”Fina festtal räcker inte” — många kommunerna måste göra mera för att hjälpa kvinnor som lever i våldsamma parrelationer
Programmet för bekämpning av våld mot kvinnor ska se till att offren ses och får hjälp.
Var tionde kvinna i Finland har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. Fem procent av kvinnorna har utsatts för våld från sin nuvarande eller tidigare partner. Det här visade den nationella brottsofferundersökningen år 2018.
Finland har, av internationella övervakningsorgan för de mänskliga rättigheterna, uppmanats att ingripa i problemet. Som ett led i arbetet mot kvinnovåld har en arbetsgrupp, tillsatt av Justitieministeriet, utarbetat Programmet för bekämpning av våld mot kvinnor.
Arbetsgruppen har hört forskare, organisationer och myndigheter som specialiserat sig på våldsförebyggande arbete. Fokus är på att förebygga våld, att förbättra brottsprocessmyndigheternas kompetens och att effektivisera arbetet med dem som utövar våld.
Programmet är treårigt och igår lediganslogs statsunderstöd för projektfinansiering.
Information riktas till unga
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) säger i ett pressmeddelande att det behövs många olika åtgärder för att minska våldet mot kvinnor.
— Det nya programmet för bekämpning av våld mot kvinnor är en viktig del av regeringens insatser för att minska våldet och förbättra offrets ställning. Andra åtgärder som bereds vid Justitieministeriet är till exempel en totalreform av lagstiftningen om sexualbrott, en översyn av lagen om besöksförbud och en handlingsplan mot människohandel.
Många av åtgärderna koncentrerar sig på förebyggande verksamhet och åtgärder som riktas till unga människor. Man försöker till exempel påverka sexuella trakasserier mot unga kvinnor genom en kampanj som lyfter fram rollen som vittnen till trakasserier har.
I en annan kampanj informeras unga om digitalt våld och om kvinnobilden i digitala spel. Dessutom får de information om trygga parförhållanden och säkerhets- och känslofostran.
Hedersrelaterat våld bekämpas genom ökad medvetenheten. Detta arbete utförs bland annat av organisationer som arbetar med invandrargrupper.
Bekämpningsprogrammet prioriterar en förbättring av kompetensen hos polisen, åklagarna, domarna, rättsbiträdena och anställda vid Brottspåföljdsmyndigheten. Dessa får utbildning i särdragen i våld mot kvinnor och nya fenomen i samband med det.
Kunskap behövs i kommunerna
Också yrkespersoner i kommuner, organisationer och skyddshem utbildas. Elina Ruuskanen, konsultativ tjänsteman vid Justitieministeriet, säger att det är viktigt att det finns strukturer i kommuner som förebygger våld i parrelationer och som gör det möjligt att ingripa när våld förekommer.
Det handlar om att utse personer som ansvarar för koordineringen av insatserna, och om att se till att servicen för offren fungerar.
— Det har framkommit att många kommuner inte har sådana ansvarspersoner och att kommunerna inte skapat dessa strukturer. Frågan har diskuterats som en del av social- och hälsovårdsreformen men det krävs mera jobb en så, och kommunerna är centrala aktörer.
Social- och hälsovårdsministeriets enkät från 2019 visade att av de 110 kommuner som svarade på enkäten hade bara hälften tillsatt arbetsgrupper med ett koordinerande och förebyggande uppdrag när det handlar om våld i parrelationer.
Ruuskanen vet inte varför kommunernas arbete släpar efter men gissar att det är en resursfråga.
—I kommunerna måste man veta hur man ska agera när den här typen av våld uppdagar sig och vems ansvar det är att se till att offret får hjälp. Det behövs tillräckligt med kunskap inom social- och hälsovårdstjänsterna, så att de som möter offren känner igen problemet och vet hur de ska hjälpa.
Kort tid, lite pengar
Ruuskanen säger att programmet har varit framgångsrikt om fler offer för våld i parrelationer får hjälp, men tillstår att tre år är en kort tid och att 400 000 euro per år, som är programmets budget, är en liten summa.
— Läget har visserligen blivit bättre de senaste åren, då till exempel antalet skyddshem har utökats, men det här är ett långsiktigt arbete som kräver politisk vilja. Det räcker inte med fina festtal.
I jämförelser med de nordiska länderna toppar Finland våldsstatistiken och Ruuskanen säger att man till exempel i Sverige kommit betydligt längre med arbetet, både sett till resurser och sett till hur problemet ses som något som skär genom hela samhället.
Fakta
- Programmets första ansökningsomgången är 22.10–30.11 och sammanlagt beviljas 400 000 euro i statsunderstöd.
- Största delen av årets understöd riktas till att utbilda poliser, åklagare, domare och rättsbiträden om fenomen som förekommer i samband med våld mot kvinnor.
- Dessutom beviljas statsunderstöd för projekt som diversifierar könsrollerna i datorspel, för organisationer som motarbetar hedersrelaterat våld och för utbildningsmaterial som hjälper lärare att identifiera våld.
- I programmet presenteras 32 åtgärdsförslag för att förhindra våld mot kvinnor och våld i parrelationer.
- Bland annat ska social- och hälsovårdsstationerna bättre kunna möta det vårdbehov som våld i parrelationer skapar, och i kommunerna och regionerna ska de finnas koordinerade tjänster som förebygger våld i parrelationer.
- Kommunerna och landskapen ska få anvisningar om hur problemen kan förebyggas och hur arbetet ska koordineras. Arbetet kräver ett samarbete över förvaltningsgränser, så att vårdstigar skapas för våldsoffer, förövare och barn som drabbas.
