska har de senaste 25 åren ökat från 2,3 procent till 12,1 procent i Vasa, säger Jonas Nylén, bostadschef på Vasa stad.

Vasa hade i fjol en befolkningsökning på 968 personer. Det är den största ökningen sedan 1970-talet.

– Vi hade en nettoinvandring på cirka 1 400 personer i fjol. Drygt 400 av de inflyttade var ukrainska medborgare, säger Nylén.

De mindre kommunerna i Österbotten har inte lika lätt att hävda sig i konkurrensen om nya invånare. Enligt Migrationsinstitutet kan inflyttningen av ukrainska flyktingar ändå ha en utjämnande effekt på befolkningsutvecklingen i en del kommuner.

– Visst har det betydelse för vissa kommuners demografiska situation att det flyttar in ukrainare, men på lång sikt har det endast en lindrande inverkan på avfolkningen i glesbygden i de södra delarna av Österbotten. Vi talar trots allt om högst 75 000 ukrainska flyktingar i hela landet, säger Mattila.