Ansvaret är på fastigheternas ägare - en tiondel av landets skyddsrum är i ”hjälpligt skick”
Enligt lagen har fastigheternas ägare en skyldighet att se till att skyddsrummen är i skick. Räddningsverket övervakar. Kuntalehtis arkiv, Liisa Takala.
Över 90 procent av alla finländska skyddsrum är i gott skick. Det bedömer Inrikesministeriet.
– Största delen av de brister som har uppdagats i våra inventeringar har att göra med till exempel bristande täthet i skyddsrummen, felande vattenkärl, brister i ventilationen, dåligt fungerande avlopp och ansamlad fukt vid nödutgångarna, säger projektchef Ira Pasi på Inrikesministeriet.
Enligt Inrikesministeriets kalkyler finns det för närvarande cirka 50 500 skyddsrum med sammanlagt omkring 4,8 miljoner skyddsplatser i Finland.
– Största delen av alla skyddsrum är i aktiv användning för olika civila syften. Därför fungerar underhållet av dessa lokaler också relativt väl eftersom brister uppmärksammas och åtgärdas, säger Pasi.
Siffror på reparationsskulden saknas
De äldre skyddsrummen kan däremot dras med en reparationsskuld som berör uttjänt och sliten utrustning. Hur stor reparationsskulden är kan Ira Pasi inte bedöma.
– Nej, det vet vi inte med säkerhet. Lagen slår fast att det är fastigheternas ägare som har en skyldighet att se till att skyddsrummen är i skick, säger Pasi.
Samma ovisshet gör sig påmind på Fastighetsförbundet.
– Nej, vi har inte gjort sådana kalkyler så jag kan inte uppge en riktgivande siffra på vad det skulle kosta att rusta upp existerande skyddsrum, säger Jukka Kero, chefsekonom på Fastighetsförbundet.
Det Fastighetsförbundet i stället vet med säkerhet är att 9 procent av landets skyddsrum är i ”hjälpligt skick” och att 17 procent är i ”tillfredsställande skick”, enligt en enkät som förbundet lät göra för två år sedan. Enkäten besvarades av 4970 personer som svarar för säkerheten och skyddsrummen i bostadsaktiebolag på olika håll i landet.
– Vår undersökning visade att av 56 procent av de bostadsrättsföreningar som besvarade enkäten hade eget skyddsrum, säger Kero.
I de fall som bostadsrättsföreningarna eller bostadsaktiebolagen saknar egna skyddsrum förlitar de sig ofta på kommunalt ägda skyddsrum.
Stora skillnader mellan Finland och Sverige
Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner meddelade nyligen att landets kommuner måste punga ut med 21 miljarder euro för att bygga nya skyddsrum, uppgradera vatten- och avloppsreningsverk och stärka den regionala livsmedelsberedskapen.
– Det går inte att jämföra Finland och Sverige i den här frågan. Vi har satsat systematiskt på utbyggnaden av skyddsrum sedan 1959. Från och med 1991 har alla ägare av större fastigheter haft en lagstadgad skyldighet att se till att det finns skyddsrum för invånarna i fastigheten, säger Pasi.
Hon aktar sig för att kritisera vårt västra grannland, trots att det står bortom allt tvivel att Sverige har försummat sitt nätverk av skyddsrum de senaste decennierna.
– Alla finländare känner någon som har deltagit i vinter- eller fortsättningskriget. Krigshotet finns i vårt kollektiva minne. Rysslands anfall mot Ukraina har gett ny motivation att se över skyddsrummen. Vårt nätverk av skyddsrum får ett gott betyg också i en europeisk jämförelse, säger Pasi.
Finns det geografiska vita fläckar i placeringen av skyddsrummen?
– Det finns färre skyddsrum i glesbygden, men i dessa fall kan vi skydda befolkningen i undantagsförhållanden med hjälp av tillfälliga skyddsrum, frivillig förflyttning eller evakuering.
Ordkriget trappas upp
Det globala säkerhetsläget har försämrats de senaste dagarna efter att ordkriget mellan USA och Ryssland har trappats upp och nordkoreanska trupper deltar i anfallskriget mot Ukraina.
USA:s president Joe Biden gav för två dagar sedan grönt ljus för Ukraina att rikta amerikanska långdistansmissiler mot ryskt territorium. Enligt Kreml innebär detta att Natoländerna nu har blivit en part i kriget.
Inrikesministeriet gick på måndagen ut med en ny handbok som ska förbereda landets befolkning på kriser och störningar, inklusive eventuella militära konflikter.
– Tidpunkten för publiceringen av handboken var en slump. Vi har jobbat med de nya anvisningarna för störnings- och krissituationer i ungefär ett år, säger Pasi.
Läs mera, Inrikesministeriet 18.11.24: Ny guide ger anvisningar om befolkningens beredskap inför störningar och kriser
