Om social- och hälsovårdsreformen skapar murar mellan tjänsterna uppfylls inte reformens mål.

Kommunförbundet och Tammerfors universitet har utrett samarbetsbehoven och vikten av samarbete mellan social- och hälsovården och andra tjänster som kommunen ordnar.

Undersökningen visar att främjande av välfärd och hälsa är en central uppgift som förenar olika aktörer, skriver Kommunförbundet i ett pressmeddelande.

Det samarbetas redan nu kring främjande av välfärd och hälsa, konstaterar förbundet. Ändå är det detta område där behovet av samarbete upplevs vara störst.

Undersökningen visar att det finns ett stort behov av samarbete inom socialtjänsterna för personer i arbetsför ålder, inom fostran och undervisning samt inom barnskyddet och tjänster för barnfamiljer.

Enligt Kommunförbundet vore det viktigt att de aktörer som ansvarar för främjandet av välfärd och hälsa kan följa hur målen uppfylls inom olika tjänster. Uppföljningen ska också gälla för aktörer som ansvarar för planeringen och ledningen av åtgärderna, och för det samarbete som behövs.

Större samarbetsbehov i större kommuner

När behoven av integration mellan olika uppgifter granskades med avseende på befintligt samarbete och upplevt samarbetsbehov framträdde två uppgiftskluster där behovet av integration mellan tjänsterna inom klustret är större än behovet av integration mellan klustren, skriver förbundet.

Rådgivningstjänsterna, skolhälsovården och elevvården, socialtjänsterna för barnfamiljer och barnskyddet konstaterades vara nära anknutna till kommunernas övriga basservice.

Till ”vård- och omsorgsklustret” för enskilda kunder hör primärvården, den specialiserade sjukvården, äldreomsorgen och tjänsterna för personer med funktionsvariation samt missbrukar- och mentalvårdstjänsterna.

– I undersökningen granskades också behovet av integration i kommuner av olika storlek. Överlag kan man se att samarbetsbehoven accentueras i stora kommuner, säger Patrik Nordin, ansvarig forskare i projektet, i pressmeddelandet.

Reformen får inte äventyra samarbetet

Slutsatsen är att man i vårdreformen borde ägna mer uppmärksamhet åt samarbetsbehoven och arbetsfördelningen mellan välfärdsområdena och kommunerna.

– Målet för reformen är att bromsa kostnadsutvecklingen och satsa på förebyggande verksamhet. Om reformen äventyrar samarbetet och skapar nya skiljemurar mellan tjänsterna, uppfylls målen inte, säger Karri Vainio, sakkunnig vid Kommunförbundet.

När social- och hälsovårdstjänsterna överförs till de nya välfärdsområdena, borde man fästa särskild vikt vid samarbetsrelationer och skillnaderna mellan områdena och kommunerna, menar Kommunförbundet.

Undersökningsresultaten talar också för att det borde vara möjligt att fördela arbetet mellan välfärdsområdet och kommunerna i situationer där kommunen har tillräcklig bärkraft för att klara av social- och hälsovårdsuppgifter i kontaktytan mellan kommunen och välfärdsområdet.  

Fakta

  • I undersökningen användes undersökningsmaterial som samlats in från tjänsteinnehavare i 12 kommuner och samkommuner samt en anknytande enkät som besvarades av sammanlagt 268 personer.
  • Materialet kompletterades dessutom med gruppintervjuer med tjänsteinnehavare i utvalda kommuner.