Pietikäinen påminner: Tänk kretslopp!
Hur länge kan papp leva? Cirkulär ekonomi handlar om ett nytt sätt att göra hållbara affärer. Allt som produceras återanvänds. Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen efterlyser attitydförändringar i kommunerna.
Ställ om till kretslopp – den cirkulära ekonomin bygger i motsats till slit-och-släng-kulturen på att återanvända, laga och putsa upp, dela på saker och leasa så att avfall inte just uppstår. Det handlar om en omvälvande attitydförändring och ett nytt sätt att göra hållbara affärer.
– Det globala årsbehovet uppskattas komma att tredubblas under de närmsta 35 åren. Vi skulle alltså behöva fyra planeter för att tillgodose den växande efterfrågan på råvaror, säger Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen (Saml).
För henne är det viktigt att man i kommunerna förstår kärnfrågan i kretsloppstänket. För kommunerna innebär cirkulär ekonomi att tänka långsiktigt och resurseffektivt i allt man gör, till exempel när man bygger eller gör upphandlingar.
– Tjänstemännen och de förtroendevalda i kommunerna kan i sitt dagliga arbete effektivisera materialanvändningen, favorisera återanvändning och leasa framom att köpa nytt.
Förutom lägre miljöpåverkan och minskade utsläpp av växthusgaser kan kretsloppstänket också genom en effektivare resursanvändning ge besparingar i materialkostnader.
– Avfallshantering, nyproduktion och andra sätt att utnyttja avfall ger nya businessmöjligheter. Genom att öka resursproduktiviteten med 30 procent till 2030 skulle det kunna öka BNP med en procent och skapa två miljoner hållbara jobb, säger Pietikäinen.
Kommunerna har en viktig roll i att främja den cirkulära ekonomin till exempel när det gäller avfallshantering, markplanering, energiproduktion, byggande och offentliga upphandlingar.
Kommunförbundets vd Jari Koskinen ser den cirkulära ekonomin som intressant och vettig.
– Det är vettigt att utnyttja en råvara fullständigt. Kommunförbundet stöder i princip cirkulär ekonomi. Det är viktigt att stöda kommunerna i klimatstrategier och gröna offentliga upphandlingar, men det ska ske på frivillighet basis, säger Koskinen.
Kommunförbundet anser att det är viktigt att man på EU-nivå inte begränsar kommunerna för mycket och har en förståelse för att kommunerna sinsemellan är väldigt olika och att en sträng reglering inte lämnar tillräckligt med utrymme att välja den bästa lösningen för specifika situationer.
Sirpa Pietikäinens personliga topp tre handlingar:
- Ekologisk närmat, använda kollektivtrafik, håller på att bygga ett hus som producerar mer energi än det använder.
Jari Koskinen personliga topp tre handlingar:
- Köper gärna närmat, bränner ved hemma, återvinner då jag hinner.
Cirkulär ekonomi på EU-nivå
- EU-kommissionen publicerade 2014 ett paket med en skrivelse om cirkulär ekonomi, som mest handlade om återvinning av hushållsavfall.
- Den nya kommissionen drog tillbaka förslaget i början av året, eftersom man ville att det skulle utökas och beröra hela produktionskedjan.
- Innan årets slut har EU-kommissionen utlovat ett nytt förslag om cirkulär ekonomi. Därför pågår ett intensivt arbete hos kommissionen.
- För förpackningsavfall har ett mål om 80 procents återvinning och förberedelse för återanvändning till år 2030 föreslagits.
