Vindkraften i Österbotten har potential – men motstånd finns

En kraftig utveckling av vindkraften planeras i Österbotten, men motstånd förekommer runt om i landskapet. Turerna kring Juthskogens vindpark i Malax är ett exempel.

Juthskogens vindkraftpark är det största aktuella vindkraftsprojektet i Malax. Planeområdet är beläget cirka tio kilometer sydost om kommunens centrum i närheten av Europaväg 8.

Den kommunala beslutsprocessen kring Juthskogsparken har varit turbulent. Malax kommunfullmäktige har valt att inte hörsamma ett folkligt initiativ om en avståndsgräns på tre kilometer. Som en kompromiss har antalet turbiner i området successivt sänkts från 22 till 14.

Efter att två fullmäktigemedlemmar konstaterades vara jäviga i markägarfrågan måste hela den kommunala delgeneralplaneringen för vindkraftsområdet dessutom göras om.

Malaxbon Carola Stenros är en av initiativtagarna till ett lokalt upprop där man har önskat en avståndsgräns på tre kilometer mellan vindkraftverk och fast bosättning och fritidsboende.

Nästan 300 anmärkningar mot delgeneralplanen har inlämnats. Över 700 ortsbor har skrivit under ett kommuninvånarinitiativ. Namninsamlingar har gjorts på nätet och genom fysiska listor.

– Jag äger själv en mormorsstuga som ligger 1,4 och 1,6 kilometer från den tilltänkta vindkraftsparken. Ambitionen har varit att renovera stugan och skapa ett eget drömhus på en mycket idyllisk plats. Nu verkar tyvärr de här planerna ändras. För mig har sömnen stor betydelse. Närheten till vindkraftverken skulle bädda för försämrad trivsel. Invånare som är bosatta 1,5 kilometer från en annan lokal vindpark har berättat att de sover med radion på eller med öronproppar på grund av det störande konstanta infraljudet från turbinerna, säger Stenros.

Carola Stenros är en av de Malaxbor som drabbas negativt när Juthskogens vindpark etableras. Jag hade tänkt att renovera en stuga i området, säger Stenros som hade önskat en avståndsgräns på tre kilometer.

Hon anser att beslutsfattarna i Malax definitivt borde vara mera lyhörda för önskemål från de lokala skattebetalarna.

– Anmälningstiden för anmärkningar mot Juthskogen-projektet var överraskande kort. Plötsligt fick man grymt bråttom att behandla ärendet. Enligt planerna ska världens största turbiner monteras i Juthskogen. Vindkraftverken är hela 275 meter höga. Att antalet turbiner har minskats beror i första hand på att det fanns ett fiskgjusbo i området.

Carola Stenros är utbildad läkare och vill helst bo och arbeta i Vasatrakten i framtiden. Efter turerna kring Juthskogens vindpark är det dock inte helt säkert att hennes framtida adress kommer att finnas i Malax. Men det är inte vindkraften i sig som är den störande faktorn i det här sammanhanget, säger hon.

– I grund och botten önskar jag att samhället satsa på vindkraft och produktion av grön energi framöver. Till exempel bör det också bli enklare för hushållen att ta i bruk solpaneler vid sina fastigheter. Men varför kan man inte gå in för att anlägga och skapa infrastruktur för vindkraftparker på ungefär tio kilometers avstånd från bosättningar med större och mera effektiva vindkraftverk som faktiskt får snurra dygnet runt? Speciellt med tanke på eventuella framtida utvidgningar vore detta en mera praktisk lösning.

”Gäller att tänka globalt och agera lokalt”

Den nyinvalde fullmäktigeledamoten Peter Urwäder från Bergö har förståelse för att det finns starka åsikter knutna till vindkraftsprojekten på fastlandet i Malax.

– Som skärgårdsbo skulle jag själv främst beröras av den planerade vindparken till havs utanför Korsnäs. En mast ska enligt planerna förläggas till Bergö i samband med projektet, säger Urwäder.

Samtidigt tycker han att Malax kommun har varit tillmötesgående i sitt agerande under processen kring Juthskogsparken.

– Det gäller också att komma ihåg den aktuella kommunala strävan mot koldioxidneutralitet och de aktuella direktiven från regeringshåll. Vi kan inte stoppa den pågående utvecklingen. Det gäller att tänka globalt och agera lokalt. Det är möjligt att en mycket stor del av landets energibehov kan täckas med vindkraft i framtiden. Men den stora frågan är hur man i sammanhanget ska kunna försäkra sig om tillräcklig lagerkapacitet.

– Jag kan inte föreställa mig att energiproduktionen skulle säkras med helt och hållet förnybara alternativ. Det måste finnas kompletterande energikällor. Exempelvis kärnkraften kommer säkert att finnas kvar i många år, säger Urwäder.

Bergöbon och fullmäktigeledamoten Peter Urwäder har förståelse för att det finns starka åsikter om Juthskogens vindpark. Samtidigt anser han att kommunen har varit tillmötesgående under processens gång.

För närvarande finns det inga vindkraftverk på Bergö. Enligt Urwäder har vindkraften inte heller varit något hett diskussionsämne i lokalsamhället på sistone.

För 10–15 år sedan fanns det planer på att uppföra en mindre vindpark med 3–5 möllor på ön. Men det bygget blev inte av, bland annat med hänvisning till att projektet skulle störa det lokala fågellivet.

– Det oaktat finns det vindkraftstraditioner i det här området. Intill färjefästet på Bredskär byggdes landets första vindpark med fyra kraftverk år 1991.

De möllorna är numera nedmonterade. Både storleks- och effektivitetsmässigt har det skett en omfattande utveckling av vindkraften sedan 1990-talet, tillägger Peter Urwäder.

Vindkraften har stor framtidspotential

Med sina blåsiga kustområden har Österbotten profilerat sig som en av landets vindkraftstätaste regioner.

Enligt Österbottens förbund är för närvarande totalt 129 vindkraftverk i drift och 722 nybyggen under planering.

Det oaktat har exempelvis processerna för vindparksbyggen i Kalajoki-Brahestad-trakten framskridit snabbare än i Österbotten där man generellt sett har varit mera benägen att besvära sig.

– I norra Österbotten finns det mera glesbygd. Österbotten präglas i högre grad av långsmala markskiften, säger Sören Mattbäck, projektledare i energiteknik på Yrkeshögskolan Novia.

Kristian Blomqvist, prefekt och tidigare forsknings- och utvecklingschef i energi- och miljöteknik på Novia, säger att vindkraftsprojekten i Österbotten har förändrats och utvecklats mycket över tiden.

Tidigare var man inte lika bra på att beakta alla grannar inom ett vindupptagningsområde. Storleken på vindkraftverken och parkerna har därtill ökat markant sedan de första byggena på 1990-talet, säger Blomqvist som tillägger att Österbottens förbunds kartläggningar underlättar planeringen.

Blomqvist och Mattbäck ser positivt på vindkraftens utsikter i Österbotten och hela landet.

– Lönsamheten i branschen har förbättrats. Kostnaderna för energiproduktion via vindkraft har sjunkit samtidigt som samhällets energibehov och efterfrågan på energi ökar successivt, säger Blomqvist.

– Tillgången på grön energi är mycket viktig i kampen mot den globala uppvärmningen och i jakten på hållbara lösningar, säger Mattbäck som framhåller att liknande stora framsteg inte är i sikte exempelvis för solenergi och vattenkraft.

Energiexperterna Kristian Blomqvist och Sören Mattbäck på Yrkeshögskolan Novia tror att det är möjligt att vindkraften står för en allt större del av den inhemska energiproduktionen i framtiden.

Apropå geografiska avståndsgränser till vindparker finns det idag inte någon entydig lagstiftning. Däremot har samhället satt gränser för buller- och decibelnivåerna.

– Införandet av exakta avståndsgränser kan allmänt försvåra byggandet i närområdet på olika vis, säger Blomqvist.

Enligt Sitras färska framtidsprognos kan vindkraftens andel av energiproduktionen i Finland öka från 10 procent till cirka 75 procent fram till 2050-talet. Hur låter den profetian i era öron?

– Jag tror att detta är fullt möjligt med tanke på att den snabba tekniska utvecklingen inom vindkraftbranschen fortsätter. Om enskilda kraftverks kapacitet ligger på 10–15 megawatt i framtiden kommer det att vara realistiskt. Därtill gör bladteknologiska förbättringar produktionen mera effektiv. Anläggandet av havsparker är klar dyrare lösningar. Förutom förbindande kraftledningar bör det också byggas elstationer med konverteringsmöjligheter till havs, säger Mattbäck.

– Samtidigt gäller det att tackla ojämnheten i vindenergiproduktionen med olika former av kompensationsenergi och större lagerkapacitet. Väte- och batteriteknologi och smarta hybridlösningar kommer dessutom att vara viktiga energialternativ. El producerad med vindkraft är den billigaste lösningen idag. Prisfluktuationer kan förekomma ifall energiproduktionen blir mera vindkraftsdominerad. Men överlag är detta inte ett orosmoln för elkonsumenterna, säger Blomqvist.

Nästan 100 nya möllor i Kristinestad

Kristinestad kan ståta med att ha en av landets absolut största vindkraftsparker. Ömossa vindpark med 34 kraftverk invigdes för tre år sedan.

För närvarande är bygglov beviljade för cirka 100 nya vindmöllor på sex planeområden i den vidsträckta sydösterbottniska staden.

– Det enskilt största vindkraftsområdet med 38 bygglov finns i Lappfjärd. I praktiken ser 31 byggen ut att förverkligas. På ett annat planeområde, Mikonkeidas, i den sydligaste delen av staden har däremot besvär lämnats in gentemot beviljade bygglov, säger Mila Segervall, stadsdirektör i Kristinestad.

En planerad havspark med ett 50-tal möllor utanför Sideby-Skaftung har under de senaste åren varit ett stort och omdebatterat projekt.

Det finns dock inte på stadsfullmäktiges agenda för närvarande.

– Staden förhandlar med Suomen Merituuli om alternativa lösningar. Mera än så kan jag inte uttala mig i det här skedet, säger Segervall.

Segervall säger att ortsborna främst har förhållit sig kritiskt till vindkraftverkens blinkande ljus, speciellt i dimmigt väder, samt dragningen av breda kabelgator i terrängen.

Vad betyder vindkraftssatsningarna för Kristinestad i ekonomiskt hänseende?

– Det är klart att de har stor betydelse. Markägare erhåller arrende och lokala entreprenörer sysselsätts. Dessutom ska de arbetare som kommer utifrån bo någonstans och äta under uppbyggnadsfaserna. Kommunen uppbär i sin tur fastighetsskatter från vindparkerna. I takt med att byggena blir allt större ökar dessa skatteintäkter.

Kristinestads stad går i sin nuvarande strategi in för att använda sig av förnybara energikällor i allt högre grad och samtidigt bidra till att skapa ett mera koldioxidneutralt Finland.

– De här målsättningarna är en del av stadens övergripande strategi även om det inte har gjorts något separat dokument om klimat- eller energimål, betonar Mila Segervall.

Vindkraft i Österbotten

I den österbottniska landskapsplanen för 2040 finns 30 vindkraftsområden för parker med minst 10 kraftverk. I denna kategori är 108 kraftverk i drift och 544 under planering.
Områdena i landskapsplanen indelas enligt följande: I produktion (5), godkänd plan/under konstruktion (11), planprocess pågår (5), inget projekt/Identifierat projekt (9).
Två stora österbottniska havsparker planeras. Det finns en vision om en park med ett 50-tal turbiner utanför Sideby-Skaftung.
I Korsnäs havsvindpark, som enligt planerna skulle förverkligas tidigast 2028, skulle det finnas 70–100 turbiner.
Enligt Österbottens Förbund är intresset stort även för vindkraftsområden som inte är medtagna i landskapsplanen.
Vad gäller samtliga vindkraftsprojekt i Österbotten är statistiken följande: 129 kraftverk är i drift (493,3 MW) medan 722 är under planering (5 377,2 MW).

Källor: Suomen Tuulivoimayhdistys och Österbottens Förbund

Läs också: Österbottniska förbund hittar kring 80 områden som är lämpliga för vindkraft

Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.