Nytt förslag: Fyra kommuner på Åland

Norra Åland: Finström, Geta, Sund, Saltvik och Vårdö.

Södra Åland: Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland.

Mariehamn (+ Svinö)

Skärgården: Brändö, Kumlinge, Kökar, Sottunga, Föglö.

Landskapsregeringen har med andra ord frångått sin tidigare modell där Åland föreslogs få fem kommuner.

Kommuntorget frågade i augusti tre åländska kommundirektörer och en kommunstyrelseordförande hur de ställer sig till sammanslagningarna.

”Sottunga avvaktar kraftigt”

– Sottunga får svårt att klara sig själv, men än så länge avvaktar kommunen, säger Kommunstyrelsens ordförande Björn Rönnlöf.

”Finlands minsta kommun Sottunga upphör.” Den rubriken kablade medierna ut för ett år sedan. Mannen bakom beskedet var Ålands finansminister Mats Perämaa. För att klara sig ur den ekonomiska krisen fick kommunen ett engångsstöd på 200 000 euro.

Ett år senare finns skärgårdskommunen med 96 invånare fortfarande kvar. Frågan är hur länge till.

– Vi överlever nog tills nästa val, men på lång sikt finns det ingen chans för oss. Folket tar slut, säger kommunstyrelsens ordförande Rönnlöf när Kommuntorget ringer upp honom.

Helst skulle Sottunga vilja förbli självständigt, men insikten om utmaningarna gör att kommunen inte kan stänga några dörrar.

– Vi säger att vi avvaktar kraftigt. Om det blir sammanslagningsaktivitet kan vi inte som Finlands minsta kommun stå emot. Vi har lite dålig demografi och ekonomi. När man börjar tänka på ekonomin inser vi att vi måste ta skeden i vacker hand någon dag. Femtio procent av våra kostnader kommer från äldreomsorgen.

Något beslut om en sammanslagning kommer kommunen inte fatta enligt Rönnlöf.

– Vi väntar på att bli inkorporerade, men vi vill inte vara med om en tvångslagstiftning. Det kan aldrig bli bra. Det behövs ett betydande samförstånd mellan kommunerna.

Processen som pågått i några år har lett till att det kommer att ske en hel del frivilliga sammanslagningar.

Sottungaborna är också de ålänningar som ställer sig mest kritiska till en sammanslagning, enligt Ålands statistik och utredningsbyrås undersökning.

– För oss blir det stora förändringar, till skillnad för dem som bor i Mariehamn. Vi är så pass små att vi bara får en plats i ett nytt fullmäktige om vi slås ihop. Vi blir ett bortglömt reservat om vi inte har representation.

Rönnlöf är inte nöjd med hur landskapsregeringen skött frågan.

– De talar om tvångslagstiftning hela tiden och de söker inte samförstånd.

Han är också kritisk till att landskapsregeringen planerar göra större förändringar i skärgårdstrafiken. Enligt Rönnlöf offras kommunen på ekonomins altare.

– Den tunga trafiken till Sottunga försvåras och det kommer slå mot oss.

Föglö vill inte att ekonomin lider

Just nu har skärgårdskommunen Föglö inga problem med ekonomin. Men om landskapsandelar dras in och kommunen slås samman med andra kommuner blir det kärvare. Det tror Föglös kommundirektör Niklas Eriksson.

I dag är Föglö en kommun med god ekonomi eftersom fiskföretagen ger kommunen både skatteintäkter och arbetstillfällen. Något ekonomiskt incitament för att Föglö ska gå samman finns inte i nuläget.

– Kommer det en förfrågan tar vi ställning till det. Utgångspunkten är ändå att det inte får bli sämre, säger Eriksson.

Ska ekonomin gå ihop i den nya kommunen tror han att skatteöret måste höjas.

Den stora utmaningen är enligt Eriksson transportsträckorna och att upprätthålla serviceutbudet.

– Vård, skola och omsorg är nästan hela vår verksamhet. Ska vi ha en gemensam verksamhet med andra finns det en risk för att någon verksamhet läggs ner och att folk till följd av det flyttar bort.

Eriksson ser det som en god tanke att slå ihop skärgårdskommunerna, men säger att det kräver en helt ny skärgårdslinje mellan kommunerna.

”Kommunerna bromsar inte”

På norra Åland har sammanslagningar i olika konstellationer diskuterats sedan millennieskiftet. Men någon sammanslagning har det ännu inte blivit. Finströms kommundirektör Erik Brunström är trött på att kommunerna utpekas som bromskolossar.

– Det framställs ofta som om alla är överens om att de behövs men att kommunerna bromsar processen. Men jag vill peka på att man på norra Åland flera gånger frivilligt vänt sig till landskapet för att utreda förutsättningarna för samgång.

Varför har det varit så svårt?

– Jag vill inte peka ut några enskilda politiker eller politiska sammansättningar utan olika regeringskonstellationer har avlöst varandra och även den sittande landskapsregeringen har tagit en omväg och bromsat trots att kommunerna var beredda att gå fram snabbare.

”Jag hade skapat större enheter inom socialsektorn”

Eckerös nytillträdda kommundirektör Arsim Zekaj konstaterar att de små kommunerna har utmaningar som kunde underlättas av mer samarbete. Men någon kommunsammanslagning förordar kommunen inte.

– I första hand vill Eckerö förbli en självständig kommun. Om man tvingas till en sammanslagning är det södra Åland som är mest aktuellt.

Varför vill Eckerö förbli självständigt?

– Man anser att en sammanslagning till en större enhet inte är fördelaktigt för Eckerö eftersom kommunen blir en form av ytterkommun. Eckerö tror att samhällsservice som skola och daghem kommer försvinna. Dessutom anser Eckerö att man kan driva sin förvaltning på ett ekonomiskt sätt.

Zekaj tillträdde sin post i april i år. Han har en bakgrund som operativ chef och strategisk chef inom Socialtjänsten i Sverige. Dessutom har han jobbat med diplomati i Moskva och Kiev.

Han konstaterar att en sammanslagning också kunde ha positiva effekter.

– På det sociala området finns det utmaningar som kan vara väldigt svåra för små kommuner att hantera eftersom behovet ändrar och ökar.

Också högutbildad och kompetent personal kan bli en framtida utmaning som kanske kan underlättas av en större enhet, menar han.

– Hade jag fått bestämma helt själv hade jag skapat större sociala enheter. Vi har flera kommuner som kontinuerligt söker socialarbetare och jag ser en risk med att kommunerna inte kan förse invånarna med den sociala servicen som behövs. Det är en fråga om rättssäkerhet. I en större organisation kan man också arbeta mera specificerat. Om man har en socialarbetare i en kommun som har väldigt mycket administrativt arbete finns det en risk för att klientfokus försvinner.

Nu hoppas Zekaj att Åland kommer vidare med en gemensam socialtjänst.

– Jag är van att jobba med snabba beslut. Det är en ganska häftig byråkratisk apparat på hela Åland. Min uppmaning är att vi måste komma i gång. Om man inte lyssnar på socialarbetarna som skrikit högt kan vi tappa dem.