Broraset i Hagalund: Alarmerande brister i tillsynen - men vems är ansvaret?
Tvärgående balk vars högra fästdel trasats sönder. (Foto: Olycksutredningscentralen)
Kommunernas tillfälliga och till och med permanenta broar verkar i regel hamna utanför myndighetstillsynen. Det säger Olycksutredningscentralen i en rapport om broraset i Hagalund i Esbo.
Det var den 11 maj som en tillfällig bro byggd av byggnadsställningar rasade medan en grupp skolelever befann sig på bron. Personerna på bron föll cirka fem meter ned tillsammans med brons konstruktioner och 24 personer fick skador som krävde sjukhusvård.
Läs mera, Yle: ”Jag blev rädd att vi alla skulle dö” – femtonåring som fick allvarliga skador vid broraset i Esbo berättar om olyckan
Olycksutredningscentralen ska meddela den berörda myndigheten om det under en säkerhetsutredning upptäcks fel eller brister som myndigheten brådskande behöver korrigera för att förhindra nya olyckor.
I det här fallet finns det ingen myndighet till vilken meddelandet kunde riktas.
– Att vi inte kunde identifiera en myndighet för kommunala broar, är i sig oroande. Kommunernas tillfälliga och till och med permanenta broar verkar i regel hamna utanför myndighetstillsynen. Olycksutredningscentralen känner inte till hur många broar byggda av ställningsdelar som finns i Finland, säger utredningsledare Kari Valonen.
Han uppmanar uppmanar särskilt kommunerna att kontrollera om broar på deras områden har motsvarande brister som olycksbron.
– En bra princip är att en tillfällig bro ska vara lika säker att använda som en permanent bro, säger Valonen.
Enligt Olycksutredningscentralen var brons längsgående balkar, tvärbalkar och i synnerhet tvärbalkarnas fästdelar alldeles för svaga.
– Dessutom var brons totala stabilitet bristfällig, eftersom bultar och diagonala stöd saknades.
Läs Olycksutredningscentralens nyhet, klicka här.
