Babypeng, flyttpeng och vårdsedlar - kommunerna tävlar om nya invånare med pengar och gåvor
Tiotals kommuner uppmärksammar nya invånare med summor motsvarande mellan 50 och 10 000 euro. I medeltal är summan 500 euro och den har ökat de senaste åren.
Blommor och trädplantor eller en body med kommunens logo är vanliga gåvor till nyfödda men många små kommuner betalar också så kallad babypeng, storkpeng, babybonus eller blöjpeng.
Enligt en enkät som Kommunförbundet gjort bor det färre än 10 000 invånare i 56 av 58 ”storkkommuner” och de flesta av dem har mellan 2 000 och 2 500 invånare. Babypengen är som minst en 50-lapp men den kan uppgå till 10 000 euro.
Största pengen betalas i Miehikkälä, Luhanka och Lestijärvi. Babypengen är vanligast i Lappland, Österbotten och Savolax.
Sammanlagt 280 av 293 fastlandskommuner deltog i enkäten. I 129 av dem är det just nyfödda som man på sätt eller annat vill komma ihåg. I andra kommuner uppmärksammar man nya invånare med till exempel vårdsedlar.
Kommuner som inte alls ger gåvor finns oftast i södra Finland. De har andra sätt att stöda barnfamiljerna i vardagen. Bland andra avgiftsfri småbarnspedagogik, hemvårdsstöd, kommuntillägg och familjedagvård nämns som stödformer.
Förstås, pengar och gåvor avgör inte allena. Det finns annat. I nya Kommuntorget Magasinet berättar forskaren vid Helsingfors universitet Mari Vaattovaara dels om hur ”konkurrensen om nya invånare och skattebetalare är tuff i storstäderna eftersom kommunernas ekonomiska bärkraft är starkt förbunden med befolkningsutvecklingen.”
Intervjun ingår i nya Kommuntorget Magasinet. Läs den även här.
– Boendemiljön, servicenivån och utbudet på jobb eller studieplatser är de viktigaste trumfkorten då storstäderna försöker locka till sig nya invånare, säger Mari Vaattovaara.
Utbudet på lediga jobb är i sin tur förbundet med kommunens förmåga att locka till sig industriella aktörer och stora arbetsgivare.
De åländska kommunerna är inte denna gång med i Kommunförbundets enkät.
– Valet av bostadsort på Åland styrs i huvudsak av att man har någon familjekoppling till kommunen, eller det geografiska läget i förhållande till centralorten, säger Minna Hellström, förbundsdirektör vid Ålands kommunförbund till Kommuntorget.
