Välfärdsområden: Hälsan i fokus i Österbotten
Det tar tid att bygga upp ett fungerande samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena, säger Jim Eriksson som är chef för främjande av hälsa och välfärd samt kontaktytor i Österbottens välfärdsområde. Målet är att främja hälsan och stärka välfärden för invånarna.
– Vi söker vår plats och roll. Många av oss har helt nya arbetsuppgifter och söker sina roller och nätverk. Det tar tid att etablera en struktur för externa samarbeten, säger Jim Eriksson.
Eriksson talade vid Kommunernas välfärdsseminarium i Kommunernas hus i Helsingfors i slutet av maj. Seminariet arrangerades av Kommunförbundet.
I Österbotten har man redan till största delen byggt upp organisationen så som den kommer att se ut från år 2023, då välfärdsområdet inleder sin verksamhet. Den nuvarande samkommunen heter Samkommunen för Österbottens välfärdsområde och har sedan årsskiftet samlat lejonparten av social- och hälsovården i samma organisation. I och med det här försprånget har välfärdsområdet redan hunnit fundera på hur samarbetet med kommunerna i området kunde se ut för att främja hälsan och stärka välfärden.
Samarbete på lokal nivå
Även om Österbotten har den mest välmående befolkningen i Finland, finns det mycket att göra i samarbetet med kommunerna. Eriksson nämner exempelvis följande kontaktytor där samarbete behövs lokalt: elevvården, integrationen, näringsrådgivning, rusmedelsförebyggande arbete och sysselsättningstjänster.
En regional välfärdsplan behöver göras upp, men det är inte klart hur det förpliktande samarbetet med kommunerna ska se ut, enligt Eriksson. Som möjlig inspirationskälla nämner han Kommunförbundets elektroniska välfärdsberättelse.
En annan öppen fråga är kriterierna för stöd till föreningar och andra organisationer. Här behövs trepartsförhandlingar med både kommunerna och föreningarna samt organisationerna.
Kommunerna och välfärdsområdet behöver också förhandla om tjänster, servicekedjor och informationsutbyte. Man behöver bygga upp strukturer för samarbetet.
Årliga förhandlingar om åtgärder och mål för att främja hälsa och välfärd och om uppföljning och rapportering om befolkningens välfärd är också nödvändiga, berättar Jim Eriksson.
Samarbete genom nätverk
När man i Österbottens välfärdsområde har funderat på samarbetet med kommunerna, har man planerat en modell med temanätverk mellan kommunerna och välfärdsområdet. De olika temana som skulle få egna nätverk är digitalt välbefinnande, god hälsa och sunda levnadsvanor, rusmedel, beroende och psykosocial hälsa, förebyggande av våld i nära relationer och brottslighet samt främjande av trygghet samt kulturellt välbefinnande.
Ungdomsfullmäktige och de olika råden kunde samarbeta
– I Österbotten är tanken att delaktighet förverkligas tillsammans i hela regionen, förklarar Jim Eriksson. Från kommunernas sida finns ungdomsfullmäktige, råd för personer med funktionsnedsättning och äldreråd.
I Österbottens välfärdsområde finns motsvarigheter till dessa råd och därtill ett kundråd. Alla dessa fullmäktigen och råd kunde samarbeta och vara en röst för olika invånargrupper.
Det behövs också olika arbetsgrupper, exempelvis en regional samarbetsgrupp för elevhälsa.
Jim Eriksson hänvisar till listan som Kommunförbundet har gjort upp med förutsättningar för bra samarbete.
Bland annat är tillit en viktig ingrediens i samarbetet, och det krävs att man investerar tid i att skapa tillit. Tydliga och gemensamt bestämda strukturer och verksamhetsmodeller ökar tilliten, och är till hjälp då intressekonflikter uppstår.
