Redan innan brottsmisstankarna väckte terminalvårdsföretaget i Åbo oro - ”Avgörande är kommunernas anbudsbegäran”
Brottsmisstankarna i Åbo representerar inte den privata vårdsektorn, säger representant för välmåendebranschen.
Polisen i Sydvästra Finland misstänker en privat terminalvårdsenhet för allvarliga brott. Förundersökningsmaterialet omfattar 23 brott, inklusive dödsvållande, grov misshandel, grov förskingring, grovt bedrägeri och flera fall av grov förfalskning och grova drogbrott.
Åbo stad upphandlade terminalvården som en köptjänst i slutet av 2010. Upphandlingen vanns av företaget Kotisairaala Luotsi Oy, som då leddes av ett gift par. Kvinnan i företagsledningen var utbildad läkare, mannen sjukskötare.
Stadens avtal med Kotisairaala Luotsi Oy var fyrårigt, från 2011 till slutet av 2014. Under den tiden gjorde sig ledarduon skyldig till en rad misstänka brott. De allvarligaste misstankarna riktas mot sjukskötaren. Vidare misstänks sex tjänstemän på Åbo stad för att ha försummat sin tjänsteplikt.
Omsorgsdirektör Arja Laitinen, vid föreningen Välmåendebranschen Hali, som representerar privata social- och hälsovårdstjänster, säger att fallet i Åbo handlar om enskilda personers förkastliga agerande som på inget sätt avspeglar den privata social- och hälsovårdsbranschen.
Också inom vården och omsorgen uppdagas ibland personer som missbrukar sin ställning, och det har inträffat både i den offentliga och i den privata sektorn, påminner Laitinen. På 2000-talet upprördes finländare bland annat av insulinmorden i Nokia och Ylöjärvi.
– Jag ser inte att fallet i Åbo skulle beskriva den privata sektorn mera än vad fallet i Nokia beskriver den offentliga.
Åbo stad utreder fallet internt. Stadsdirektör Minna Arve har jävat sig själv i utredningsprocessen. Arve berättar på Twitter att hon tog beslutet efter att ha hört att en nära anhörig var med och beredde upphandlingsprocessen för terminalvården.
Olen saanut tänään tietooni, että lähiomaiseni on aikanaan ollut mukana valmistelemassa kotisaattohoidon kilpailuttamista. Saatuani tiedon, olen jäävännyt itseni kaupungin sisäisestä selvitys- ja tarkastusprosessista ja apulaiskaupunginjohtaja Virtanen vastaa siitä.
— Minna Arve (@minnaarve) March 3, 2020
Misstankar redan 2011
När en kommun köper social- och hälsovårdstjänster eller lägger ut dem på entreprenad händer det ofta att företaget med det lägsta anbudspriset vinner. I upphandlingen är kommunernas pristak ofta 20–25 procent lägre än vad kostnaderna för kommunernas egen tjänsteproduktion är, säger Laitinen.
Att enbart fokusera på priset hotar kvaliteten.
– Kommunernas kunskap om upphandling är central. Om kunskapen finns kan de med ett klart lägre pris uppfylla ställda och förväntade kvalitetskrav.
Också Kotisairaala Luotsi Oy verkar ha vunnit upphandlingen uttryckligen tack vare priset. I Luotsis anbud uppskattades till exempel en sjukskötares hembesök kosta 25,9 euro, och en läkares 49,9 euro. Övriga konkurrenters priser var betydligt högre.
Det exceptionellt låga priset väckte kritik också innan brottsmisstankarna. Priset visade, att varken budgivaren eller köparen förstod terminalvårdens karaktär, säger överläkare Juha Hänninen, som lett terminalvårdsenheten Terhokoti.
Redan i början av 2011 skrev han i tidningen Turun Sanomat en insändare med rubriken ”Terminalvård – får Åbo stad vad den köpt” (”Saattohoito – saako Turun kaupunki sitä mitä ostaa”).
Hänninen påpekade att Sydvästra Finlands terminalvårdsstiftelse var överlägsen i upphandlingen, sett till kvalitetspoäng. Luotsis priser såg han som oförenliga med en ändamålsenlig terminalvård.
– Jag har själv ordnat hemterminalvård vid Terhokoti sedan 1993 och vet att med Luotsis priser så kan man inte genomföra hemterminalvård, eller så vet de något som jag inte vet, skrev Hänninen.
Anbudsbegäran är avgörande
Kommunen är i slutändan ansvarig för social- och hälsovårdstjänsternas kvalitet. Om en kommun bestämmer sig för att upphandla är det viktigaste skedet anbudsbegäran, bedömer Kommunförbundets social- och hälsovårdsenhets direktör Tarja Myllärinen. I dokumentet för anbudsbegäran måste kommunen noggrant definiera vad den köper och öppna upp hurdan kvalitet det kräver.
Överläkare Juha Hänninen påpekade i sin insändare att Luotsis förmånliga priser i praktiken motsvarade ett 30 minuter långt rutinbesök. Enligt honom är sådana besök överlag inte ändamålsenliga eller tillräckliga när det handlar om vård i livets slutskede.
Sedan början av 2010-talet har kommunernas upphandling av social- och hälsovård ökat. Samtidigt har kommunernas kunnande ökat, säger Kommunförbudets Myllärinen.
– Man måste vara uppmärksam på att man får det som man beställer. På senare år har kommunerna lärt sig att göra upphandlingsavtal. Upphandlingslagen är komplicerad, och säkert har kommunerna längs vägen tvingats betala lärpengar.
Övervakning är inte att smyga
Kommunernas kunnande har ökat också när det gäller övervakning. För kvalitetsövervakningens del är en plan för egenövervakning viktig, och ett lagligt krav. Vid sidan av egenövervakning är övervakningen riskvägd. Kommunerna utreder när den får klagomål. Också personalen har en skyldighet att informera om kundernas patientsäkerhet är hotad.
För övervakningen finns lagar och handlingssätt, säger Tarja Myllärinen. Någon rigorös övervakning finns trots allt inte.
– Världen är inte så, att det aldrig skulle ske brott eller något beklagansvärt. Om all verksamhet övervakades, skulle varje vårdare ha en övervakare.
Enligt Myllärinen är det avgörande att det finns ett förtroende mellan serviceproducenten och köparen. Många kommuner har en interaktiv övervakning, som regelbundna möten och gemensamma utbildningar.
– Övervakning är inte att smyga, summerar Myllärinen.
Också föreningen Halis Arja Laitinen betonar att övervakningen ska innehålla ömsesidig kontakt. En fungerande modell finns i Tammerfors, som grundar sig på ett partnerskap mellan serviceproducenten och kommunen.
Som i allt annat handlar övervakningen om resurser. De som genomför övervakningen för kommunen ska ha rätt utbildning och tid, så att de hinner ingripa i problemen, säger Laitinen.
– Övervakning gör man inte med vänster hand.
Artikeln är en översättning av Kuntalehtis artikel ”Turkulaisen saattohoitoyrityksen hinnat huolestuttivat jo ennen rikosepäilyjä – ’keskeistä on kuntien hankintaosaaminen’”
