Maria Vidberg: Personnamn i gatunamn – med ett s i fogen eller inte?

Candelinsgatan, Lybecksgatan och Hermainensstigen men Mannerheimvägen, Oksanengatan och Luthergatan.

Det här är exempel på gatunamn i några kommuner i Finland. Gemensamt för namnen är att de innehåller ett efternamn som förled. En del av namnen har ett s i fogen mellan förleden och efterleden, andra inte. Det finns till exempel ett s i fogen mellan Candelin och gatan medan det saknas ett i fogen mellan Mannerheim och vägen.

Både Mannerheimvägen och Candelinsgatan följer ändå reglerna för hur sammansatta namn kan bildas i svenskan. Variationen kan förklaras med att reglerna inte är entydiga.

Ortnamnsrådet i Sverige har gett ut skriften God ortnamnssed – Ortnamnsrådets handledning i namnvård som innehåller avsnittet Praktiska skrivråd. I den finns nyttiga tips för den som planerar namn på gator och vägar. Skriften är ett utmärkt hjälpmedel för planering av svenska gatunamn också i Finland.

För en kommun är det ändå en god målsättning att konsekvent följa samma princip.

I de flesta frågor i publikationen får läsaren entydiga regler att förhålla sig till, men i stycket som handlar om sammansatta namn används formuleringar som ”i allmänhet”, ”ofta”, ”i vissa fall” eller ”vanligen” när det handlar om huruvida en sammansättning ska få ett s i fogen eller inte. Vidare står det att undantagen är ”många och bruket kan variera”. Ett exempel som nämns är Tegnérgatan utan ett foge-s i Stockholm och Uppsala, men Tegnérsgatan med ett foge-s i Göteborg.

När det finns flera alternativ som kan accepteras inom ramarna för skrivreglerna är det motiverat att göra som Ortnamnsrådet och tillåta flera olika alternativ i stället för att skapa snäva regler som eventuellt inte fungerar i praktiken. För en kommun är det ändå en god målsättning att konsekvent följa samma princip. Det här är i praktiken inte alltid möjligt, särskilt inte i stora kommuner med många gatunamn.

Ibland har gatunamnen i en kommun kommit till under olika tidsperioder.

Variationen gäller inte bara gatunamn med ett efternamn i förleden. Den finns också i namn som innehåller både ett förnamn och ett efternamn. Det är vanligt att sådana namn skrivs i tre ord som i exemplen Fredrika Runebergs gata och Jöns Drakes väg. Det förekommer också att namnen skrivs i två ord som i exemplen Elin Kurcksgatan, Magnus Erikssonsgatan och Otto Malmsgatan. Bägge modellerna följer skrivreglerna och valet är därför fritt. Också här är det klokt att följa samma princip inom kommunen.

Ibland har gatunamnen i en kommun kommit till under olika tidsperioder. Det kan ha lett till en viss brokighet i namnbeståndet. Variationen inom en och samma kommun är i sig ändå ingen orsak till att ändra etablerade namn. När gatunamn ändras eller byts ut innebär det alltid praktiskt besvär för både invånare och företag.

Praktiska skrivråd.

Språkliga hjälpmedel vid namnplanering.

Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.