Kårkullas styrelseordförande: Styrelsemedlemmar som vill fälla Ulfstedt beter sig oansvarigt
Anna-Lena Karlsson-Finne säger att konflikten har sin upprinnelse i ett felaktigt och orealistiskt budgetförslag.
Kårkulla samkommuns styrelseordförande Anna Lena Karlsson-Finne (SFP) håller med fullmäktigeordförande Christer Rönnlund (SFP) om en sak: det var en varning som direktören Sofia Ulfstedt gav till en person inom ledningsgruppen som var början på konflikten inom samkommunen.
Efter det tar enigheten slut.
Karlsson-Finne säger att varningen var motiverad och att en del styrelsemedlemmar har del i att den överhuvudtaget gavs.
Orsaken till både varningen och konflikten kan spåras tillbaka till samkommunens styrelsemöte den 28 maj. Innan mötet fanns det inga problem mellan styrelsen och samkommunens direktör, säger Karlsson-Finne.
Sektion körde sitt eget race
När ärendet om Kårkullas budget för 2021 behandlades på mötet i maj föreslog styrelsemedlem Roger Weintraub (Saml), som också är ordförande för samkommunens fastighetssektion, att fastighetssektionens förslag om fastighetskostnader på 1,6 miljoner euro tas med i budgeten.
Weintraubs förslag understöddes av Kjell Grönqvist (SDP) och Pekka Tiusanen (Sannf). Båda är suppleanter i fastighetssektionen.
Också fullmäktiges ordförande Christer Rönnlund, som alltså står bakom kritiken mot Ulfstedt, är ordinarie medlem i fastighetssektionen.
Förslaget ledde till en omröstning. Sju styrelsemedlemmar röstade för Weintraubs förslag, fyra röstade mot.
— Eftersom många i styrelsen också sitter i fastighetssektionen tog de sektionens parti, utan att tänka på samkommunen som helhet, på varför den finns och vad klienterna behöver, säger Karlsson-Finne.
Felaktig beredning gav varning
På mötet den 28 maj meddelade Sofia Ulfstedt, Karlsson-Finne och styrelsemedlemmarna Roger Eriksson (SFP) och Irja Bergholm (VF) avvikande åsikt för protokollet efter att Weintraubs förslag godkänts.
Men behandlingen av budgeten slutade inte där.
Av protokollet framgår att Weintraub, ”efter diskussion”, återtog sitt förslag. Istället godkändes budgeten enligt Ulfstedts ursprungliga förslag, med ett tillägg om en 0,3 procentig ökning för fastighetskostnader.
Diskussionen på mötet handlade om att en hel del saker gick fel när budgethöjningen på 1,6 miljoner euro föreslogs och godkändes, säger Karlsson-Finne.
Dels var förslaget orealistiskt. Samkommunens ägarkommuner skulle ha sett en prishöjning på flera procent. Förslaget hade aldrig diskuterats med ägarkommunerna.
Förslaget byggde också på idén att samkommunen skulle skapa en fond för framtida fastighetsbehov, något som visade sig vara juridiskt omöjligt.
Det tredje felet var att fastighetssektionens budgetförslag hade beretts utan Sofia Ulfstedts vetskap. Hon fick kännedom om beredning först efter att sektionen behandlat förslaget på sitt möte tidigare i maj.
Det var den här felaktiga beredningen som två veckor senare ledde till att Ulfstedt gav en varning till en person i ledningsgruppen.
Började söka efter fel
Det som sedan hände, säger Karlsson-Finne, var att en del styrelsemedlemmar ville behandla varningen som Ulfstedt gett.
Det här vägrade Karlsson-Finne att göra, och hon fick också stöd av Kommunförbundets jurister som konstaterade att styrelsen inte har någon juridisk rätt att behandla varningen.
— En varning är ett verktyg som förmän har. Den är i sig inte grund för uppsägning, utan mera ett påpekande om fel som begåtts och som inte ska upprepas. Men framför allt är den något som hålls mellan förman och anställd.
Efter att styrelsemedlemmarna nekades möjligheten att behandla varningen började en del av dem aktivt söka efter fel som de skulle kunna anklaga Ulfstedt för, säger Karlsson-Finne.
— De sökte efter gamla, irrelevanta saker. Också sådant som redan behandlats och godkänts av styrelsen började de nu ifrågasätta. Under processens gång har missnöjda styrelsemedlemmar ifrågasatt olika frågor och teman an efter man hittat på dem. Det har lett till att orsakerna till misstroendet mot Sofia Ulfstedt har förändrats under höstens lopp.
Motionen om att förtroendet för Ulfstedt skulle utredas kom som en blixt från klar himmel när den presenterades på ett styrelsemöte den 17 september, säger Karlsson-Finne.
På mötet den 10 november röstade Weintraub, Grönqvist, Tiusanen, Camilla Sandell (SFP), Jukka Surakka (De gröna) och Hilkka Toivonen (De gröna) för ett misstroende för Ulfstedt.
Under processen kring förtroendefrågan har Karlsson-Finne vägletts av Kommunförbundets jurister. Att ärenden inte protokollfördes förrän efter mötet den 10 november beror på att det kunde hållas icke-offentligt så länge som det var under beredning.
Personalen är nöjd
En motivering till misstroendet har varit att Ulfstedts ledarstil ogillas av personalen. Men i Åbo Underrättelser säger samkommunens personalchef Jeanette Gripenberg att personal- och trivselenkäter visar det motsatta (artikel bakom betalmur).
Sjukfrånvaron har minskat under Ulfstedts tid som direktör. Hon får också goda betyg vad gäller att ge personalen stöd och bemöta anställda professionellt, säger Gripenberg till ÅU.
Karlsson-Finne säger att det hela är tragiskt och mycket illa för Kårkulla samkommun.
— Delar av styrelsen har lyft upp att folk slutat på Kårkullas centralförvaltning på grund av direktören, men att anställda slutat har naturliga förklaringar. De har gått i pension eller fått bättre jobb, och i inget fall har direktören varit orsaken till att de slutat, säger Karlsson-Finne.
I den mån det finns personal som mår illa på jobbet så är det en trend inom hela social- och hälsovårdssektorn, fortsätter hon. Coronakrisen och den utdragna vårdreformen tär.
— Jag jobbar själv inom den sociala sektorn och vet hur den utdragna osäkerheten upplevs av personalen.
Ansvarslöst agerande
Kritiken mot Ulfstedt kommer som en stor överraskning för de flesta av samkommunens fullmäktigeledamöter, gissar Karlsson-Finne.
När fullmäktige möttes i oktober steg flera ledamöter upp och tackade Ulfstedt för hennes arbete, säger hon.
Kårkullas verksamhet och prissättning har länge debatterats i kommunerna. Kommuner har också utrett möjligheten att ta över Kårkullas tjänster i egen regi. Har det någon andel i kritiken mot Ulfstedt?
— Nej. Det är partierna som utser styrelsemedlemmarna och de har väldigt lite kontakt med kommunerna. Vad gäller verksamheten så har man i Jakobstadsregionen utrett möjligheten att ta över verksamheten från Kårkulla men kommit fram till att det inte blir billigare. Kårkullas prissättning håller i jämförelse med liknande tjänster på finskt håll. Ulfstedt har jobbat hårt med att förklara för kommunerna att de betalar exakt för den service som de köper. Men inget av det som nu lyfts upp i styrelsen har något att göra med Kårkullas service. De anställda gör ett bra jobb och brukarna är nöjda. Samkommunen lider av den här diskussionen, och det viktiga nu är att alla får arbetsro.
Samkommunen har ett viktigt förberedande arbete att göra med tanke på social- och hälsovårdsreformen. Risker det arbetet att drabbas av den här konflikten?
— Definitivt, och det här visar på bristande ansvarskänsla hos en del styrelsemedlemmar. Jag har försökt påpeka hur viktigt arbetet med reformen är men de lyssnar inte på sakargument.
