Reaktionerna på regeringens uppdaterade version av social- och hälsovårdsreformen, som presenterades igår, är blandade.

Regeringens förslag om social- och hälsovårdsreformen har beaktat de yttranden som förslaget fick innan remissrundan avslutades i september. Kommunförbundet tycker att finansieringsmodellen – alltså den ekonomiska utjämningen mellan vårdlandskapen – har ändrats i rätt riktning, men fortfarande slår reformen hårt mot den kommunala ekonomin.

Grankullas stadsdirektör Christoffer Masar är inne på samma linje. På stadens webb säger Masar att det nya förslaget inte är tillräckligt.

Västra Nylands välfärdsområde förlorar ungefär 46 miljoner euro, och Grankulla stad förlorar cirka 600 000 euro på kort sikt, när reformen styr resurser till landskap som har ett större tryck på social- och hälsovården från landskap som har det bättre ställt i det avseendet.

— Ännu mera fatalt för stadens del är att Grankulla också i detta förslag, enligt senaste siffra skulle förlora upp till 13,26 procentenheter av inkomstskattesatsen. Mellanskillnaden mellan social- och hälsovårdsutgifterna som överförs samt inkomstskatterna som vi förlorar kompenseras, förutom för den tidigare nämnda ungefär delen på 600 000 euro, via statsandelar, men det skulle i fortsättningen göra Grankulla väldigt beroende av statsandelar, säger Masar som upplever att reformen har ”potentialen att vara katastrofal för Grankulla”.

Vanda förlorar mångfaldigt

Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen säger att de kompletterade linjerna är lite bättre än de föregående, men den växande stadens finansieringsproblem verkar ännu hänga med i bilden.

— Det grundläggande problemet är den betydande överföringen av intäkterna från stadens kommunalskatt, samfundsskatt och fastighetsskatt i till välfärdsområdena, kommenterar Viljanen på Twitter.

 

Ökningen av Vandas befolkningsmängd ger några miljoner mer, men Vanda förlorar ändå mångfaldigt i övergångsskedet. Förändringarna i övergångskompensationerna ändrar inte på situationen.

Skattemedlen tar slut

Tammerfors borgmästare Lauri Lyly (SDP) anser att de stora städerna verkar ha blivit hörda i finansieringsspecifikationerna.

— I stadsandelskriterierna kommer ett tillägg med vilket man svarar på det ökade servicebehovet som den ökande befolkningen medför. Enligt protokollsanteckningarna utför regeringen en helhetsgranskning av kommunernas finansieringssystem och utvecklar det så att de växande kommunernas investeringsförmåga tryggas. Dessutom tas segregationen och bostadslösheten i beaktande, säger Lyly i ett pressmeddelande.

Å andra sidan är han också fundersam över hur pengarna som blir kvar i kommunerna ska räcka till.

— Om 13,26 procent av Tammerfors kommunalskatt på 20,25 procent överförs till välfärdsområdet, är den kvarvarande kommunalskatten cirka 7 procent. Med dessa skattemedel ska man bland annat ta hand om livskraften, en tillräcklig och trygg dagvård, grundutbildning, andra gradens utbildning, bibliotek, museer, gator, cykelvägar och mycket mer. Hur ska pengarna räcka till?

Årets Oscar-pris i nedskärning

Kritiken av finansieringen är och har hela tiden reformberedningen varit starkast i Nyland. Järvenpääs stadsdirektör Olli Naukkarinen anser att förändringarna är kosmetiska och Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä tror inte att servicen i alla fall i Nyland kommer att förbättras.

Henrik Vuornos, fullmäktigegruppordförande för Samlingspartiet i Esbo, pekar ut Västra Nyland och Österbotten som de stora förlorarna i reformen.

 

Vichtis kommundirektör Erkki Eerola konstaterade att Västnyland och Mellersta Nyland har betydande nedskärningar framför sig. Eerola påminner om att de slutliga slutsatserna kan dras först då Institutet för hälsa och välfärd THL har uppdaterat sina behovsprövade kriterier på basen av vilka pengarna distribueras till välfärdsområdena.

— Det ser ändå ut som om årets Oscar-pris i nedskärning i fortsättningen kommer att gå till beslutsfattarna inom Västnylands och Mellersta Nylands välfärdsområden säger Eerola på Twitter.

 

Behovet av samarbete stort

Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare för intresseorganisationen FDUV noterar fördelningen av utvecklingsansvaret och ansvaret för samordnandet av avtalen om de tvåspråkiga tjänsterna.

Österbotten hade uttryckt förhoppningar om att få utvecklings- och forskningsansvaret. Nu blir det i stället Västra Nylands välfärdsområde som sköter den biten, medan Egentliga Finland ska koordinera avtalen.

 

Till Svenska Yle säger Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg att det var väntat att Egentliga Finland skulle få en del av helhetsansvaret, givet att Kårkulla samkommun är starkt i Åboland. 

I praktiken innebär reformen att Kårkulla samkommun upphör, och framöver ska samkommunens specialomsorg tryggas genom avtal som Egentliga Finlands välfärdsområde ser över.

 

Utöver de Kårkullas tjänster kan samarbetsavtalen mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena också omfatta annan service både för personer med intellektuell funktionsnedsättning och för andra klientgrupper, om välfärdsområdena anser att det är nödvändigt.

Det här kan bli aktuellt om man måste säkra tillgången till tjänster på svenska genom att utgå från ett större svenskspråkigt befolkningsunderlag.

I ett pressmeddelande skriver Folktinget att behovet av samarbete är stort när det gäller tjänster inom till exempel missbrukarvården, barnpsykiatrin, funktionshinderservicen, den specialiserad geriatrin och barnskyddet.

– Vi är mycket glada för den här uppmaningen till avtal mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena. Vi och våra samarbetsparter har länge arbetat för ett nationellt samarbete kring den här typen av tjänster på svenska, säger folktingssekreterare Christina Gestrin i pressmeddelandet.

Folktinget hoppas att de tvåspråkiga välfärdsområdena tar samarbetsmöjligheten på stort allvar.

– Vi vill också betona att varje välfärdsområde har ansvar för att ordna och koordinera social- och hälsovården för sin egen befolkning. Att det skulle finnas ett nationellt uppdrag att koordinera den svenska social- och hälsovården är ett missförstånd, konstaterar Gestrin. 

Starkare språknämnder

Folktinget är nöjt med förslaget om att varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en nationalspråksnämnd som bevakar tillgången till tjänster på det mindre nationalspråket, finska tjänster i Österbotten och svenska i de övriga tvåspråkiga områdena.

Enligt det nya förslaget får ordföranden i nationalspråksnämnden närvaro- och yttranderätt i välfärdsområdets styrelse. Det här var en fråga som Folktinget och andra aktörer lyfte fram i sina utlåtanden.

Vidare säger Folktingets ordförande Sandra Bergqvist (SFP) att finansieringen har varit ett orosmoln i de tvåspråkiga regionerna.

— Fungerande tvåspråkig service kräver också resurser. Därför uppskattar vi att regeringen bland annat föreslår en höjning av tvåspråkighetskoefficienten, säger Bergqvist.

Artikeln är delvis baserad på Kuntalehtis artikel om vårdreformen.

 

Ämnen
vårdreformen Kommuntorget nyheter social- och hälsovårdsreformen Christina Gestrin Christoffer Masar Jukka Mäkelä lauri lyly Ritva Viljanen Sandra Bergqvist

Relaterade artiklar

Läste du redan?