KT: Utbildning, utländsk arbetskraft och ett nytt arbetshälsoprogram kunde råda bot på personalbristen inom vårdsektorn
I en arbetsgrupp som ser över situationen har KT betonat utbildning och internationell rekrytering. Arbetstagarsidan har fört fram löneförhöjningar.
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT väntar på snabba beslut och åtgärder av regeringen för att råda bot på arbetskraftbristen inom social- och hälsovårdssektorn. Enligt KT kan situationen lösas genom utbildning och genom att utöka den internationella rekryteringen.
KT påpekar att det inte finns någon arbetskraftsreserv som kan användas för att fylla lediga arbetsplatser inom social- och hälsovården, för att inte tala om framtida behov.
Arbetsgivarorganisationen är med i den arbetsgrupp som söker sätt att garantera en tillräcklig och tillgänglig personal för social- och hälsovårdssektorn. I arbetsgruppen, som är tillsatt av Social- och hälsovårdsministeriet, ingår ministerierna och arbetsmarknadsparterna.
KT:s förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas säger att de olika parterna har olika syn på hur man ska nå målet, det vill säga lösa arbetskraftsbristen. KT betonar utbildning och internationell rekrytering medan arbetstagarsidan har fört fram löneförhöjningar.
Snabba åtgärder
Enligt Arbets- och näringsministeriet gick 32 000 arbetsförhållanden inom social- och hälsovårdssektorn om intet år 2020 på grund av arbetskraftsbrist. Samtidigt innehåller regeringsprogrammet skrivelser som ökar behovet av rekryteringar, påminner KT.
Skrivelserna handlar om personaldimensioneringar inom vården och barnskyddet, om den subjektiva rätten till barndagvård, om mindre gruppstorlekar på daghem och om förkortandet av vårdgarantin till sju dagar.
För att rekryteringsbehovet ska kunna mötas behövs fler utbildningsplatser, liksom snabbt utökade möjligheter för omskolning och fortbildning, menar KT. Arbets- och näringsministeriet planerar rekrytera 20 000 social- och hälsovårdsarbetare till och med år 2035. KT vill att detta ska förverkligas i början av den tidsramen. Ett sätt är att rekrytera och utbilda utländsk vårdpersonal enligt den tyska Triplewin-modellen.
Utöver det här vill KT att lovprocessen blir smidigare. Valvira ska kunna godkänna yrkeskompetenser inom högst två veckor, menar KT som också vill att prövning av tillgång på arbetskraft slopas för social- och hälsovårdsbranschens del i hela landet. En sådan prövning innebär att arbetsgivaren utreder möjligheten att inom en rimlig tid få arbetskraft från Finland eller EU/EES-området som lämpar sig för arbetet.
Nytt arbetshälsoprogram
Nybondas-Kangas säger att KT presenterat ett nytt och mångårigt arbetshälsoprogram. Finansieringen skulle komma från ministerierna eller EU och programmet skulle koordineras av branschens arbetsmarknadsparter, tillsammans med ministerierna.
– Ett separat program kunde sträcka sig till 2030, så att ett stadigt stöd är på plats under områdsreformens mest känsliga år. Framför oss finns skapandet av en helt ny organisation, och inledningen avgör hur välfärdsområdena formas. Avgörande för att man ska lyckas är personalens välmående.
Enligt KT kunde programmet inledas redan nästa år. Fokus i arbetshälsoprogrammet skulle vara på stödet till social- och hälsovårdsorganisationer, utvecklandet av arbetsgemenskapens mångfald, mottagandet av nya arbetstagare och deras introduktion, förbättrandet av branschen dragningskraft genom information och lobbying, spridandet av god praxis, digitalt stöd och förstärkandet av kunskapsledning.
Social- och hälsovårdsministeriet har inte ännu reagerat på KT:s förslag om ett arbetshälsoprogram. Det sker på arbetsgruppens nästa möte, i början av december.
Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.
Läs också: Kommunala beslutsfattare oroade över bristen på arbetskraft
