Nya verktyg synliggör satsningar på barn, klimat och jämställdhet
Medborgarbudget, jämställdhetsbudget, klimatbudget och barnbudget. Metoderna att visualisera och analysera kommunernas budgetar blir allt fler.
– Det är inte ovanligt att en kommun förutom sin normala budget använder ett par analysverktyg till för att synliggöra hur pengarna används, säger utvecklingschef Marja-Liisa Ylitalo, sakkunnig i budgetfrågor på Kommunförbundet.
Siv Sandberg, kommunforskare vid Åbo Akademi har även hon noterat att analysmetoderna blir allt fler, vissa har det till och med gått mode i, säger hon.
– Det finns idag en hel ”policyindustri” som erbjuder kommunerna olika typer av certifieringar. Rätt använda är de här verktygen bra arbetsredskap och nyttiga ögonöppnare. Men blir de för många finns det risk att processen blir mekanisk, varnar Sandberg.
Sandberg jämför analysverktygen med de miljökonsekvensbedömningar (MKB) som görs vid etableringar av miljöbelastande verksamhet.
– Precis som med MKB hjälper de olika budgetverktygen kommunerna att analysera större helheter och göra konsekvensbedömningar av sina beslut, säger Sandberg.
För mindre kommuner kan analysverktygen och rapporteringen kännas tunga, påpekar Sandberg.
– Därför behövs det en bra förankring i kommunstyrelsen, säger hon.
Ylitalo säger att analysverktygen kräver extra arbete främst i starten.
– Min erfarenhet är att fördelarna ändå är fler än nackdelarna. Processerna blir så småningom rutin. Det är inte fråga om några invecklade analyser. Tvärtom går uppföljningen att hantera i en enkel Excel-fil.
Ylitalo anser att analysmetoderna är ett bra sätt att synliggöra hur kommunen jobbar med sina strategiska målsättningar.
– Om kommunens målsättning är att vara en barnvänlig kommun krävs det inte så mycket tilläggsarbete för att ta med den aspekten i budgetuppföljningen. Med små resurser kan kommunerna uppnå bra, mätbara resultat, säger Ylitalo.
Medborgarbudget ökar delaktigheten
Medborgarbudget eller deltagande budgetering är ett sätt att involvera kommuninvånarna i kommunens ekonomiplanering. Ofta handlar deltagande budgetering om att kommunen låter invånarna besluta om hur ett budgetanslag ska användas; till klätterställningar eller fotbollsplan?
Medborgarbudgeteringen har stöd i kommunallagen som uppmuntrar kommunerna att aktivera invånarna till exempel med hjälp av medborgarbudgetering.
Helsingfors, Lahtis, Rovaniemi, Esbo, Pieksämäki och Kuopio har använt sig av medborgarbudgetering.
Barnbudgetering och barnens rättigheter
I barnbudgetering analyserar kommunen sin budget utgående från barnens rättigheter. Analysen visar t.ex. hur stor barnens andel är av budgetkakan. Via barnbudgetering kan kommunen också bedöma effekterna av sina satsningar på barn.
I en utredning om barnbudgetering från 2020 heter det att barnbudgetering framför allt är ett verktyg för kunskapsbaserad ledning. I rapporten deltog förutom den statliga förvaltningen även Ikalis, Kemi och Brahestad.
Utredningen visade att 14 procent av statsbudgeten går till anslag för barn. I de tre undersökta kommunerna gick 35 procent av nettokostnaderna till barn.
Unicefs modell för barnvänliga kommuner
Unicefs modell Barnvänlig kommun tillämpas idag i över 40 finländska kommuner. Verksamhetsmodellen är ett redskap att främja barnens välmående och förverkliga barnens rättigheter på kommunnivå. I Svenskfinland deltar bland annat Karleby, Kyrkslätt, Lovisa, Pedersöre, Malax och Borgå i Unicefs Barnvänliga kommun-modell.
Jämställdhetsbudgetering ökar könsmedvetenheten
Jämställdhetsbudgetering eller könsmedveten budgetering betyder att budgetens effekter på jämställdheten i kommunen kontinuerligt utvärderas.
Jämställdhetsbudgetering tillämpas i bland annat Esbo, Helsingfors och Vanda. I Esbo har man bland annat analyserat användningen av stadens service ur ett könsperspektiv. Vanda har närmat sig frågan om könsmedveten budgetering via sin säkerhetsplan.
Läs mera om jämställdhetsbudgetering i Vanda här.
Klimatbudgetering synliggör satsningar
Klimatarbetet i kommunerna är tvärsektoriellt och klimatbudgetering är därför ett effektivt sätt att synliggöra kommunens åtgärder för att minska sitt klimatavtryck.
Kommunernas roll i klimatarbetet är betydande eftersom kommunerna kan påverka klimatbelastningen via exempelvis lokala energilösningar, upphandling och markanvändning. Många finländska kommuner har en minskning av växthusgaserna som klimatmål och eftersträvar att vara kolneutrala år 2030 eller ännu tidigare.
Det finns ännu ingen nationell standard för hur en klimatbudget ska vara uppbyggd.
– I klimatbudgeten sammanför kommunen verksamhetskostnaderna för kommunens klimatarbete med de investeringar kommunen gör för att minska utsläppen, säger Kommunförbundets Pauliina Jalonen, specialsakkunnig i klimatfrågor.
Jalonen berättar att klimatbudgeten också kan innehålla en livscykelanalys där man beräknar en produkts totala miljöbelastning. Inom byggindustrin startar livscykeln när trädet fälls, blir plankor i ett hus och slutar med att byggnaden rivs och virket återvinns.
– De här analyserna är svårare att göra, eftersom de består av många olika komponenter. I synnerhet inom byggandet av infra är livscykelanalyserna ännu ovanliga, säger Jalonen.
Hör kolsänkor, dvs parker, grönområden osv. som binder koldioxid, hemma i en klimatbudget?
– Sättet att beräkna kolsänkor varierar och det finns ännu ingen enhetlig metod för hur effekten av kolsänkorna ska räknas ut. Därför kan kommunerna inte räkna kolsänkorna till godo när de beräknar sina utsläpp.
För många kommuner kommer kolsänkorna att vara viktiga, inte minst när de utropar sig till kolneutrala kommuner. Jalonen gissar att vi har en nationell standard för beräkningen av kolsänkor inom några år.
Läs mera om hur Tammerfors klimatbudgeterar.
Det här är en artikel från Kommuntorget 1/2022. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.
