Minst 45 000 luncher varje dag - för 2,50 euro per barn
Ibrahim Osama är en av dem som förser eleverna i huvudstadsregionen med skollunchen. Foto: Palvelukeskus, Jussi Hellsten
De som ansvarar för skolmaten måste ha is i magen och blicken fäst på varje euro och cent, inflationen och prisökningen syns förstås också i centralkökets värld.
Menyerna skiftar av många olika skäl – vissa råvaror skiftar efter den rådande skördesäsongen medan andra ändringar på menyn hänger ihop med inflationen.
Den här artikeln ingår i Kommuntorget magasinet 4/2024.
– Det är klart att vi nu har mindre regnbågslax på skolornas menyer på grund av prisökningen. På våren började vi servera mindre uppvärmda grönsaker och potatismosen byttes ut mot potatis”, räknar enhetschefen Aulikki Johansson på Palvelukeskus Helsinki upp.
Läs också: Kampanj engagerar skolköket – här väljs lokalt in i minsta detalj
I snitt använder Palvelukeskus Helsinki 2 euro och 50 cent på skolmaten per elev och skoldag.
Palvelukeskus Helsinki står för 70 procent av matproduktionen i Helsingfors daghem och skolor.
En stor del av maten som serveras tillreds i det enorma centralköket från 1979 i grannkommunen Vanda. Den resterande skol- och daghemsmaten står ytterligare tre leverantörer för: Palmia, Compass Group och Sodexho.
I några skolor tillreds maten från grunden, men i de flesta skolorna i Helsingfors levereras maten i Palvelukeskus Helsinkis gråa eller svarta lådor. På Backasvägen 30 i Vanda lastas maten in i lastbilarna och så fraktas de direkt till skolan. I skolan värms maten upp i skolans eller daghemmets kök.
I de flesta skolorna och daghemmen i Helsingfors tillreds salladen i skolans eget kök.
– Största delen av de råvaror som används är inhemska”, säger Johansson.
Vege, soppa eller kebab?
Med jämna mellanrum blåser det upp en storm kring skolmaten i offentligheten.
Ibland klagas det över att det är för mycket vegetariskt, ibland för att det är för mycket soppa och ibland för att eleverna låter bli att äta skollunchen och hellre ränner till kebabhaket över gatan.
Barnen som äter maten, föräldrarna som skickar sina barn till skolan och politikerna i stadshuset nere på Södra Esplanaden har alla sin åsikt om hur skolmenyn ska se ut.
Är det bara ni på Palvelukeskus Helsinki som får bestämma om menyn?, kanske någon undrar.
– Vi har redan i många år lyssnat på elevernas önskemål då vi planerar menyerna. I många skolor har vi matråd där eleverna får provsmaka på möjliga nya rätter. Vi får varje år tusentals svar i våra enkäter som eleverna får fylla i.
Aulikki Johansson tillägger att Palvelukeskus Helsinki har ett eget team för produktutveckling som följer med nya trender.
– Via vårt teams idéer kommer ständigt nya maträtter till skol- och daghemsmenyerna. I dag har vi både tortillas och olika curryrätter vid sidan av de klassiska favoriterna makaronilåda, fiskpinnar och spenatplättar, säger Johansson.
Johansson tillägger att just spenatplättarna inte tillreds i det egna centralköket utan de köps in av en underleverantör.
Skollunch i Helsingfors i 80 år
När den avgiftsfria skolmaten gjorde entré i Finland var Helsingfors föregångare. Finland stiftade veterligen som det första landet i världen en lag om avgiftsfri skolmat år 1943. Lagen slog fast att alla landets folkskolor senast 1948 skulle börja servera mat åt eleverna. I Helsingfors började skolorna redan 1943 erbjuda mat åt skolbarnen – oftast var det soppa på tallriken, bröd fick du hämta med hemifrån.
I folkskolelagen från 1957 slås fast att den mat som serveras åt barnen i skolan ska vara näringsrik, fostrande, smakfull och gratis.
När jag idag frågar Palvelukeskus Helsinki om vad som är viktigt när skolmenyerna planeras blir svaret aningen annorlunda.
– Vi ska ta i beaktande de matrekommendationer som gäller, så ska maten vara hälsosam, klimatvänlig, mångsidig och smakfull. Dessutom styrs menyerna av stadens ramverk, alltså de resurser vi har och stadens linjedragningar om skolmaten, säger Aulikki Johansson.
Frågor om skolmaten?
Kontakta gärna den som ansvarar för bespisningstjänsterna i skolan eller med kommunens chef för skolbespisningen. Kontaktuppgifterna kan finnas till exempel på skolans eller kommunens webbplats eller i en broschyr som presenterar skolans verksamhet.
Eleverna och rektorn eller lärarna kan delta i utvecklingen av skolmåltiderna.
Skolan kan grunda en restaurangkommitté, ett matråd eller motsvarande, om skolan ännu inte har ett sådant organ. Hela skolan kan utveckla skolmåltiderna i samarbete.
Då kan man utveckla en egen profil för skolmåltiderna i den aktuella skolan. Samtidigt blir det möjligt att utveckla många aspekter som anknyter till skolmåltiderna.
Den gemensamma verksamheten kan bestå till exempel av gemensam planering av temaveckor och temadagar (presentationer, pyssel). Den kan handla om trivseln i skolmatsalen, om måltidernas tidpunkter, om måltidernas längd och om skolans egna ”regler” för skolmåltiderna. Källa: Ruokatutka.fi
