Stor sekretess kring planerat köp av Helsingforsarenan - "sannolikt med affär"
Helsingforsarenan, tidigare känd som Hartwallarenan, har nu stått tom i snart tre år på grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Arenan ägs av de ryska oligarkerna Gennadi Timtjenko och Roman Rotenberg som figurerar på EU:s sanktionslista.
På grund av stängningen har en lång rad konserter och evenemang förlagts till andra hallar och orter. Arenor som sväljer över 13 000 åskådare växer inte på träd.
I november i fjol meddelade investeraren Heikki Viitikko att han tillsammans med en grupp andra finländska finansiärer har lagt ett bud på att köpa Helsingforsarenan. Viitikko är bland annat känd som ishockeyklubben Mikkelin Jukurits tidigare ägare i S:t Michel.
Eftersom affären förutsätter en tillämpning av EU:s rigida sanktionsregler bereds frågan för närvarande av Utrikesministeriet.
”EU har godkänt en lagändring som innebär att det går att bevilja ett undantagslov för att sälja aktierna Helsingforsarenan. EU:s medlemsländer har nationell jurisdiktion att bevilja sådana undantagslov”, skriver Pia Sarivaara i ett mejl.
Sarivaara är ställföreträdande chef för enheten för sanktioner på Utrikesministeriet.
Utrikesministeriet vill inte kommentera vilka myndigheter som för närvarande är involverade i beredningen av frågan, trots att det är allmänt känt att till exempel Utsökningsverket deltar i arbetet.
– Vår uppgift är att utvärdera om det går att byta ut egendom som har belagts med kvarstad mot annan egendom, säger Aki Virtanen, chef för specialverkställighetsenheten på Utsökningsverket
Jari Eloranta, som är professor i ekonomisk historia vid Helsingfors universitet, förklarar hur affären kan avancera.
– Om undantagslovet beviljas och köpbudet godkänns kommer köpesumman att betalas till ett konto som administreras av de finska myndigheterna i väntan på att världsläget normaliseras och de ryska ägarna inte längre figurerar på sanktionslistan, säger Eloranta.
Vilken myndighet ansvarar i så fall för förvaltningen av köpesumman?
– Det vet jag inte, men det vore en naturlig lösning att det är Utsökningsverket som hanterar det hela. Det ingår i deras lagstadgade uppgifter.
Varken Utrikesministeriet eller Utsökningsverket vill kommentera tidtabellen för beredningen av frågan. På grund av sanktionsbestämmelserna är det landets regering som fattar beslut om en eventuell försäljning av Helsingforsarenan.
”Utrikesministeriet beviljar ett undantagslov då vi har lyckats säkerställa att förutsättningarna för ett sådant tillstånd existerar”, skriver Sarivaara.
– Det svåraste är säkert att bedöma att allting sköts i enlighet med EU:s bestämmelser och att det inte uppstår ett prejudikat i negativt hänseende som skulle ha konsekvenser för hela Europeiska unionen, säger Eloranta.
Tror du att affären blir av?
– Jag tror att det är sannolikt att undantagslovet beviljas och att affären blir verklighet.
Finns det motsvarande fall inom EU just nu?
– Visst finns det flera motsvarande fall, men beslutet om möjligheten att bevilja undantagslov har mig veterligen inte tillämpats i praktiken än så länge.
På Utrikesministeriet är man förtegen om beredningens detaljer.
”Utrikesministeriet kommenterar inte behandlingsprocessen för ansökan om undantagslov”, skriver Sarivaara som svar på så gott som alla frågor.
Helsingfors stads ledning är förväntansfull och ser fram emot att frågan äntligen avancerar efter tre års dödläge.
– Vi väntar på ett slutgiltigt beslut om arenans fortsatta öde. Staden har ingen aktiv roll i den beredning som pågår just nu, säger kanslichef Jukka-Pekka Ujula på Helsingfors stad.
Vilken kommer stadens roll att vara när köpet av arenan har slutförts?
– Vi kommer att vara en viktig samarbetspart för det bolag som tar över Helsingforsarenan. Arenan behövs för att kunna arrangera större evenemang i Helsingfors och locka publik till staden.