Det lokala valet - "viktigaste sättet att påverka"
Snart dags för viktiga val igen. Bild: Tommy Pohjola.
Kommuninvånarna anser att det viktigaste sättet att påverka frågor i den egna kommunen är att rösta.
Valdeltagandet ser ut att bli starkt i kommunalvalet i vår enligt Kommunförbundets senaste Kommunundersökning, som besvarades av över 10 000 personer från sammanlagt 46 kommuner. Hela 82 procent uppgav att de har för avsikt att rösta i kommunalvalet 2025. Kommunalvalet anses ha stor betydelse: tre av fyra, 76 procent, anser att kommunalval är det viktigaste sättet att påverka frågor i den egna kommunen.
År 2000 upplevde 60 procent av enkätdeltagarna att röstningen var det viktigaste sättet att delta, i år var resultatet 76 procent. Denna syn på röstandet har ökat stadigt sedan 1996, men samtidigt har valdeltagandet under själva valen minskat.
En klar majoritet, 82 procent, av enkätdeltagarna i alla åldersklasser uppger att de har för avsikt att rösta i kommunalvalet 2025. Bland de unga mellan 18 och 29 år tänker ungefär två av tre rösta medan 88 procent i den äldsta åldersklassen (70–79 år) visste säkert att de kommer att rösta.
– Kommunal- och välfärdsområdesvalen är de viktigaste valen med tanke på vår vardag, så det är glädjande att se att så många har för avsikt att delta i vårens dubbelval. Föregående kommunalval hölls mitt under pandemin och valdeltagandet blev det svagaste någonsin (55,1 %procent), säger Minna Karhunen, Kommunförbundets verkställande direktör.
I april nästa år hålls kommunal- och välfärdsområdesval för första gången samtidigt. Enligt Kommunundersökningen upplevs välfärdsområdesvalet som mindre intressant, för endast cirka 60 procent uppger att de tänkt rösta i välfärdsområdesvalet. Nästan en tiondel av enkätdeltagarna säger sig inte alls delta i välfärdsområdesvalet och de osäkras andel är betydligt större än i kommunalvalet.
– Kommuninvånarna behöver fungerande kommuner och välfärdsområden, och beslutsfattare som kan samarbeta över gränserna. Därför hoppas vi att så många som möjligt använder sin röst i vårens val, både i kommunalvalet och i välfärdsområdesvalet, som hålls samma dag, säger Karhunen.
Intresset för politiken i den egna kommunen delar kommuninvånarna. En dryg tredjedel är något eller mycket intresserad av kommunpolitik, medan en tredjedel är inte särskilt intresserad eller inte alls. Intresset varierar enligt ålder, yrkesställning och utbildning. Unga mellan 18 och 29 visar ett svagare intresse. Åsikterna går mest isär i åldersklassen 40–49 år.
– Även om politiken inte upplevs som intressant följer kommuninvånarna ändå kommunens ärenden via olika kommunikationskanaler. Även om flerkanalskommunikation är tidens melodi klarar sig de traditionella kommunikationskanalerna bra i konkurrensen, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Fakta om vårens val
En majoritet av de tillfrågade kommuninvånarna är inte villig att ställa upp i kommunalvalet 2025. Mest potential eller dold potential uppvisar personer i åldersklassen 40–49 år, där var tionde åtminstone kunde överväga att ställa upp. Åldersklassen över 70 år visar minst intresse för att ställa upp i kommunalval.
Kommunförbundet driver också denna gång kampanjer för högre valdeltagande, bättre beslutskultur och relevanta valdebatter med tanke på kommunernas verksamhet. Kommunernas nya roll lyfts fram eftersom deras starkare roll inom livskraften öppnar nya möjligheter för både kommuner och städer. Samtidigt kommer också frågor om barnen, ungdomarna och utbildningen samt de allt mer olika kommunerna att tas upp i valdebatten.
Enkäten genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Över 10 000 kommuninvånare från 46 kommuner deltog i enkäten. Resultaten kommer att publiceras etappvis och enligt tema under hösten 2024 och våren 2025.
Läs mera om undersökningen, klicka här.
Källa: Kommunförbundet
