Kommunerna får igen fritt bestämma om sina inkomstskattesatser
Drygt 40 procent av deltagarna i Kommunförbundets Ekonomibarometer från hösten upplever ett tryck att höja skatterna.
I samband med vårdreformen begränsades kommunernas beskattningsrätt tillfälligt då kommunerna tvingades minska sina inkomstskattesatser lika mycket för år 2023. Förfarandet motiverades med att skattebetalarens ställning inte fick ändras till en följd av reformen. De åländska kommunernas beskattningsrätt begränsades inte eftersom vårdreformen inte berörde landskapet Åland.
Nedskärningen av inkomstskattesatsen genomfördes med 12,64 procentenheter, vilket innebär att Fasta Finlands kommuners inkomstskattesatser i nuläget är med en hundradedels procentenheters noggrannhet. Nästa års inkomstskattesatser ska anges med en tiondedels procentenheters noggrannhet, vilket i sin tur innebär att samtliga kommuners inkomstskattesats kommer att ändras. Även de åländska kommunerna Brändö, Kökar och Saltvik är tvungna att ändra på sina inkomstskattesatser, eftersom dessa i nuläget inte är med en tiondedels noggrannhet. Innan vårdreformen skulle inkomstskattesatser i samtliga kommuner anges med en fjärdedels procentenheters noggrannhet. Förnyelsen är positiv med tanke på att kommunalskatten krympte märkbart i samband med vårdreformen.
Senast den 17 november ska kommunerna också bestämma om nästa års fastighetsskattesatser. Skattesatserna för de olika fastighetstyperna ska anges inom de intervall som riksdagen har beslutat om. Inga förändringar har presenterats till de nuvarande intervallen. De åländska kommunernas fastighetskattesatser bestäms i enlighet med fastighetsskattelagen för landskapet Åland.
Statsminister Petteri Orpos regering har trots allt presenterat en helt ny fastighetsskattesats för markens del. I nuläget beskattas marken med den allmänna fastighetsskattesats vars intervall är 0,93–2,00 procent. Den nya presenterade fastighetsskattesatsen undre gräns föreslås vara 1,30 procent, vilket innebär att markens beskattning skulle skärpas i de 245 kommuner vars allmänna fastighetsskattesats i nuläget är under 1,30 procent. Endast 48 kommuner skulle inte beröras av ändringen, varav 8 är tvåspråkiga kommuner. Åtskiljandet av marken från de allmänna byggnaderna är en positiv ändring med tanke på ekonomiplaneringen i kommunerna.
Besluten gällande nästa års skattesatser kommer att vara väldigt intressanta. Efter exceptionellt goda år är kommunekonomins utsikter över lag alltmer dystra. Drygt 40 procent av deltagarna (129 ekonomidirektörer) i Kommunförbundets Ekonomibarometer från hösten upplever ett tryck att höja skatterna. Samtidigt har enstaka kommuner presenterat ett tryck att minska på skatterna. Detta understryker den stora differentieringen bland kommunerna. Befolkningsutvecklingen, ekonomin och finansieringen i kommunerna är diskussionsämnen som omgående kommer att lyftas upp under pågående regeringsperiod. Det samma gäller för skillnaderna i kommunernas inkomstskattesatser. I nuläget är skillnaden mellan den största och minsta inkomstskattesatsen på fastlandet hela 6,5 procentenheter.
