Kommunpolitiker vill styra hur och om vad den lokala tidningen skriver
Kvinnliga chefredaktörer mer utsatta än manliga kollegor, visar utredning.
Kommunala beslutsfattare försöker i större utsträckning än andra påverka dagstidningarnas nyhetsrapportering. Det visar en utredning som Tidningarnas förbund låtit göra.
Av de 81 chefredaktörer som svarade på förbundets enkät har 79 procent erfarit osaklig påtryckning, och kommunala beslutsfattare stod för merparten av dessa: 82 procent uppgav att lokala politiker försöker styra innehållet, men också läsare (75 procent) och annonsörer (72 procent) gör sig skyldiga till liknande påtryckningar.
Kvinnliga chefredaktörer har erfarit påtryckningar av beslutsfattare i större utsträckning än manliga chefredaktörer – 85 procent, respektive 77 procent – och det samma gäller kontakter med annonsörer. Däremot så är läsare på ett osakligt sätt i kontakt med manliga chefredaktörer i större utsträckning än med kvinnliga.
Viktigt att lyfta fram påtryckningar
Tidningarnas förbunds organisationschef Ilona Hannikainen säger i ett pressmeddelande att det är överraskande att kommunpolitiker utmärker sig på det här sättet. Samarbetet mellan beslutsfattare och nyhetsmedier är viktigt, men deras roller är olika, säger Hannikainen.
— Den lokala tidningen är inte kommunens informationsblad. Dess uppgift är att följa beslutsfattandet ur kommuninvånarens synvinkel. De journalistiska besluten hör till tidningens chefredaktör. Dessa beslut ska man kunna kritisera, men inte genom hot.
Helén Kurri, chefredaktör på tidningen Östnyland, säger att det bland beslutsfattare finns en förståelse för tidningens roll men trots det uppstår konflikter.
Det senaste exemplet hon kommer ihåg var när Östnyland publicerade namnen på dem som sökt en bildningsdirektörstjänst i Borgå. Bland namnen fanns en person som ville vara anonym.
Kurri säger att publiceringen var i linje med tidningens policy, men trots det kontaktades hon av två politiker som meddelade sitt missnöje. Hon skev senare en ledare om tidningens beslut, och om kritiken.
Är det viktigt att öppet berätta om påtryckningar, i den utsträckning som de förekommer?
— Det beror på hurdana påtryckningar det gäller men överlag är det viktigt att lyfta fram under vilka verksamhetsformer som tidningen görs, och att påtryckningar förekommer.
Förnärmade gubbar irriterar
Kurri säger att missnöjet med tidningens rapportering sällan sägs rakt ut utan kommer fram på annat sätt. Rapporteringar om konflikter gör att tjänstemän är ovilliga att svara på frågor, och under coronavåren noterade tidningen en överdriven försiktighet, trots att Borgås informationsdirektiv inte ändrats.
— Man är rädd för att bilden av kommunens verksamhet blir för negativ.
I viss mån gäller det också lokala företag, som ibland signalerar att Östnyland skriver för sällan eller på fel sätt om näringslivet i regionen. Kurri håller med om att tidningens roll är viktig i det avseendet, men påminner om att Östnyland också ska kunna skriva kritiskt om företag.
Debatten på sociala medier, också när den handlar om tidningens artiklar eller ledare, beskriver Kurri trots allt som rätt snäll.
Kvinnliga chefredaktörer erfar påtryckningar i större utsträckning än manliga. Är det något som du känner igen?
— Mera på ett irriterande än ett allvarligt sätt har jag stött på gubbar som tror sig veta bäst och som blir förnärmade när de inte får som de vill. Då har jag tänkt att reaktionen hade varit en annan om Östnyland haft en manlig chefredaktör.
Hot tyder på att argument saknas
I Jakobstad säger Ann-Sofi Berger, biträdande chefredaktör och ansvarig utgivare för Österbottens Tidning, att hon inte haft dåliga erfarenheter av kommunala beslutsfattare. Den typen av påtryckningar kommer snarare från företag som hotar sluta annonsera eller från organisationer som signalerar att de tänker uppmana sina medlemmar att sluta prenumerera på ÖT om tidningen fortsätter skriva kritiskt om organisationerna.
— Om vi bevakar något ur en obekväm synvinkel, då har vi gjort vårt jobb. Samtidigt är det intressant att föra en diskussion med dem som är kritiska till våra reportage. Klart att rätt ska vara rätt, och har vi gjort något fel så ska det korrigeras. Men när folk börjar hota med att säga upp prenumerationer så tyder det på att sakargumenten saknas.
Om lokala beslutsfattare inte är kritiska, tyder det på att det finns stor förståelse för ÖT:s roll eller på att ni är för tama i er bevakning?
— Visst vill vi vässa våra verktyg och ibland provocera fram diskussioner om samhällsfrågor. Visst händer det att beslutsfattare blir uppretade, men då skriver de insändare. Jag tolkar det som att de förstår att vi har ett jobb att göra.
Påtalar påhopp på enskilda journalister
Berger säger att hon ett par gånger gett sig in i diskussioner på sociala medier, när till exempel politiker upplever att projekt blivit för negativt omskrivna i ÖT.
— Det är okej att vara kritisk mot ÖT som nyhetsmedia, men när det handlat om angrepp mot enskilda journalister har jag agerat.
Mest debatt överlag blir det om frågor som rör djur, närmare bestämt skarv, varg och björn, säger Berger. Kritiken brukar då komma från bägge håll, från läsare som upplever att ÖT skriver för negativt om dessa, och från läsare som vill se en mer kritisk hållning.
— Att vi får mothugg från två håll tyder kanske på att vi lyckats i bevakningen, säger Berger.
LÄS OCKSÅ: Krav om anonymitet kan bli en björntjänst för kommun och arbetssökande
