Politik och demokrati 14.9.2017
Kommuntorget
(1)
Facebook (67)

”Sammanslagningar gör inga större underverk”

– De åländska kommunerna klarar sig mycket bra med tanke på att de har lika mycket lagstadgade uppgifter som finska kommuner. Det är ett relativt effektivt maskineri, men kommunerna är på lång sikt för små, säger forskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi.

Läs också Nytt förslag: Fyra kommuner på Åland

Under våren utsåg Ålands landskapsregering Siv Sandberg till kommunindelningsutredare för en sammanslagningsutredning för Finström, Geta och Sund. Begäran om utredningen kom från kommunerna själva.

– Mycket av mitt arbete har gått ut på att träffa politiker och tjänstemän för att känna mig för var gränserna går och var utvecklingspotentialen finns. Jag har också tittat på det rent juridiska i kombination med hur sammanslagningen i praktiken ska gå till, till exempel var personalen ska placeras.

Sandberg ser en helhet med både möjligheter och utmaningar. Hon noterar att kommunerna skiljer sig en del från varandra. Finström är en växande kommun med en, för åländska förhållanden avancerad organisation medan Geta är en mindre kommun med en liten stab.

Mycket mer än så kan hon inte säga om utredningen i nuläget eftersom den inte blir offentlig förrän oktober i år.

Arbetet har ändå gett henne en insyn i den åländska processen som pågått sedan hösten 2015. Hon stöder ambitionen på att reducera antalet kommuner och tycker att landskapsregeringen har lyckats eftersom flera kommuner nu självmant tagit egna initiativ till sammanslagningar.

Nu efterlyser hon solidaritet och tillit mellan alla parter.

– Ett sammanslagningsinitiativ skapar en spelöppning som kan användas konstruktivt eller destruktivt med tanke på den långsiktiga utvecklingen.

”Inget dökött”

Hon varnar för att landskapsregeringen till vissa delar har en övertro på kommunreformen.

– Det finns nästan inget administrativt dökött att skära i. Snarare är organisationerna lite för små i förhållande till sina lagstadgade uppgifter. De som hoppas på stora administrativa inbesparingar blir förmodligen besvikna. Att Åland sist och slutligen har under 30 000 invånare är något som både förespråkare och motståndare glömmer bort, menar hon.

– Jag kan tycka att landskapsregeringen på vissa punkter har lite orealistiska tankar om vad en kommunsammanslagningsreform kan resultera i. Man kan inte åstadkomma några stora underverk med kommunsammanslagningar oberoende var man är. Men spelrummet och antalet bitar att flytta runt är ganska litet på Åland. Börjar man med en kommundirektör och sju närvårdare och gör en sammanslagning med en lika stor kommun har man två tjänstemän och 14 närvårdare.

Debattvågorna om kommunstrukturen har gått höga på Åland. Frågan är högst politisk. Det är den frågan där skiljelinjen mellan regerings- och oppositionsblocket är tydligast.

Stor fråga att bibehålla servicenät

Sandberg ser inte kommunsammanslagningarna som en direkt ödesfråga för Åland.

– Jag tror att det är viktigt att det händer någonting, men jag skulle inte säga att läget är så ödesdigert. Jag tror att vissa av de små kommunerna kommer till en brytningspunkt. Det är klart att det är allvarligt och att det är bättre att göra något när man fortfarande har något att spela med. Går man in för tvångssammanslagningar när kassan är tom har man inte så mycket att säga till om.

Den stora utmaningen som det åländska kommunfältet står inför är hur man ska bibehålla det nuvarande servicenätet, menar Sandberg.

– Det jag har sett av den vardagliga servicen som skolan, vården och äldreomsorgen är att den fungerar på en hög nivå. Att minska resurserna inom de stora sektorerna kommer att bli en utmaning.

Men det är inte den enda prövningen.

– Tittar man på hela Åland är utmaningen att behålla en rimlig befolkningsbalans mellan olika delar. Om alla betalare finns på ett ställe kommer det att bildas slitningar. Oavsett om man skapar kommuner som är mera självgående måste man tänka att kommunerna ska hålla liv i de olika delarna av Åland.

På ett bredare plan handlar det om att hålla hela samhället levande med till exempel nya trafik- och tekniklösningar, menar Sandberg.

– Det är mycket annat som ska hänga ihop. Man kan lösa vissa problem med kommunala strukturförändringar, men man ska inte inbilla sig att frågor om arbetskraft och inflyttning löser sig automatiskt.

Närdemokratin försämras inte

En del av motståndarna mot kommunreformen är också oroliga över att närdemokratin försämras. Den delen bekymrar inte Sandberg.

– Visst finns det utmaningar, men jag tror att saker kan organiseras på ett vettigt sätt. Samhället är genomlyst av medierna och folk känner till vad som händer. Det är lättare för mig att följa med kommunpolitiken i Ålands alla 16 kommuner från Åbo än att får veta vad som händer i Åbo stadsfullmäktige.

En annan iakttagelse Siv Sandberg har gjort är hur påtagliga personalrisken är i en del kommuner.

– Det blir lite som en lanthandel. Vissa fungerar väldigt bra för det finns en stabilitet i grunden tack vare att det finns personer som har funnits med länge och är kompetenta.

De små personalresurserna blir också en utmaning när arbetet med att slå samman kommunerna börjar på allvar. Då behöver man också arbeta med att föra samman olika arbetskulturer.

– Det finns nästan inga mellanchefer som inte har ett operativt ansvar. Vi pratar till viss mån om byråkratiskt dökött men det brukar ändå vara till en fördel att det finns några stycken som ser längre än nästa bokslut.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här