Största städerna bekymrar sig över kommunekonomin
Enligt C21-nätverket finns det både bra och dåliga element i regeringsprogrammet. Stötestenen är den landskapsbaserade social- och hälsovårdsreformen.
Som positivt ser de stora städerna skrivelserna om bostadspolitiken och förstärkandet av det avtalsbaserade samarbetet mellan staten och städerna.
De lyfter fram vikten av att stärka kommunernas roll som anordnare av sysselsättningstjänster, vilket nämns i regeringsprogrammet. Här ser städerna en möjlighet att stärka sitt självstyre.
Stadsdirektörerna uppskattar att regeringsprogrammet erkänner städernas särställning på ett allmänt plan, även om åtgärderna tål konkretiseras. De efterlyser en skräddarsydd stadspolitik som beaktar städernas särksilda behov gentemot kommunernas.
Kritik mot landskap
Stadsdirektörerna bekymrar sig framförallt över kommunekonomins hållbarhet och social- och hälsovårdsreformen. Regeringsprogrammet ger kommunerna flera nya uppgifter och skyldigheter som ökar deras utgifter. Precis som Kommunförbundet, betonar städerna att alla nya uppgifter som medför kostnader måste kompenseras.
De nuvarande problemen inom social- och hälsovården kommer inte att lösas med hjälp av den modell som regeringen nu har föreslagit, skriver stadsdirektörerna. Istället vill de sen en kommunbaserad reform som låter sig göras utan att skapa en ny förvaltningsnivå i form av självstyrda landskap som kommer att uppbära skatt.
— Hela landets framgång hänger mer och mer på hur väl de största städerna lyckas svara på komplicerade problem, från segregation till klimatförändring. Städerna behöver en stadspolitik som ger dem verktyg för detta, skriver stadsdirektörerna.
Till C21-nätverket hör förutom Helsingfors Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Lahtis, Kuopio, Kouvola, Björneborg, Joensuu, Villmanstrand, Tavastehus, Vasa, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michel, Kotka, Salo och Borgå.
