Städerna upprepar sin kritik mot vårdreformen – också finansutskottet ser problem i förslaget
Helsingfors, Esbo, Tammerfor, Åbo och Vanda vill att alternativa finansieringsmodeller tas fram.
De stora städernas oro för de ekonomiska konsekvenserna av regeringens social- och hälsovårdsreform tilltar.
I början av maj publicerades de senaste finansieringskalkylerna för välfärdsområdena. Enligt ett gemensamt pressmeddelande från Helsingfors, Esbos, Tammerfors, Åbo och Vandas borgmästare, stadsdirektörer och – i Åbos fall – kanslichef, tyder allt på att vårdreformen gör det svårare att stimulera ekonomin efter coronapandemin.
Eftersom kommunalskattesatsen sjunker i och med reformen, som flyttar ansvaret för social- och hälsovården till välfärdsområdena, blir det enligt städerna svårt för dem att utföra de uppgifter som blir kvar. Reformen hotar städernas förmåga att jobba för en hållbar tillväxt och att investera, just när Finlands ekonomi behöver det som mest, heter det i pressmeddelandet.
Kostnaderna för att grunda välfärdsområdena och den föreslagna ekonomiska styrmodellen är ur ett finansieringsperspektiv ohållbara, varnar städerna och hänvisar till sakkunniga och social- och hälsovårdsorganisationer.
Också Riksdagens finansutskott bedömer att finansieringsmodellen är halvfärdig och innehåller problem.
I sitt betänkande från slutet av april har till exempel kostnadsskillnaderna mellan olika delar av landet inte beaktats tillräckligt, trots att lönenivåer, hyror och andra kostnader i tillväxtcentra inte kan jämföras med motsvarande i glesbygden. Även finansieringsmodellen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, som är i en särställning i reformen, beskrivs som otillräcklig, givet att den specialiserade vården i distriktet är dyrast i landet.
Men liksom de ovannämnda städerna oroar sig finansutskottet för att de stora tillväxtcentren, som tidigare kunnat förlita sig på skatteintäkter när de gjort investeringar, nu blir helt beroende av statsandelar.
Finansutskottet påminner om att Nylands roll är central när det handlar om hela landets ekonomi, tillväxt, konkurrenskraft och välfärd. När stora delar av städernas skatteintäkter flyttas till välfärdsområdena bidrar det till en svagare förutsägbarhet och en större osäkerhet, menar utskottet.
Helsingfors, Esbo, Tammerfor, Åbo och Vanda vill att alternativa finansieringsmodeller tas fram och att utjämningsmodellen för hur statsandelarna fördelas reformeras.
Social- och hälsovårdsreformen behövs, skriver städerna, men det nuvarande förslaget löser inte problemet på ett hållbart sätt. Den uppfattningen dominerar också i Kommunförbundets senaste kartläggning av kommunernas syn på reformen. Även finansutskottet bedömer att förslaget innehåller få element som med säkerhet minskar på vårdkostnaderna.
I maj väntas grundlagsutskottet komma med ett betänkande om förslaget till social- och hälsovårdsreform. Tidpunkten för betänkandet, och dess innehåll, avgör om reformen håller tidtabellen eller inte.
