Påverka reformerna med sakargument
Det var många kommunalpolitiker och -tjänstemän som ville diskutera vårdreformen, de självstyrande områdena och kommunekonomin på Kommunförbundets och Österbottens förbunds landskapsträff på tisdagen i Vasa.
Mikaela Björklund, vice ordförande i landskapsstyrelsen i Österbotten, konstaterade att det är en veritabel epok som går i graven i och med att social- och hälsovården överförs från kommunerna till 15 vårdområden.
– I min egen kommun Närpes fick vi den första kommunalläkaren 1890. Fattigvården startade 1905 och det första kommunala sjukhuset grundades 1908. Är vårdreformen egentligen en kommunreform, frågade Björklund.
Ulla-May Wideroos, ordförande för Svenska reformgruppen som tillsatts av Kommunförbundet och Folktinget, vill påverka utformningen av reformerna med sakargument.
– Nu gäller det att spela med de kort det vill säga med de ministrar som finns. Det lönar sig inte att härja – jag tror på saklighet. Minister Juha Rehula och hans efterträdare på ministerposten Annika Saarikko är duktiga politiker som förstår sig på sakargument. Det är dem vi ska påverka, sade Wideroos.
Wideroos bedömning är att regeringen inte vill ha grundlagsproblem på halsen i det här läget.
– Det räcker inte med att de språkliga rättigheterna finns inskrivna i grundlagen och med språklagen. Alla speciallagar som stiftas i de kommande reformerna ska innehålla specifika anvisningar om hur servicen på svenska ska fungera, underströk Wideroos.
Michael Luther från Korsholm frågade vad som sker med kommunerna i gränsområdena, dvs. kommuner som hör till ett självstyrande området och samarbetar med ett annat.
Stadsdirektör Gösta Willman, som hade träffat minister Rehula i Vasa några timmar före landskapsträffen visste besked:
– Jag fick den uppfattning att regeringen kommer att lyssna på vad kommunerna i gränsområdena själva vill. I praktiken handlar det här i Österbotten om Kronoby och Storkyro, sade Willman.
Kommunerna kommer att kunna säga sitt om de självstyrande områdena och vårdområdena när lagförslaget kommer på utlåtanderunda i vår.
Kommundirektör Christina Båssar i Korsnäs efterlyste en öppen diskussion om de effekter reformerna får på kommunanställda.
– Största delen av kommunens personal ska överföras till de nya områdena, men det talas väldigt lite om detta.
Båssar varnade för personal- och kunskapsflykt från kommunerna.
– Steget över till Sverige och Norge är väldigt kort i Österbotten. Kunskapsflykt är en reell fara. Att försätta de offenligt anställda i ovisshet om framtiden är inte förenligt med god personalpolitik.
Åsa Blomstedt, Kristinestad, påpekade att privatisering inte alltid är ”räddaren i nöden”.
– Vad sker på de områden där det bara finns ett företag som producerar service? Hur kan vi då garantera kvalitet och valfrihet?
Landskapsdirektör Olav Jern vid Österbottens förbund uppmanade kommunerna att vara proaktiva.
– Det lönar sig inte att sitta och leta efter problem, då kör alla andra förbi. Använda eget förnuft, ministerierna har inte alla svar. Ta ansvar att för ärendena framåt också om ni inte gillar allt.
Läs också:
“Tvåspråkiga områden ska ge service på två språk”
