Bristen på motion och idrott kostar - samhället betalar över 3,2 miljarder euro per år
– Vi borde ha noll procent moms på tjänster som förbättrar människors hälsa. Alla ska ha råd att motionera, säger företagaren Pontus Jäntti. Foto: Mikael Sjövall
Vem ska bära huvudansvaret för den förebyggande friskvården efter att välfärdsområdena har övertagit social- och hälsovården?
– Egentligen hatar jag att springa. Utan grupptrycket skulle det knappast bli av. Det bästa är ändå den fina känslan efteråt. Man känner sig så hurtig efter en löprunda, säger Jette Timgren.
Timgren är en av ett tiotal anställda vid Folkhälsan som använder sig av flextid för att satsa på motion under arbetsdagen.
– Många av oss hade små barn när gruppen startade sin verksamhet. Det var lättare att motionera dagtid än att idrotta efter jobbet i den livssituationen, säger Jonas Jernström.
Gruppen träffas varje onsdag förmiddag på Topeliusgatan i Helsingfors. Efter det följer löpning ute i de fria och sedan blir det gemensam lunch och eftersnack.
– Löpningen ger mig en energiboost i jobbet. På det här sättet kan vi dessutom njuta av dagsljus också under vinterhalvåret medan vi motionerar, säger Mira Honkavaara.
Samuel Reuter sällade sig till gruppen för två år sedan.
– Det hela började med att jag deltog i en gångkampanj under coronapandemin. För att hinna få tillräckligt många steg innan det blev mörkt måste jag springa och på den vägen är det, berättar Reuter.
Måste ni senarelägga jobbet på eftermiddagen för att uppväga att ni använder flextid mitt på dagen?
– Klart att vi måste kompensera, men många av oss måste ibland jobba under udda tider så det ger sig naturligt, säger Reuter.
Stillastående är dyrt
Kutymen med att motionera i samband med arbetsdagen hör till undantagen i en tid då allt fler finländare kämpar med krämpor som hänger ihop med orörlighet. Det visar flera aktuella rapporter från Arbetshälsoinstitutet och UKK-institutet.
– Orörligheten kostar samhället cirka 3,2 miljarder euro per år. Det avslöjar våra kalkyler. Vi har beaktat kostnader för en lång rad folksjukdomar liksom utgifter som tillkommer på grund av sjukledighet och frånvaro från jobbet, säger Päivi Kolu, forskare vid UKK-institutet.
Enligt Kolu har det falnande intresset för vardagsmotion förvärrats i Finland de senaste 20 åren.
– Vi ser ett tydligt trendbrott från och med millennieskiftet där ett växande antal finländare tillbringar alltmer tid vid datorskärmen och mobilen på bekostnad av uteliv och motion, säger Kolu.
Orörlighet i kombination med distansarbete kan vara en ödesdiger kombination.
– Coronapandemin tvingade oss att jobba på distans och delta i oändliga Teams-möten som avlöste varandra utan hyfsade ergonomiska lösningar. Det här har lett till att många arbetstagare lider av problem i ryggen, nacken och axlarna. Även mentala utmaningar, bristande gemenskap och en känsla av ensamhet förekommer, säger Mikaela Wiik, sakkunnig i arbetsvälbefinnande på Folkhälsan.
Lymfatiska flöden
Wiik rekommenderar att alla som sitter fjättrade vid datorn från morgon till kväll avbryter sitt skrivande regelbundet genom att byta arbetsställning, satsa på pausgymnastik eller hämta en kopp kaffe. Röra på sig i vardagen är ett viktigt komplement till träning, påminner hon.
– Det lymfatiska systemet bidrar till att upprätthålla vårt immunförsvar. Våra organ mår bra av att blodet flödar och förser kroppen med syre. Hjärnan behöver syre för att fungera bra. Blodet flödar inte om vi sitter stilla en stor del av dagen och inte använder våra muskler, som har en viktig roll med tanke på vår ämnesomsättning. Orörligheten kan orsaka ett flertal sjukdomar, säger Wiik.
Hon får medhåll av Arbetshälsoinstitutet.
– Våra studier visar att alla som jobbar med kontorsarbete borde röra på sig med 30 minuters mellanrum för att förebygga kontorskrämpor, säger kundrelationschef Mika Nyberg på Arbetshälsoinstitutet.
Så länge som man inte har krämpor är det lätt att strunta i motion.
– Många försummar motion och idrott så länge som de är symptomfria. Sedan när man drabbas av ryggsmärta på grund av statiska arbetsställningar kan det ta länge att få kroppen i skick igen, säger Nyberg.
Kommunernas ansvar
Vad kan kommunerna göra för att främja vardagsmotion? Vi låter frågan gå till Pontus Jäntti som jobbar som företagare och konditionskonsult i huvudstadsregionen.
– Kommunerna ska göra det lätt för oss att motionera. Det behövs kommunalt ägda utomhusgym, sportplaner och ställen där man kan idrotta. I vissa fall kan det vara nödvändigt att subventionera motion för en del målgrupper. Till exempel Grankulla stad erbjuder gratis gymträning för pensionärer, säger Jäntti.
Jäntti är tidigare flerfaldig finsk mästare i badminton. Han knep en guldmedalj i Junior-EM och hörde länge till världstoppen i badminton. Som företagare har han skiftat fokus från toppidrott till vardagsmotion och friskvård. Jäntti har via jobbet besökt en lång rad idrottshallar där han har fäst uppmärksamhet vid en skriande paradox.
– Det är ganska konstigt att idrottshallar som finns till för att vi ska må bra säljer ohälsosam snabbmat, godis, läsk och socker i överflöd. Det är något fel i systemet då det blir så här, säger han.
Idrottshallarna ägs oftast av kommunerna. Kommunen kunde alltså utfärda sådana rekommendationer som ser till att det säljs hälsosam kost i de kaféer och restauranger som hyr in sig i olika idrottshallar.
Folkhälsans löpentusiaster efterlyser fungerande cykelvägar och gångvägar som plogas vintertid.
– Kommunernas inställning till plogningen varierar. En och samma cykelled som går mellan Helsingfors och Esbo kan vara plogad i Helsingfors, men sämre skött i Esbo, säger Jonas Jernström.
Motionssedlar och friskvård
Varken Jäntti eller Wiik vill skyffla över hela ansvaret för motion och en sund livsstil till den enskilda individen.
– Individen får inte lämnas ensam. Hen måste få stöd av kommunerna och den tredje sektorn för att kunna leva ett hälsosamt liv, säger Wiik.
Arbetsgivarna bär också ett stort ansvar för friskvården. Ett sätt att främja den förebyggande vården är att bevilja motionssedlar till sina anställda.
– Forskningen visar att motionssedlarna fungerar relativt bra som incitament för att röra på sig. Å andra sidan utnyttjar inte de som får förmånen den fullt ut. Särskilt de som är fysiskt inaktiva borde uppmuntras att röra på sig, säger Mika Nyberg på Arbetshälsoinstitutet.
Som det nu är kan arbetsgivaren erbjuda motionssedlar eller ett motionssaldo som en skattefri förmån som uppgår till 400 euro per arbetstagare varje år.
– Den nuvarande gränsen för skattefria förmåner borde höjas betydligt eftersom det skulle gagna samhället ekonomiskt, säger Jäntti.
Han efterlyser även andra skattereformer för att sporra finländare till vardagsmotion.
– Då jag hjälper mina kunder med att leva hälsosammare måste jag lägga 24 procents mervärdesskatt på min fakturering. Det är ju helt galet. Vi borde ha 0 procent moms på tjänster som förbättrar människors hälsa. Alla ska ha råd att motionera, säger Jäntti.
