Inför turistsäsongen: Finländare i majoritet bland besökarna på Åland
Turistföretagarna på Åland är redo för sommarsäsongen. De är optimistiska men även luttrade. De senaste pandemiåren har lärt dem att en säsong inte är den andra lik.
En trend är dock tydlig – de inhemska gästerna har tagit över och dominerar i gäststatistiken.
– Det föränderliga är det nya beständiga. Vi hade ett bra år i fjol men kan inte vara säkra på att det blir lika bra i år. Men jag är optimist, bokningsläget inför sommaren ser okej ut, säger Caroline Lepistö, vd för familjeföretaget Ålandhotels som driver tre hotell i Mariehamn med totalt 234 rum.
Hon bekräftar det som statistiken visar – under det första pandemiåret när gränserna mot Sverige var stängda var merparten av hotellets gäster finländare.
– Trenden med finländare i majoritet har hållit i sig. De uppskattar cykling, golf och möjligheten att bara vara – att varva ner. Åland är ett bra resmål för barnfamiljer och par i medelåldern, säger hon.
För hotellen är idrottsturismen viktig. Åland har sporthallar för en mängd olika grenar och lag från både öst och väst kommer till Åland för uppladdning och turneringar.
– Det senaste tillskottet är en gymnastikarena, som invigdes i början av det här året, och när den första tävlingen hölls i den hade vi bra beläggning på hotellen, säger hon.
Indragen rutt
För turistföretagare på landbacken är det A och O att transporterna till Åland fungerar. Färjeresan med taxfreeshopping, mat och underhållning kan vara en attraktion i sig, men den kan samtidigt bli en flaskhals om turerna – speciellt under högsäsong – snabbt blir fullbokade.
I år saknas en för Åland viktig bit i trafikpusslet. Viking Lines fartyg Rosella, som gått på mellan Mariehamn och Kapellskär i Sverige med upp till tre tur- och returresor per dag under högsäsong, har tagits ur trafik. Bristande lönsamhet baserat på året-runt-trafiken har angetts som skäl.
Det innebär i korthet att kapaciteten på snabbrutterna till Sverige minskar betydligt. Kvar finns dock Eckerölinjens trafik mellan Eckerö och Grisslehamn, men fartyget på den rutten brukade vara i det närmaste fullbokat under högsäsong även när Rosella var i trafik.
– Klart att det är ett allvarligt avbräck som bland annat påverkar spontanresandet. Men vi måste nu jobba hårdare för att tala om att det finns andra vägar att ta sig till Åland från Sverige, linjerna från Stockholm till exempel. Samtidigt finns ljusglimtar. Finnlines sätter i augusti in två nya fartyg, som angör Åland på rutten mellan Nådendal och Kapellskär, och ett rederi på Gotland börjar med kryssningar till Åland. Det ger oss något att jobba med, säger Caroline Lepistö.
Nära Sverige
I slutet av mars är markerna fortfarande snötäckta kring Käringsund Resort & Conference, Ålands största stugby med 60 stugor och 400 bäddar. Här finns restaurang, konferenslokaler och uthyrning av cyklar, kanoter, fiskebåtar och en rad annat. I aktivitetsskogen finns banor för discgolf och terrängcykling och en vandringsstig.
Två tidiga gäster för säsongen, Patrik Bjurman och Henrik Söderlund från Sverige, knackar på receptionsfönstret och vill hyra bastun.
– Vi köpte en husvagn på långliggarcampingen i fjol och stortrivs här. Vi går på gym, grillar och paddlar när vädret tillåter. Åland är solsäkert och trevligt, säger de.
Åland kan gynnas
Hubertus von Frenckell driver anläggningen på Ålands västkust – härifrån ser man Eckeröfärjan komma och gå till och från Sverige – sedan 2007.
– Vi har tre väldigt olika år bakom oss. Först det ”stängda” pandemiåret, sedan 2021 när gästerna var som kor på grönbete. De ville ta igen det förlorade året och var villiga att spendera mer. Då togs vi lite på sängen och hade inte alltid resurser att möta efterfrågan. I fjol kom det fortsättningsvis många, men ”det dyra” sålde inte lika bra, säger han.
Vad som väntar härnäst är svårt att förutse. Men han är vid gott mod.
– Hållbarhet är ett ledord i dag. Många vill resa i sitt närområde och ägna sig åt aktiviteter i naturen. Då kan Åland gynnas. Men det är viktigt att vi har ett brett utbud. Man kan inte utgå från att alla i familjen vill fiska eller spela golf. Jag tror inte heller på en framtid som bygger på att locka folk till Åland med möjligheten att köpa taxfree sprit. Det är inte så attraktivt längre.
Före pandemin kom 80 procent av gästerna i Käringsund från Sverige. 2021 var 95 procent finländare.
– Jag hoppas att vi kan få tillbaka en del av svenskarna, men de marknadsföringsslantar, som vi själva spenderat inför den här säsongen, har gått till finländska medier, säger han.
Utomlands i hemlandet
Lotta Berner-Sjölund, vd för Visit Åland som marknadsför Åland med medel ur landskapets budget, säger att man i år satsar 70 procent av medlen på marknadsföring i Finland. Här presenteras Åland som ett litet utland inom landets gränser – sloganen är ”Kotimaassa ulkåmailla”.
– Den inhemska marknaden är klart viktigast i dag och en färsk marknadsundersökning visar att där finns en rejäl utvecklingspotential. Dels var 95 procent av besökarna så nöjda att de gärna rekommenderar Åland för sina vänner, dels är Åland ännu rätt okänt bland gemene finländare, säger hon.
Turismnäringen på Åland
Antalet gästövernattningar på Åland slog rekord i fjol om man jämför med de senaste tio åren. 209 000 personer stod för 447 000 övernattningar, en ökning med 100 000 jämfört med 2021. 55 procent av gästerna kom från Finland, 35 procent från Sverige.
I statistiken ingår uppgifter från 14 hotell, 29 gästhem och pensionat, 40 stugbyar med totalt 385 stugor och tolv campingplatser.
Däremot sjönk antalet inresande till Åland betydligt jämfört med året 2019 innan pandemin bröt ut – från 2 miljoner till 1,4 miljoner. Men det är värt att notera att i den siffran ingår alla resenärer på dygnskryssningar på linjen Stockholm-Mariehamn samt dagsresenärer från Åbo och Stockholm som byter fartyg i Mariehamn och återvänder till sina destinationer. Merparten av dem går aldrig iland på Åland.
Åland är en sommardestination. I juli var 90 procent av hotellrummen bokade, i januari endast 7 procent.
Turismens betydelse för Åland varierar – enligt den senaste ÅSUB-utredningen från 2018 – mellan 2,9 och 18,4 procent av Ålands BNP beroende på hur man räknar. I den lägre siffran ingår gästernas konsumtion i landbaserade företag, i den högre ingår även ålänningarnas konsumtion av turistinriktade tjänster och försäljningen på fartygen.
Källa: ÅSUB, Ålands statistik- och utredningsbyrå