Kommuner och Kårkulla på kollissionskurs

Grävskopan i bakgrunden vittnar om att Kårkulla samkommun investerar. Investeringsbehovet består, men trots det kommer samkommunen inte att höja sin budget för 2020, säger direktör Sofia Ulfstedt. Foto: Dan Lolax
Grävskopan i bakgrunden vittnar om att Kårkulla samkommun investerar. Investeringsbehovet består, men trots det kommer samkommunen inte att höja sin budget för 2020, säger direktör Sofia Ulfstedt. Foto: Dan Lolax
13.9.2019

Kommuner i Jakobstadsregionen står i beråd att ta över Kårkulla samkommuns stödboenden. De höga priserna är motiveringen. Samkommunens direktör tillbakavisar kritik om att Kårkulla inte lyssnar på kommunerna och uppmanar dem att se till helheten.

Kårkulla samkommun, som sedan 1960 har producerat specialomsorg på svenska i Finland, kan komma att förändras i grunden. Under året har samarbetskommunerna Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby diskuterat möjligheten att ta över Kårkullas stödboenden i egen regi.

I augusti fattade social- och hälsovårdsnämnden i Jakobstad beslutet att fortsätta utreda ärendet. Målsättningen är att social- och hälsovårdsverket i Jakobstad tar över stödboendet Sandbacken från och med nästa år. Innan det behövs en organisationsbild, berörda ska höras och en kostnadskalkyl ska tas fram, säger Pia-Maria Sjöström, tf social- och hälsovårdsdirektör i Jakobstad.

Vad gäller kostnaderna säger Sjöström att det inte råder något tvivel om att samarbetskommunerna kan producera stödboendetjänster billigare än Kårkulla, eftersom samkommunen höjt priserna utgående från omständigheter som inte gäller för Jakobstadsregionen.

– Prishöjningen grundar sig på långa körsträckor medan våra klienter bor rätt nära varandra.

Sjöström säger att förändringen gäller främst stödboenden. Efter övertagandet av Sandbacken utreds övriga stödboenden, men Jakobstadsregionen skulle också i fortsättningen köpa Kårkullas andra tjänster och specialkunnande.

Att övertagandet skulle misslyckas, och att kommunerna skulle återgå till att köpa stödboenden av Kårkulla, ser hon inte som troligt.

Sofia Ulfstedt är inte nöjd

Kommunernas planer har fått Kårkulla att reagera. Samkommunens styrelse beslöt tidigare att direktören Sofia Ulfstedt ska besöka social- och hälsovårdsnämnder i samtliga kommuner som köper Kårkullas tjänster, det här tillsammans med en styrelsemedlem och en regionchef.

När Kommuntorget träffar Ulfstedt på centralenheten i Pargas har hon hunnit besöka tio kommuner, men är inte nöjd.

Delegationen har mötts av fler tjänstemän än beslutsfattare eftersom en del kommuner inte har bjudit in social- och hälsovårdsnämndernas medlemmar, trots att det var till nämnden som Kårkulla riktat sin begäran om en träff.

Ulfstedt säger att man kommer att besöka dessa kommuner igen, i ett försök att korrigera de missförstånd som finns om Kårkullas prissättning.

– Medier rapporterar ofta om att Kårkulla höjer priserna. Men de känner inte till processen bakom. Priserna fastställs av samkommunens fullmäktige, där varje medlemskommun har en representant. Det är kommunerna som beställer servicen för enskilda brukare. Vi levererar inget annat än vad kommunen vill ha och sker det en prishöjning diskuteras det alltid med socialarbetaren i kommunen.

Ulfstedt påpekar att samkommunens priser har höjts mindre än de kommunalt anställdas — med 0,4 procent jämfört med 0,9 procent.

Tror inte att produktionen blir billigare

Att Kårkullas produktionskostnader ökar beror på att vårdtyngden ökar. Personer med autismspektrumtillstånd och utåtagerande beteende blir fler. Det här är brukare som är vårdkrävande, säger Ulfstedt. Dessutom finns det allt fler äldre personer med funktionsnedsättningar.

Den ökande vårdtyngden, som innebär högre priser, är något som Kårkulla specificerar tillsammans med kommunerna, men enligt Ulfstedt verkar en del tjänstemän och beslutsfattare inte känna till det här. Kostnadsfrågan dyker upp så ofta att samkommunen ser ett behov av att informera ytterligare.

Är det här inte märkligt, med tanke på att ni har en lång historia med kommunerna?

– Vi besökte en kommun i Mellannyland och där sa en social- och hälsovårdsdirektör som var upprörd över kostnaderna att nästa år ska kommunen gå igenom kostnaderna för varje enskild klient. Jag svarade att det gör vi varje år tillsammans med er socialarbetare. Den okunskapen är oroväckande.

Ulfstedt irriterar sig över uttalanden om att Kårkulla måste lyssna på kommunerna, något som bland annat SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson sagt (SPT 11.7). Ulfstedt påpekar att förutom enskilda avtalsdiskussioner om brukarna, som förs varje år med kommunernas representanter, så är kommunerna representerade i samkommunens styrelse och dessutom samlar Kårkulla kommunerna två gånger varje år till fullmäktigemöte.

Utöver det förs en kontinuerlig dialog mellan medlemskommunernas och samkommunens tjänstemän, säger Ulfstedt.

Men en orsak är väl att kommunerna helt enkelt vill ta över boendeservicen i egen regi?

– Kommunerna i Jakobstadsregionen tror säkert att de kan producera servicen billigare. Det tror jag inte att är möjligt. Vi producerar en lagstadgad service till självkostnadspris.

Oroar sig för dominoeffekt

Kårkullas budget för i år är ungefär 65 miljoner euro. Nästa års budget hålls på samma nivå. Ulfstedt säger att samkommunen går in för en nollökning trots stora investeringsbehov i bland annat nya IT-system.

– Vi får helt enkelt dra åt svångremmen. Med stark budgetdisciplin, inga absolut nödvändiga anskaffningar och ytterligare effektivering av personalresurserna strävar vi efter att klara de nödvändiga investeringarna.

Ulfstedt säger att det är främst kommunerna i Jakobstadsregionen som överväger att börja producera boendeservice som hör till Kårkullas verksamhet. Men samtidigt funderar andra kommuner om de borde börja förbereda sig på att basservicens kostnader stiger, och agera därefter. En prishöjning är nämligen att vänta om kostnaderna fördelas över färre kommuner.

Är det en sådan dominoeffekt, att fler kommuner följer Jakobstadsregionens exempel, som ni oroar er för?

– Ja. Om flera kommuner drar sig ur har vi mindre personal- och fastighetsutgifter men experttjänsterna, som är svår att skala bort och som kommunerna fortsättningsvis vill ha, kommer att bekostas av färre köpare.

Experttjänsterna, som finns i samkommunens expert- och utvecklingscenter och som i sin tur finns fördelade över sju omsorgsbyråer, utgörs bland annat av talterapeuter, psykologer, socialkuratorer, autismhandledare och pedagoger. De ger ett kontinuerligt stöd till Kårkullas enheter. Skulle kommunerna gå in för att köpa den här servicen enbart för enskilda punktinsatser vore det en klar försämring ur brukarens synvinkel, säger Ulfstedt.

Kommunerna borde se till helheten

Vid sidan av det här har regeringen inlett nya försök med social- och hälsovårdsreformen. Kårkullas förhoppning är att samkommunen hålls intakt och att ett avtal görs mellan de tvåspråkiga landskapen om att upprätthålla specialomsorgen tillsammans.

– Vi gör redan idag det som är reformens syfte. Vi skapar större helheter på ett sätt som är ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Men om vi inte ens i Svenskfinland kan se till helheten är det oroväckande. Förutom det samlade specialkunnande som finns i Kårkulla är språkfrågan viktig att lyfta fram. Om regionerna tar över verksamheten i egen regi kommer den förmodligen att kunna bevaras på svenska i Österbotten, men antalet svenskspråkiga brukare i Nyland och Egentliga Finland är så litet i förhållande till de finskspråkiga att det sannolikt kommer att skapas tvåspråkiga lösningar vilket över tid hotar den svenskspråkiga servicen.

Därmed är de österbottniska kommunernas agerande på kant med det regeringsprogram som också SFP varit med om att ta fram. I regeringsprogrammet står att ”tjänster för svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning ska tryggas.” Kommunerna borde se till helheten, säger Ulfstedt.

Kårkullas budskap till kommunerna

  • Finansieringen av samkommunens experttjänster och forsknings- och utvecklingsverksamhet kräver åtminstone nuvarande klientbas.
  • Priserna fastställs av Kårkullas fullmäktige, där varje medlemskommun är representerad. Undantagsvisa prisändringar görs i samråd med kommunernas representanter.
  • Kårkullas kuratorer går tillsammans med kommunernas socialarbetare genom varje brukares servicebehov, och socialarbetaren fattar beslut om vilken service som köps.
  • Kostnaderna ökar bland annat om nya brukare kommer till efter att budgeten gjorts upp, och då vårdtyngden ökar.
  • Under åren 2013—2020 är Kårkullas prisökning i medeltal 0,4 procent per år.
  • Under åren 2014—2018 var kommunsektorns medianlöneutveckling i medeltal 0,9 procent.