Elisa Laitila arbetar för barns och ungas välmående
Elisa Laitila från Tusby representerar fullmäktigegruppen TuPu (på svenska ungefär För Tusbys bästa) . Hon vill arbeta för barns och ungas välmående. Foto: John Illman.
Elisa Laitila kom med i politiken via ungdomsfullmäktige. Hon blev intresserad av politiken och hon beslöt att ställa upp i kommunalvalet 2017. Det ledde till hennes första period. Sedan 2023 sitter Laitila också i kommunstyrelsen.
Kommunalpolitiken i Tusby var även bekant för henne sedan tidigare eftersom hennes föräldrar också suttit i fullmäktige, före hon själv blev politiskt aktiv. Att ställa upp för en obunden grupp var direkt klart för henne.
Elisa Laitila är andra periodens fullmäktigeledamot i Tusby. Laitila, 25 år, representerar Tuusulan Puolesta (TuPu).
– Jag ville inte binda mig till ett visst parti med en bestämd agenda. Att gå med i en obunden grupp gav mig tid att lära mig mer om politiken och beslutsfattande och samtidigt har jag lärt mig att känna igen vilken politik som ligger nära mina egna värderingar.
TuPu är Tusbys den näst största fullmäktigegruppen efter Samlingspartiet. Gruppen har elva mandat medan Samlingspartiet har tre fler. Tredje störst är Sannfinländarna och Socialdemokraterna med åtta mandat var.
Laitila säger att det som är kännetecknande för hennes fullmäktigegrupp är att ledamöterna inte tillämpar gruppbeslut.
– Alla kan därför verkligen vara så pass engagerade som de vill och rösta så som man själv vill. Vi har ändå ofta samma syn på saker och ting.
Barn och unga
Tusbys barn och ungas välmående är viktigt för Laitila. Tusby är en växande kommun och till kommunen, som ligger norr om huvudstadsregionen, flyttar också många barnfamiljer. Tusby har över 42 000 invånare.
Laitila, som kommer från kommundelen Jokela, säger att trenden i Tusby är just nu att bygga skolcampus i stället för enskilda skolor. Ett exempel på ett nytt sådant campus är Tusby träsk campus som ligger strax utanför Skavaböle, kommunens centrum i söder. I Tusby träsk campus finns kommunens enda svenskspråkiga skola Tusby träsk svenska skola och den finska skolan Tuusulajärven koulu samt finsk- och svenskspråkiga daghem.
Den svenskspråkiga skolan låg tidigare i Klemetskog. Kommunens svenskspråkiga minoritet har anor till åtminstone 1800-talet. Idag talar en procent av Tusbys befolkning svenska som modersmål, i området Skavaböle två procent.
Hur antalet barn kommer att utvecklas i Tusby är osäkert men Svenska Yle förutspår att antalet kommer att vara liknande under de närmaste decennierna som i nuläget. Nämnas kan att i år inledde 427 förstaklassare skolan i Tusby. Tusbys fruktsamhetstal, det vill säga det mått som visar hur många barn som föds i förhållande till antal kvinnor i fertil ålder, ligger på 1,67, vilket är högre än det nationella medeltalet 1,26, uppger Statistikcentralen.
Laitila säger att kommunen har följt en princip att stänga skolor som har färre än 60 elever. En skola som har färre än 60 elever är Tusby träsk svenska skola med 45 elever, men i Tusby träsk campus går sammanlagt över 200 elever i skola.
Laitila stöder inte fullt ut tanken att stänga mindre skolor för att i stället skapa stora skolcentrum. Hon är för bevarandet av närskolor.
– En bra sak med små skolor är att de vuxna på skolan kan känna eleverna bättre jämfört med vad som är fallet på större campus.
Hon tillägger att Tusby är en stor kommun och att det är illa om många elever har mycket lång väg till skolan. Tusby gränsar till Vanda i söder, Nurmijärvi i väster samt Träskända, Hyvinge, Sibbo och Kervo i öster.
Då nya familjer flyttar till kommunen måste även daghem byggas ut. Tusby har i nuläget 16 daghem.
Nya bostadsområden ska också byggas ut. Men det gäller att planera dessa ordentligt. Laitila upplever att detaljplaneringen av nya bostadsområden har gjorts i en forcerad takt under den senaste tiden.
– Då vi gör upp nya detaljplaner är det viktigt att samtidigt till exempel spara skogsområden. Det är viktigt att vi har en trivsam natur och miljö runt omkring oss, säger hon.
Fler unga beslutsfattare
Elisa Laitila är såväl sin grupps yngsta ledamot som hela fullmäktiges. Ingen annan ledamot är under 30 år. Laitila har trots det inte funderat desto mer på den här saken.
– Men det är klart att då man talar om beslut som fattats för länge sedan så saknar jag ofta närmare kännedom om dessa fall och kan inte relatera till hur diskussionen gick då.
Hon tillägger att man som fullmäktigeledamot lär sig efter hand vad som krävs i uppdraget. Laitila känner även att hon vid behov får hjälp av äldre fullmäktigeledamöter i sin grupp.
Gällande fullmäktigeledamöternas ålder kan nämnas att 13 av fullmäktigeledamöterna i Tusby är 65 år eller äldre. Laitila anser att det definitivt behövs fler unga beslutsfattare som kan föra unga Tusbybors röst.
– Redan som ungdomsfullmäktigeledamot fick jag se det inte finns några unga ledamöter som var involverade i de frågor som vi ungdomsfullmäktigeledamöter besluter om.
Vårens kommunalval är bakom hörnet. Kommer Laitila att kandidera i det valet? I det senaste valet fick hon 214 röster, vilket var fjärde flest av TuPu:s kandidater.
– Det lutar mot ett ja, men det är ännu osäkert om jag kommer att kandidera. Jag kommer att fatta ett beslut inom kort, säger Elisa Laitila.
