Torget bad om plus och minus: Landskapen och gamla länen bäst!
Antalet självstyrande områden blir mellan 9 och 19. Regeringen fattar beslut om antalet kanske redan nästa vecka. Inom oktober har statsrådet lovat berätta hur många de nya vårdområdena blir.
Läs också
På Kommuntorget har vi plockat fram fem indelningar som finns redan i dag. Vi har bett en rad experter ge plus och minus för de olika alternativen. Inget får enbart plus, framtidens områden finns inte i dag.
Då Kommuntorget ringer runt visar det sig att många ritar kartor just nu runtom i Finland. Men kartövningen är känslig. De stora partierna ser den som ett sätt att trygga makten i de kommande områdena och vill ogärna kommentera. Då gäller det att komma ihåg att huvudorsaken till århundradets reform fortfarande bör vara att trygga en jämlik social- och hälsovård för alla medborgare.
”Gamla länsindelningen bäst”
Borgåpolitikern Berndt Långvik som är medlem i styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HNS, ser den gamla länsindelningen som den mest realistiska.
– Vad kan det annat bli än de gamla länen? Den indelningen splittrar inte svenskan i fler enheter. Indelningen kan ge större synergier.
Långvik tror att kommunerna gör klokt i att öka beredskapen inför de kommande reformerna istället för att rulla tummarna i väntan på vad som komma skall.
Han ser indelningen i 18 områden, det vill säga dagens landskap, som problematisk eftersom antalet ur specialsjukvårdens synvinkel är för stort. Likaså är sjukvårdsdistrikten, idag 20, för många. Och Helsingfors och Nyland kan inte höra till olika områden.
– Det finns en rädsla inom HNS att utvecklingsarbetet ramlar ihop när man börjar rumstera om med nya gränser, säger Långvik.
Områdesindelningen i de nuvarande universitetssjukhusdistriken, eller de så kallade Erva-områdena som omfattar fem distrikt ger enligt Långvik för stora områden.
– Det tar helt kål på den regionala inverkan och närdemokratin blir lidande.
”Ingen modell den rätta”
Enligt medicinalrådet Timo Keistinen vid Social-och hälsovårdsministeriet finns det inte en enda lösning som är den rätta. En modell som tryggar svensk service finns inte heller.
– Allt handlar om hur man lyckas bygga upp samarbetet i regionerna.
Det positiva med 19 områden, vilket är en färre än de nuvarande sjukvårdsdistrikten, är att strukturerna är klara och att närdemokratin gynnas.
– Problemet är att man inte uppnår stora strukturella förändringar och besparingar. Om antalet blir 18 eller 19, skulle det innebära att de gamla sjukvårdsdistrikten består och Larsmo och Jakobstad stannar i Vasaområdet där svenskan fortfarande är stark, medan Karleby och Kronoby hör till Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt, där svenskans ställning kanske försvagas något.
”Erva bäst för specialsjukvård”
Inom Samlingspartiet har man vurmat för få och stora områden. Institutet för hälsa och välfärd samt Läkarförbundet har också förespråkat fem eller fyra områden. Fem områden är det samma som nuvarande universitetssjukhus- eller Erva-områdena medan fyra områden skulle innebära att Åbo och Tammerfors Erva-områden slås ihop.
– Det alternativet är bäst ur specialvårdens synvinkel, säger Keistinen.
Ur österbottnisk synvinkel sjunker andelen svenskspråkiga jämfört med nuvarande Vasa sjukvårdsdistrikt, men sett till hela kustremsan blir svenskan helhetsmässigt starkare om Vasa och Åbolands kommuner bildar ett område.
– Om Egentliga Finland, Satakunta och Österbotten bildar ett område förstärks svenskan för Åboregionens del, säger Keistinen.
Närdemokratin skulle däremot lida och det blir svårt att integrera socialvården och bashälsovården lokalt.
Eventuellt blir de nya områdena i framtiden ansvariga också för regional utveckling, regionförvaltning, andra stadiets utbildning, yrkeshögskolorna och räddningsväsendet.
– Då är antalet fem för litet. Man måste kunna tänka längre i framtiden. Nu handlar det om en reform för 30 – 40 år framåt.
”Kompromisslösningen”, som Keistinen kallar det, är 10–12 områden, vilket motsvarar ungefär den gamla länsindelningen. Gamla Vasa län innefattar tre centralsjukhus: i Vasa, Seinäjoki och i Karleby. Men de måste ses över så att vart och ett har sin specialvård, anser Keistinen.
– Språkligt sett får svenskan genom en indelning i Gamla Vasa län en svagare ställning än i nuvarande Vasa sjukvårdsdistrikt, men svenskan i Karleby och Kronoby skulle däremot stärkas.
För Nylands del menar Keistinen att det inte spelar så stor roll om antalet är nitton, tolv eller fyra.
– Jag tror inte vi kommer att se några stora förändringar inom HNS sjukvårdsdistrikt.
”Gemensamma valområde”
Valdistriken som idag är tolv bör också beaktas enligt Keistinen.
– Om nya beslutsfattande politiska organ ska väljas bör valdistriken vara sw samma som valområdena.
I en stor del av landet skulle det vara enkelt att gå enligt valdistrikten. Helsingfors och Nyland borde då slås ihop. Östra och sydöstra Finland är problematiska, där skiljer sig gränsindelningen mellan sjukvårds- och valdistrikten mer.
Landskapsdirektören för Österbottens förbund, Olav Jern, vill inte blanda in valkretsar i diskussionen.
– Det är en skild fråga och den senaste ändringen i valdistrikt är färsk. Den processen är alltid helt utanför alla andra typer av beslut om indelningar.
Han är också kritisk till illusionen att man ska spika fast en reform för 40 – 50 år framåt.
– Förändringar kan ske väldigt snabbt. Vi behöver bara följa debatten i Norge och omfördelningen av sjukvården.
Enligt Jern är det också oklart om man når en kostnadsnytta i form av ökad produktivitet.
– I vilket fall som helst ökar personalkostnaderna då lönerna harmoniseras uppåt. På sikt handlar det om att få vårdtrapporna i skick och att människor vårdas inom rätt vårdform.
”Landskapen bäst”
SFP förespråkar en modell med 19 områden. Det finns ett brett österbottniskt understöd för landskapsmodellen. ”Vår åsikt är att antalet vårdområden ska vara högst nitton varav ett är Österbotten”, sägs det i skrivelsen som överräckts till minister Juha Rehula.
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson säger att dagens 19 landskap är det bästa alternativet i en jättereform, områdena är så gott som identiska med sjukvårdsdistrikten.
– Mycket utgår från huvudstadsregionens perspektiv. Med nitton områden finns det åtminstone någon samhörighetskänsla kvar. Den gamla länsindelningen ser hon som ett bättre alternativ än att spjälka upp Österbotten, men invändningen är att området blir en jätteenhet.
– Vasa centralsjukhus skulle få svårt att hålla ställningen. Det finns en utvecklingsmodell där Seinäjoki och sjukhusområdet skulle vinna. Den reella andelen svenskspråkiga skulle minska och man kan bara fundera på hur servicen på sikt då förändras.
Att samsas med Seinäjoki attraherar med andra ord inte Henriksson. Det skulle nämligen innebära att andelen svenskspråkiga sjunker från 51 procent i nuvarande Vasa sjukvårdsdistrikt till 23 procent om vårdområdets gränser följer det gamla länets.
Valdistrikten avfärdar hon på samma sätt som Olav Jern.
– Det handlar om fundamentet för hela vårt demokratiska system. Det skulle skapa totalt kaos att blanda in det.
Erva- områden som modell får också mothugg av Henriksson.
– Logiken är enkel: ju färre områden desto trängre för svenskan. Specialsjukvården dikterar behoven. Om man överför också andra uppgifter till väldigt stora områden uppstår totalkaos.
Henriksson påminner om diskussionen om Karlebys orientering som blev ett politiskt prejudikat . Det var en gigantisk kamp om huruvida den tvåspråkiga Karlebyregionen skulle regionförvaltas från finska Uleåborg eller från tvåspråkiga Vasa. Centern ville driva Karleby norrut. Då fastslog grundlagsutskottet att man måste utgå från den modell som med större sannolikhet tryggar språkminoritetens rätt till service. Samma tolkning är fortfarande i kraft.
Men vad händer med Mellersta Österbotten om vi går in för en modell med 19 områden? Vilken är bästa lösningen för Karlebysvenskarna?
– Karlebysvenskarna har sitt landskap och sitt sjukvårdsdistrikt. Om det blir 19 områden finns Mellersta Österbottens centralsjukhus kvar, säger Henriksson.
Kronoby har också valt att köpa sin specialsjukvård av Karelby.
– Om vi får behålla 19 sjukvårdsistrikt skulle Karleby eller Mellersta Österbottens sjukhus få en starkare position.
”Fem områden helt befängt”
Krister Ståhlberg, professor emeritus i offentlig förvaltning, anser att Finland inte överhuvudtaget borde genomföra social-och hälsovårdsreformen.
– Hela reformen är en förfärlig katastrof som kommer att betyda döden för kommunerna. Finland är absolut inte i skick att genomgå en sådan reform som kommer att kosta oss skjortan. Det är en oerhört allvarlig fråga.
Fem områden kallar Ståhlberg för ”det märkligaste av alla påhitt”.
– Den indelningen är helt befängd och kan ställas åt sidan. Då kan man lika gärna styra allt från ämbetsverk eller ministerium.
Ståhlbergs alternativ är det som Katainens regering försökte få till stånd; en stor kommunreform med bärkraftiga kommuner.
– Nu eliminerar man den lokala förvaltningen. Var är den kommunrevolt som vi nu skulle behöva?
