Dyster statistik för kommunalt anställda — sektorn plågas av mobbning och utbrändhet
Över hälften av de kommunalt anställda har mobbats av kollegor och 58 procent av kunder. Sjukfrånvaron är också vanligast inom kommunsektorn.
Allt fler löntagare upplever sitt arbete som psykiskt tungt och nästan hälften upplever skadlig stress i sitt arbete. Det här framgår av Arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer.
Det är första gången som arbetslivsbarometern frågar om symptom på utbrändhet. Resultaten visar att de vanligaste symptomen på utbrändhet är upplevelsen av kronisk trötthet. 12 procent av de tillfrågade upplever det här alltid eller ofta; 37 procent upplever det ibland.
Brist på entusiasm och koncentrationssvårigheter upplevs alltid eller ofta av cirka var tionde löntagare och ibland av knappt en tredjedel. Svårigheter att hantera känslor var de mest sällsynta av de upplevda symptomen.
Symptomen på utbrändhet har samband med upplevelsen av brådska, stress och arbetets psykiska belastning, skriver ministeriet i ett pressmeddelande.
Kvinnor upplever oftare symptom på utbrändhet än män och tjänstemän oftare än arbetstagare.
Missnöje, mobbning och våld
Symptomen på utbrändhet var mest typiska inom kommunsektorn. Det här beror enligt utredningen på att kommunsektorn är kvinnodominerad och på att arbetstagarna har mindre inflytande. Inom kommunsektorn finns ett stort missnöje med lönenivån.
Könssegregation i arbetslivet, alltså fördelningen av arbetsmarknaden mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher, återspeglas överlag i arbetsförhållandena.
Enligt arbetslivsbarometern har kvinnor systematiskt sämre möjligheter att påverka sitt arbete än män. Kvinnornas arbetstid är mindre flexibel, arbetet inbegriper mer skadlig brådska, arbetets psykiska belastning är större och upplevelsen av fysiskt våld vanligare än för män.
Kvinnorna var också mer missnöjda med löneincitamentet än männen.
Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) säger att ojämlikheten kräver omfattande åtgärder, och nämner familjeledighetsreformen som den viktigaste åtgärden.
Reformens huvudsakliga mål är en jämnare fördelning av vårdansvaret i familjerna.
Kommunsektorn framträder som en bransch där stress och psykisk påfrestning är vanligt förekommande, liksom hot av fysiskt våld. Hela 49 procent av kommunalt anställda har noterat våld på arbetsplatsen och var fjärde, 26 procent, har upplevt det själv.
Över hälften, 53 procent, av de kommunalt anställda har mobbats av kollegor och 58 procent av kunder. Sjukfrånvaron är också vanligast inom kommunsektorn, jämfört med andra branscher.
Av barometern framgår att nästan hälften, 49 procent, av kommunalt anställda är säkra på att deras arbetsplatser kommer att bestå. Samtidigt upplevde 23 procent att personalen minskat under de senaste åren.
Mindre smickrande fakta om kommunsektorn, som härleds till en utredning från 2018, är att i den förekommer diskriminering, på grund av familjeförhållanden och graviditet, i större utsträckning än i andra branscher. Arbetslivsdiskriminering förekommer dubbelt mer inom den offentliga sektorn än inom den privata.
Omvälvningar i arbetslivet
Arbetsminister Haatainen säger att arbetslivet kräver på många sätt mycket mer av arbetstagarna än tidigare.
— Med tanke på förlängningen av tiden i arbetslivet är det viktigt att människorna orkar i arbetslivet. Genom att utveckla kompetensen och arbetslivet kan man främja arbetsmotivationen och fortsatt karriär, säger Haatainen.
Coronakrisen syns inte ännu i resultaten av arbetslivsbarometern. Resultaten av barometern ger dock en heltäckande bild av hur löntagarna upplevde arbetslivet precis före coronakrisen, heter det i pressmeddelandet.
Enligt Haatainen påskyndar krisen omvälvningarna i arbetslivet.
— Anställda har övergått till distansarbete och den allmänna osäkerheten har ökat. Dessa förändringar bör undersökas noggrant. I nästa års arbetslivsbarometer syns redan coronakrisen. Resultaten av barometern 2019 utgör ett viktigt granskningsunderlag för resultaten av följande arbetslivsbarometer, säger hon.
Även om arbetet tidvis belastar, upplever en majoritet av löntagarna ett positivt engagemang i arbetet. Största delen av löntagarna upplever entusiasm (64 procent) och handlingskraft (63 procent) i sitt arbete.
Kön, ålder eller socioekonomisk ställning hade förvånansvärt liten inverkan på upplevt engagemang i arbetet, skriver ministeriet i pressmeddelandet.
Vad är en arbetslivsbarometer?
- Arbetslivsbarometern är en sampelundersökning som genomförts sedan 1992 för att följa upp hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur finländska löntagares perspektiv.
- Undersökningens uppgifter från 2019 har samlats in genom de telefonintervjuer som genomfördes i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning i augusti och september 2019.
- År 2019 svarade 1 555 löntagare på undersökningen.
- Undersökningsresultaten kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer.
- Du hittar barometern här (på finska).