Pensionärsförbundet är årets förbund - ordförande Norrback efterlyser mer uppmuntrande coronainformation till äldre
Nu borde myndigheterna tydligare säga vad sjuttioplussarna får göra, säger Ole Norrback.
— Här är riktigt soligt. Jag ser tunga moln på horisonten, så det kan bli regn, och på slätten blåser det kanske. Men här var jag sitter på en stubbe i skogen är det riktigt skönt.
Ole Norrback, SFP-veteran, tidigare partiordförande och minister, och numera ordförande för Svenska pensionärsförbundet, röjer sly i Övermark när Kommuntorget ringer upp för att prata om pensionärsförbundet – som igår utsågs till årets förbund av Förbundsarenan – och om de äldres situation i dessa coronatider.
I motiveringen till utmärkelsen säger Förbundsarenans ordförande Bernt Nordman att Svenska pensionärsförbundets medlemsantal ökade kännbart ifjol.
— Det visar att förbundet lever i tiden och att pensionärsföreningarnas verksamhet motsvarar målgruppens behov, motiverar Nordman.
Norrback säger att pensionärsförbundets har tre uppgifter: intressebevakning, en ökad trivsel för pensionärerna och delaktighet. Det sistnämnda handlar om att ta vara på den kunskap som äldre bär med sig.
Hur fungerar intressebevakningen gentemot kommunerna?
— Vi har våra lokala föreningar som sköter den kontakten. En del har goda kontakter, andra mindre så. Sen har kommunerna äldreråd. Dessa är lagstadgade men har ingen lagstadgad funktion så det råder en viss osäkerhet i kommunerna om vad de ska göra med äldreråden.
Norrback säger att intressebevakningen för pensionärernas del på kommunal nivå varierar. På riksnivå har det skett framsteg under de senaste åren. Hans erfarenhet är att pensionärsförbundet tillfrågas och har pensionsbolagens, Pensionsanstaltens och politikernas uppmärksamhet.
— Generellt sett fungerar det bra och pensionärerna är, liksom den övriga befolkningen, relativt nöjda. Men klart att det finns utmaningar, speciellt för pensionärer med en låg pension och hälsoproblem. Det vi också vill se är en bättre kvalitetskontroll av de tjänster som kommunerna köper, till exempel hemvård och serviceboenden.
Mängden information skrämmer
I dagarna har Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO gått ut med ett uttalande där medlemsorganisationerna, bland dem Svenska pensionärsförbundet, kräver tydligare direktiv från statsmakten och hälsomyndigheterna om hur äldre personer ska agera under coronaepidemin.
Norrback säger att rekommendationerna för sjuttioplussare, om att inte röra sig ute, har tagits för bokstavligt. Betoningen har varit för mycket på vad riskgruppen inte får göra. Nu borde myndigheterna tydligare säga vad man får göra.
— En del äldre känner sig kränkta av rekommendationerna. Det är inte heller rätt, för myndigheterna vill oss väl. Men vi behöver rekommendationer som uppmuntrar till god fysisk och mental hälsa. Ett problem är också mängden information. Också den är skrämmande. Informationen har varit saklig men ibland är mindre mer.
Norrback påminner om att när man talar om just den här riskgruppen så handlar det om uppemot 900 000 personer. Hur de nås av informationen, och deras möjligheter att ta den till sig, varierar. Därför ger han också de många kommuner som börjat ringa upp äldre för att fråga om deras mående en eloge.
— Det är oerhört viktigt för dem som sitter ensamma hemma, och fler kommuner borde ta detta i bruk.
Information om vad äldre bör göra kunde också kanaliseras genom kommunernas uppringande service, säger Norrback.
Vad tror du händer om coronaläget förblir osäkert genom sommaren?
— När folk inte längre känner någon som är sjuk så kommer de att börja röra sig ute. Också därför är det bra med information om vad de får göra, förstås så att säkerhetsavstånden hålls.
