Chef för barnskyddet i Helsingfors: Vi jobbar på svenskan
Yle Huvudstadsregionen rapporterade på torsdagen att svenskspråkiga barn och unga som blir omhändertagna i Helsingfors får klara sig med sin finska. Det här på grund av att det inte finns tillräckligt med personal som kan svenska. Direktören för barnskyddet i Helsingfors uppger nu att staden ska prioritera svenskan högre än tidigare.
Ledande socialarbetaren Bettina von Kraemer anser att beslutsfattare och ledningen vid social- och hälsovårdsverket inte vidtar åtgärder, trots att de känner till problemet med svenskan.
Saila Nummikoski, direktör för barnskyddet i Helsingfors, medger att det finns brister i den svenskspråkiga servicen och vården inom barnskyddet.
- Vi känner till problemet med mottagningsanstalter där barnen vistas kortvarigt. Där kan inte alla svenska, men när det gäller långvarig omhändertagning så måste vi hitta en svenskspråkig plats, säger Nummikoski.
Enligt henne ska det gå att ordna svensk service med de nuvarande resurserna.
- Om svenska är barnets känslospråk och barnet, familjen och socialarbetare tycker att vården måste fås på svenska så garanterar vi svensk service, säger Nummikoski.
Nytt pilotprojekt ska förbättra situationen
Socialarbetare i Helsingfors har kritiserat beslutsfattare för att inga konkreta planer finns för att förbättra den svenskspråkiga servicen inom barnskyddet. Saila Nummikoski säger ändå att ledningen hela tiden jobbar för att servicen ska fungera bättre.
- Vi förnyar vår service och vi kommer att få så kallade familjecentraler. En av de viktigaste sakerna är att vi ska kunna erbjuda samma service på svenska och finska i de här centralerna, säger Nummikoski.
I familjecentralerna finns bland annat rådgivning och barnskydd under ett och samma tak. Det handlar om ett pilotprojekt som gör igång i Östra centrum i juni.
En av de viktigaste sakerna är att vi ska kunna erbjuda samma service på svenska och finska.― Saila Nummikoski, direktör, barnskyddet i Helsingfors
Nummikoski medger ändå att det är oklart exakt hur den svenskspråkiga servicen ska kunna garanteras.
- Vi har inte så många svenskspråkiga inom personalen, så vi måste fundera på hur vi ordnar det, säger Nummikoski.
Beslutsfattare: Tolkar ett alternativ
Social- och hälsovårdsnämnden i Helsingfors har funderat på hur den svenskspråkiga servicen inom barnskyddet kunde förbättras. Ordföranden Maija Anttila (sdp) anser att personalbristen är det största bekymret. Hon kastar därför fram ett överraskande förslag.
- Borde vi till exempel använda mera tolkar i stället för att försöka hitta svenskspråkig personal, föreslår Anttila.
Borde vi till exempel använda mera tolkar i stället för att försöka hitta svenskspråkig personal?― Maija Anttila (sdp), ordförande för social- och hälsovårdsnämnden i Hfors
Förslaget har ändå inte behandlats på social- och hälsovårdsnämndens möten. Saila Nummikoski är inte helt övertygad.
- Inte ser jag tolkar som en lösning. Det bästa sättet är nog att de som jobbar med familjerna själva talar svenska. Om det handlar om någon särskild service med enstaka specialister kan man kanske tänka sig att en tolk är ett alternativ, säger Nummikoski.
Läs mera:
Omhändertagna barn får sällan service på svenska: "Kan leda till att det krisar till sig ordentligt"
Att bli omhändertagen i huvudstadsregionen kan innebära att man får flytta flera hundra kilometer från sin hemort – om man vill ha service på svenska. Helsingfors stad är medveten om problemet, men många socialarbetare upplever att beslutsfattarna inte tar språkfrågan på allvar.
Yle Huvudstadsregionen rapporterade på torsdagen att svenskspråkiga barn och unga som blir omhändertagna i Helsingfors får klara sig med sin finska. Det här på grund av att det inte finns tillräckligt med personal som kan svenska. Direktören för barnskyddet i Helsingfors uppger nu att staden ska prioritera svenskan högre än tidigare.
Ledande socialarbetaren Bettina von Kraemer anser att beslutsfattare och ledningen vid social- och hälsovårdsverket inte vidtar åtgärder, trots att de känner till problemet med svenskan.
Saila Nummikoski, direktör för barnskyddet i Helsingfors, medger att det finns brister i den svenskspråkiga servicen och vården inom barnskyddet.
– Vi känner till problemet med mottagningsanstalter där barnen vistas kortvarigt. Där kan inte alla svenska, men när det gäller långvarig omhändertagning så måste vi hitta en svenskspråkig plats, säger Nummikoski.
Enligt henne ska det gå att ordna svensk service med de nuvarande resurserna.
– Om svenska är barnets känslospråk och barnet, familjen och socialarbetare tycker att vården måste fås på svenska så garanterar vi svensk service, säger Nummikoski.
Nytt pilotprojekt ska förbättra situationen
Socialarbetare i Helsingfors har kritiserat beslutsfattare för att inga konkreta planer finns för att förbättra den svenskspråkiga servicen inom barnskyddet. Saila Nummikoski säger ändå att ledningen hela tiden jobbar för att servicen ska fungera bättre.
– Vi förnyar vår service och vi kommer att få så kallade familjecentraler. En av de viktigaste sakerna är att vi ska kunna erbjuda samma service på svenska och finska i de här centralerna, säger Nummikoski.
I familjecentralerna finns bland annat rådgivning och barnskydd under ett och samma tak. Det handlar om ett pilotprojekt som gör igång i Östra centrum i juni.
En av de viktigaste sakerna är att vi ska kunna erbjuda samma service på svenska och finska.
Nummikoski medger ändå att det är oklart exakt hur den svenskspråkiga servicen ska kunna garanteras.
– Vi har inte så många svenskspråkiga inom personalen, så vi måste fundera på hur vi ordnar det, säger Nummikoski.
Social- och hälsovårdsverket, Helsingfors stad
Bild: YLE/Antti Lempiäinen
Beslutsfattare: Tolkar ett alternativ
Social- och hälsovårdsnämnden i Helsingfors har funderat på hur den svenskspråkiga servicen inom barnskyddet kunde förbättras. Ordföranden Maija Anttila (sdp) anser att personalbristen är det största bekymret. Hon kastar därför fram ett överraskande förslag.
– Borde vi till exempel använda mera tolkar i stället för att försöka hitta svenskspråkig personal, föreslår Anttila.
Borde vi till exempel använda mera tolkar i stället för att försöka hitta svenskspråkig personal?
Förslaget har ändå inte behandlats på social- och hälsovårdsnämndens möten. Saila Nummikoski är inte helt övertygad.
– Inte ser jag tolkar som en lösning. Det bästa sättet är nog att de som jobbar med familjerna själva talar svenska. Om det handlar om någon särskild service med enstaka specialister kan man kanske tänka sig att en tolk är ett alternativ, säger Nummikoski.
Läs mera:
Omhändertagna barn får sällan service på svenska: ”Kan leda till att det krisar till sig ordentligt”
Att bli omhändertagen i huvudstadsregionen kan innebära att man får flytta flera hundra kilometer från sin hemort – om man vill ha service på svenska. Helsingfors stad är medveten om problemet, men många socialarbetare upplever att beslutsfattarna inte tar språkfrågan på allvar.
