Kommunerna ger miljoner till partierna
Nej till direkt kommunalt partistöd, ja till lämpliga knuffar från kommunerna.
Enligt lagen får kommunerna inte direkt ge pengar till politiska partier. Utan pengar blir partierna ändå inte, konstaterar Tomi Venho som forskat i valfinansiering för kommunbranschens utvecklingsstiftelse Kaks.
Enligt Kaks rapport är ”partiskatten” som uppbärs på de förtroendevaldas mötesarvoden en betydande inkomstkälla för lokala partiorganisationer. Förtroendevalda betalar mellan 10 och 25 procent av arvodet till det egna partiet. På årsnivå och i hela landet är den totala summan 15 miljoner euro.
Sedan 2015 är det i praktiken kommuner och samkommuner som uppbär ”partiskatten”. Uppgifterna ingår kommunernas och samkommunernas bokslut.
Kommunerna stödjer också partiernas ungdomsorgan och dessutom får fullmäktiges partigrupper pengar av kommunen för att täcka diverse rutinmässiga verksamhetsutgifter.
Exempelvis fick SFP:s fullmäktigegrupp enligt 2020 års bokslut i Helsingfors ett stöd på 35 000 euro. ”Partiskatten” uppgick till 24 000 euro. I Kyrkslätt delade man inte alls ut något partistöd, men ”partiskatten” som SFP erhöll uppgick till 17 000 euro. I Vasa fick partiet 15 200 euro i ”partiskatt”.
Statens stöd till riksdagspartierna är nästan 36 miljoner euro. Statsrådet beviljade partistöd till riksdagspartierna i januari. Läs mera här: Partistöden för 2022 har beviljats
Systemet gynnar de stora partierna. Samtidigt, säger Tomi Venho, erhåller nyare och mindre partier ett mindre stöd än deras väljarstöd egentligen skulle berättiga till.
– Det är typiskt för det finländska valsystemet, säger Venho.
Av den sammanlagda potten i kommunerna är det SDP, Saml och Centern som får mest pengar – drygt 63 procent.
Läs tidigare artikel om temat: 30 eller 385 euro? Stor variation i kommunernas arvoden
