Virpi Sailas vill skapa språkfred i Kyrkslätt
- Ibland kunde man göra så att alla talar sitt modersmål så att man alternerar mellan finska och svenska. Om respekten och tilliten finns där så förstår man säkert varandra, säger Virpi Sailas, ny kommundirektör i Kyrkslätt. (Tusby kommun, Kommuntorgets arkiv)KOmmun
Kyrkslätts kommun behöver en strategi som främjar språklig hållbarhet. Det anser den nyutnämnda kommundirektören Virpi Sailas.
För Virpi Sailas sitter den kommunala förvaltningen i ryggmärgen. Hon jobbar för närvarande som kanslichef i Tusby och har över 20 års erfarenhet av kommunal förvaltning i Tusby, Vanda och Mäntsälä. Då hon tillträder sitt nya jobb som kommundirektör i Kyrkslätt i höst vill hon satsa på ökad och hållbar tillväxt.
– Kyrkslätt har stor potential att växa, men det är viktigt att tillväxten inte sker okontrollerat. Vi måste se till att infrastrukturen och servicenätverket inte släpar efter då befolkningsmängden ökar, säger Virpi Sailas.
Kyrkslätt har för närvarande cirka 41 000 invånare. Kommunen tar emot omkring 400–600 inflyttande personer per år. Sailas vill inte precisera hur stor inflyttningen borde vara. Hon gör i stället en jämförelse med sitt nuvarande jobb i Tusby.
– Tillväxten i Tusby har gått till så att vi stegvis har byggt ut och utvecklat ett område åt gången i flera etapper. Först satsade vi på Mariefors och därefter på Skavaböle och Jokela. Samma koncept kan säkert tillämpas också i Kyrkslätt.
Pendlande kommuninvånare
Kyrkslätts största trumfkort är enligt Sailas samhörigheten, lugnet, tryggheten, närheten till naturen och småskaligheten. Hon ser huvudstadsregionen, grannkommunerna och västra Nyland som de viktigaste referensramarna för Kyrkslätt.
– En stor del av den arbetsföra befolkningen pendlar mellan Kyrkslätt och Helsingfors. Av samma anledning är det viktigt att kollektivtrafiken fungerar som den ska så att vardagen löper smidigt.
Enligt Sailas behöver all tillväxt inte vara numerär. Det kan också handla om satsningar på kvalitativ tillväxt.
– De äldre blir allt fler i kommunen. Det är viktigt att stärka tillgången på närservice och se över hemvården så att de som vill kan bo hemma så länge som möjligt. Det handlar om att investera i trivsel och trygghet och värna om den befolkning vi redan har.
Sailas förespråkar också en sådan bostadsproduktion som tryggar ett balanserat utbud på såväl hyresbostäder som privatägda bostäder.
– Kommunens ekonomi är i gott skick, men vi måste komma ihåg att fjolårets ekonomiska överskott på 12,7 miljoner euro beror främst på försäljningen av kommunens hälsocentral till Västra Nylands välfärdsområde. Kommunen måste locka till sig fler skattebetalare för att den ekonomiska bärkraftigheten ska bestå, säger hon.
Enligt Sailas är det viktigt att granska alla de fastigheter som kommunen förfogar över och se till att de används effektivt.
– Det händer så lätt att man använder pengar på underhåll och reparation av underutnyttjade kommunalt ägda byggnader som inte längre uppfyller sitt syfte.
Språkstrider och strategier
Kyrkslätt har de senaste veckorna figurerat i tidningsspalterna på grund av en eldfängd språkkonflikt som har blossat upp efter att Astrid Kauber utnämndes till kommunens nya utbildningsdirektör med ansvar för det svenska skolväsendet.
Kauber talar ingen svenska, trots att hon förutsätts sköta alla kontakter med kommunens svenskspråkiga skolor. Utnämningen har överklagats av en lång rad privatpersoner. Kommunpolitikern Patrik Lundell (SFP) säger i en intervju för Svenska Yle att kommunen har sökt en enspråkig lösning för en tvåspråkig situation.
– Jag vill inte kommentera det här fallet eftersom jag inte känner till bakgrunden, men det är viktigt att situationen klargörs utifrån fakta, säger Sailas.
Vad tänker du göra för att se till att det inte uppstår fler språkkonflikter i Kyrkslätt?
– Det viktigaste är att ta tjuren vid hornen och ta tag i saken. Kyrkslätt skulle säkert behöva en strategi som främjar språklig hållbarhet. Strategin ska se till att svenskan förblir ett levande språk i kommunen. Jag har jobbat med dylika frågor tidigare både i Vanda och Tusby.
Lovar plugga svenska
Enligt Sailas kunde en del språkkonflikter undvikas om bägge parter kunde uppvisa en pragmatisk attityd.
– I vissa situationer kunde man kanske göra så att alla berörda parter talar sitt modersmål så att man alternerar mellan finska och svenska. Om respekten och tilliten finns där så förstår man säkert varandra.
Kommuntorgets intervju med Sailas går på finska på hennes begäran.
Då Sailas valdes till kommundirektör i måndags förra veckan lämnade SFP:s fullmäktigegrupp en kläm som lyfte fram att kommundirektören måste kunna föra diskussioner på svenska. Förslaget röstades ned med rösterna 28–19 i Kyrkslätts kommunfullmäktige. Sailas tar den språkliga stormen och misstroendet mot henne med ro.
– Jag kan läsa och skriva svenska hyfsat men min muntliga repertoar är ganska begränsad än så länge. Jag är säker på att min svenska blir bättre med tiden då jag får en chans att studera svenska och använda språket i vardagen och i det nya jobbet.
