John Wrede

Han har varit skärgårdens försvarare i alla väder – orädd och frispråkig, rent av giftig ibland. Men snart går John Wrede i pension efter över 30 år på posten som högsta tjänsteman i Brändö.

Det händer titt som tätt att skärgården förbises menar John Wrede och nämner ett färskt exempel: landskapets planer på en flakfärja till den centrala rutten Åva-Osnäs.

– Dem har vi kunnat läsa om i lokaltidningarna. Men någon direkt information har vi inte fått och ingen har ringt och frågat vad vi tycker. Det är klart att vi som bor och verkar här året runt vet bättre vilken typ av färja som behövs och fungerar på rutten, än någon som bara använder den för att ta sig till sommarstugan. Vi har exempelvis en trafikarbetsgrupp som sitter på bred kunskap och erfarenhet, säger han.

Ni-där-ute-i-skärgården-attityden gör honom irriterad för att uttrycka det milt.

– Den andas känslan av att vi är mindre vetande, lite bakom. Att vi inte behöver så mycket eller inte ska kräva likabehandling för att vi valt att bosätta oss ”här ute”. Men vi är lika begåvade eller obegåvade, vilket man väljer, som de som bor i Mariehamn. Skillnaden mellan stad, landsbygd och skärgård vad gäller bland annat utbildning, yrken och rörlighet har krympt.

John Wrede – en urhelsingforsare som tillbringade barn- och ungdomssomrarna på Korpo – kom till Brändö som kommunsekreterare i juni 1986. Tanken var att stanna tre år för att sedan söka nya utmaningar.

Han tog en Brändö-paus i början av 2000-talet för att testa om gräset är grönare på andra sidan och vikarierade som kommundirektör på Korpo.

Efter den sejouren återvände han till Brändö med ny energi och skrinlagda tankar på en karriär på annan ort.

– Jobbet har varit mångsidigt och omväxlande. Ingen dag är den andra lik i en så här liten kommun. Man ska ägna sig åt ”allt” och hinner aldrig bli expert på något område utom möjligen på att hålla många bollar i luften. Det passar inte alla men jag har trivts med det. Trivts med att vara ständigt nyfiken och med åren har jag byggt upp ett bra nätverk av kunniga människor som gärna delar med sig av sin kunskap.

Örat mot marken

Politiker ”av olika kaliber” har kommit och gått i Brändö under Wredes tid. Med tiden blev han den vid mötesbordet som hade mest kunskap om kommunalt arbete.

Har det gett dig makt att styra utvecklingen åt önskat håll?

– Jag vet inte om jag vill kalla det makt, jag har alltid velat göra det bästa för Brändö. Men visst, jag har kunnat ta initiativ till ärenden som jag sedan berett inför behandlingen i kommunstyrelsen. Därmed inte sagt att det alltid varit mina personliga idéer. Jag har försökt hålla örat mot marken för att fånga upp önskemål.

Ett exempel är kommunens satsning på ett fibernät.

– Det var en idé som jag tog med mig från Korpo. Det var en stor satsning för Brändö, som vi gjorde tillsammans med grannkommunen Kumlinge. Det var en tidvis tung och jobbig resa, men det är det viktigaste som hänt sedan kommunen elektrifierades och den enskilt viktigaste faktorn att stimulera inflyttning. Tack vare fibernätet är distansarbete möjligt.

Vägbankar, broar och färjfästen är vardagsmat i Brändö. På Åva går färjor till Jurmo och Osnäs.

En annan stor satsning i hans anda är detaljplanerade bostadsområden på attraktiva lägen med strandkontakt. På senare år har fyra områden färdigställts, varav ett i kommunens regi, och 30 tomter har sålts.

– Det är en bra siffra för Brändö. Jag tycker det är viktigt att kunna erbjuda tomter på planerade områden. Det är bra också för kommunen att inte ha för spridd befolkning. Men det är också viktigt att det finns bra bostäder att hyra – inte något mögligt tillhåll i ett myggkärr – för dem som vill pröva på livet här innan de köper sig något eget.

Åländska kommundirektörer

BRÄNDÖ: Egil Mattsson efterträder John Wrede.
ECKERÖ: Raine Katajamäki sedan 7 januari 2020, tillsvidare anställd.
FINSTRÖM: Erik Brunström sedan maj 2015, förordnandet går ut 1 mars 2022. Tidigare kommundirektör i Geta.
FÖGLÖ: Niklas Eriksson sedan 1989, tillsvidare anställd.
GETA: Gustav Blomberg sedan 1 april 2016, tillsvidare anställd.
HAMMARLAND: Kurt Carlsson sedan 1 januari 1997, tillsvidare anställd.
JOMALA: Christian Dreyer sedan juni 2020, tillsvidare anställd. Tidigare kommundirektör i Kumlinge.
KUMLINGE: Niklas Oriander sedan september 2020, tillsvidare anställd. Tidigare kommundirektör i Finström.
KÖKAR: Johan Rothberg sedan hösten 2017, slutar i maj 2022 och kommunen har inlett rekryteringen av en efterträdare.
LEMLAND: Julia Lindfors sedan mars 2020, tillsvidare anställd.
LUMPARLAND: Mattias Jansryd sedan mars 2018, tillsvidare anställd.
MARIEHAMN: Barbara Heinonen stadsdirektör sedan 1 januari 2015, 7-årigt förordnande som går ut vid årsskiftet.
SALTVIK: Ewa Danielsson sedan mars 2020, tillsvidare anställd.
SOTTUNGA: Kennet Lundström, kommunsekreterare sedan hösten 2014, tillsvidare anställd. Tidigare kommundirektör i Eckerö.
SUND: Andreas Johansson sedan 1 juni 2020, 5-årigt förordnande. Tidigare kommundirektör i Vårdö.
VÅRDÖ: Kristoffer Barkar sedan november 2020, tillsvidare anställd.

Många mindre kommuner är i samma läge som Brändö. De vill ha fler invånare och lockar med en tillvaro i vacker natur utan bilköer och hets. Brändö marknadsför sig mest aktivt österut.

– Det har förstås med vårt geografiska läge att göra. Vi ligger helt enkelt närmare fastlandet.

Ett trumfkort är den orörda naturen.

– Det svämmar inte över av stugor på våra holmar.

Hur många kommuner ska Åland ha? Den förra landskapsregeringen fick igenom en ny lagstiftning där Åland skulle delas in i fyra kommuner. Brändö skulle enligt det förslaget ha ingått i kommunen Skärgården med fyra andra.

Efter valet 2019 tillträdde en ny landskapsregering som rev upp förslaget. Nu ska framtida samgåenden bygga på frivillighet.

– Brändös linje är att fortsätta vara en självständig kommun men att utöka samarbetet, i första hand på det administrativa planet, med grannkommunen Kumlinge. Jag anser att Brändö bör utreda ett samgående med Kumlinge. Något måste göras och det är bättre att förekomma än att förekommas. Risken är annars stor för att Brändö tvingas ihop med flera andra kommuner där vi får spela andra fiolen.

Förslaget om kommunen Skärgården ger han dock inte mycket för, inte heller tanken på Åland som en enda kommun.

– Det skulle definitivt inte gynna Brändö. Hur skulle vi få vår röst hörd i en så stor församling där vi bara skulle ha några få platser och vem av de övriga, som fiskar röster på annat håll, skulle kämpa för oss?

Kvar i Brändö?

Kommunen hade ännu inte i mitten av augusti, när intervjun gjordes, hittat en efterträdare till John Wrede. I september valdes Egil Mattsson till ny kommundirektör.

– Jag har varit nästan besatt av mitt jobb. När vi bodde på kommunkansliet kunde jag till och med gå upp mitt i natten för att ta itu med vissa uppgifter och jag har alltid ställt upp när kommunen kallat. Däremot har jag haft en huvudprincip – att försöka ha lediga lördagar, säger Wrede.

För honom personligen har närheten till havet och därmed möjligheten att vara på sjön i både motor- och segelbåt betytt mycket.

Hans fru har varit klasslärare i Brändö skola. Paret har två söner som numera bor på annan ort.

– Flyttar jag från Brändö nu? Den frågan ställer alla och jag får se. Jag är inte redo att bli pensionär på heltid ännu, jag kanske börjar med någon liten business, säger han.

Ålder: 64 år.
Utbildning: Studentmerkonom, 1978, och socionom, Svenska social- och kommunalhögskolan, 1981.
Familj: Fru och två söner, 27 och 29 år.
Intressen: Båtliv i olika former, även maritim historia. Tecknade mycket tidigare och vill börja med det igen.

Brändö, som ligger nära fastlandet, är en geografiskt splittrad kommun där merparten av byarna ligger på egna öar. I dag kan man köra bil mellan de flesta av dem. Till byarna Lappo, Asterholma och Jurmo måste man åka färja.

SKÄRGÅRDSKOMMUNEN BRÄNDÖ

Läge: I Ålands nordöstra hörn. Geografiskt splittrad kommun med byar på många öar.
Vägnätet: På 1960-talet togs det första steget att bygga vägbankar och broar för att binda samman bebodda öar. I dag är det interna vägnätet välutbyggt och omfattar samtliga byar utom tre. Jurmo, Lappo och Asterholma har inte fast vägförbindelse. Från norr till söder på fast väg – från Åva till Torsholma – är det 23 km.
Transport från Finland: Landskapsfärja från Osnäs till Åva, restid 40 minuter.
Transport från Mariehamn: 46 km till färjehamnen i Hummelvik, sedan 2 timmar till Lappo och 2,5 till Torsholma.
Invånare: 440–450 under de senaste fem åren.

Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.