Kristina Stenman: Jakobstadsregionen borde gå samman till en kommun
Jakobstadsregionens kommuner har mycket att vinna på att gå ihop, säger Jakobstads avtroppande stadsdirektör Kristina Stenman. En kommunsammanslagning skulle framför allt frigöra resurser för nödvändigt utvecklingsarbete.
I slutet av juni gör stadsdirektör Kristina Stenman sin sista arbetsdag i stadshuset i Jakobstad. I augusti drar flyttlasset till Helsingfors och tjänsten som diskrimineringsombudsman.
Fyra år hann hon jobba i Jakobstad. Tillräckligt länge för att lära känna stadens puls, säger hon.
– Känslan att lämna Jakobstad är en smula vemodig. Mitt jobb som stadsdirektör har varit jätteroligt.
Hon har lärt känna sitt Jakobstad som en plats där det händer mycket och där tempot tidvis är väldigt intensivt.
– Staden är rik i betydelsen rik på händelser, mänskor, diskussioner. Jag kom utifrån och det är förstås en process i sig. Men det har gått bra, jag har känt mig välkommen i Jakobstad.
Sin första arbetsdag måndagen den 2 maj 2016 har hon fortfarande i färskt minne. Dagen avrundades med stadsstyrelsens sammanträde kl. 16.00.
– Tack och lov hade jag min erfarenhet som biträdande stadsdirektör i Vasa att luta mig mot. Kommunallagen och förvaltningsstadgan är ryggraden i all offentlig förvaltning. Kan man grundstrukturen i en kommun som kan man den i alla, säger hon.
Ekonomin en utmaning
Bland de frågor som har varit utmanande under åren i Jakobstad nämner hon stadens ekonomi.
– Samtliga bokslut under min tid har varit minusbokslut, säger hon.
Balansgången mellan ”spara och slösa” eller snarare ”spara och investera” i en stad som vill så mycket som Jakobstad är svår, säger hon.
– Diskussionerna i ledningsgruppen och med de förtroendevalda har i stor utsträckning handlat om att försöka hitta en balans mellan gammalt och nytt. Det är viktigt att det händer nya saker i en stad, en stad ska blicka framåt och utvecklas. Men samtidigt måste man också välja bort delar av det gamla, utan att förlora det som är viktigt och värdefullt.
Under Stenmans tid har Jakobstad satsat på långsiktiga åtgärder som ska balansera stadens ekonomi. Stadens alla underhålls- och stödtjänster är utlagda, liksom löneräkning och bokföring. Alla rekryteringar övervägs noggrant.
Gemensam syn på social- och hälsovården
Jakobstad har varit en av de pådrivande kommunerna i bildandet av Österbottens välfärdsområde, en samkommun som till verksamhetsinnehåll och struktur är identisk med de landskap som den pågående social- och hälsovårdsreformen ska utmynna i.
– Jag är glad att kommunerna i norra Österbotten har en gemensam syn på hur vi vill att vården ska organiseras i framtiden. Personligen hoppas jag att samtliga kommuner sluter upp kring Österbottens välfärdsområde redan från starten. För att social- och hälsovården och specialsjukvården ska kunna utvecklas i vårt landskap måste volymerna vara tillräckligt stora, betonar Stenman och nämner fördelar som en större organisation för med sig: bättre möjligheter till specialisering bland personalen, ett barnskydd som vilar på bredare axlar, kapacitet att genomföra större utvecklingsprojekt och satsningar på att höja kompetensen inom specialområden inom socialvården.
– Österbotten kommer att kunna erbjuda många samarbeten med de övriga landskapen, säger hon och tillägger att det är bra att de tvåspråkiga landskapen åläggs att samarbeta i den modell till vårdreform som nu är ute på utlånanderunda.
Österbottens välfärdsområde startar verksamheten 1.1.2021, två år innan de nya landskapen bildas. Välfärdsområdet som senare blir det nya landskapet kommer enligt Stenman inte att medföra några dramatiska konsekvenser för Jakobstad. Mot en hög koncentration av vårdtjänsterna till landskapets centralort Vasa talar bland annat det faktum att avståndet mellan områdets norra och södra gräns är 300 km.
– Det kommer att behövas vård på basnivå på strategiska orter utanför Vasa. Jakobstadsregionen med sina 40 000 invånare har ett tillräckligt stort underlag för en stark hälsovårdscentral och en del specialiserad sjukvård.
Det som nog kommer att väcka diskussion är på hur många verksamhetspunkter servicen finns i framtiden, tror Stenman. Men det är en diskussion som kommunerna för redan idag, både när det gäller skola och vård.
En kommun i stället för fem
Det goda samarbetet mellan de fem kommunerna i Jakobstadsregionen dvs. Jakobstad, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby och Kronoby har gjort Stenman övertygad om att kommunerna borde gå ihop.
– Jakobstadsregionen är en välbalanserad helhet med ett tätt sammanflätat näringsliv. I samtliga fem kommuner finns det starka exportdrivna storföretag. Eftersom arbetsplatserna är utspridda i alla kommunerna går också arbetskraftspendlingen över samtliga kommungränser i regionen, inte bara mellan centralort och periferi.
Stenman säger att regionen skulle ha mycket att vinna på en kommunsammanslagning.
– En sammanslagning innebär inte automatiskt kostnadsinbesparingar, men den ger andra resursmässiga fördelar.
Bland vinsterna räknar hon minskat dubbelarbete, effektiv användning av personal, specialiseringsmöjligheter och satsningar på utvecklingsarbete.
– Den lagstadgade kommunala verksamheten är den samma i regionens alla fem kommuner, idag femdubblar vi den. En fusion frigör resurser som kan satsas på utveckling av regionen, säger Stenman och påpekar
Flera positiva projekt
Vid sidan av de långsiktiga strategiska projekten har stadsdirektörens vardag kryddats med en rad små, roliga ärenden som gett vardagen en guldkant. Jag ber henne nämna några och svaret kommer tveklöst och rappt:
– Skateparken!
Skateparken har planerats i samarbete med stadens skejtare och en av de pådrivande i projektet har varit stadsdirektören själv. Skateparken byggs i en av de historiska miljöerna i Jakobstad, intill Rosenlunds prästgård och Aspegrens trädgård.
– Barnfamiljerna är stadens framtid. Genom att satsa på barn och unga ger vi en viktig signal om att vi bryr oss om dem.
Ett annat glädjeämne är det regionala samarbetet kring flyktingmottagningen.
– I integrationsfrågor ligger vår region definitivt i framkanten. Vi har fungerande integrationsstigar på svenska och finska och vi kan också erbjuda grundläggande undervisning för vuxna, säger hon.
Stenman är också glad över att kulturen i Jakobstad blomstrar. Wava-institutet som samlar stadens musik-, bildkonst- och scenkostutbildningar har betytt mycket för både synlighet och utveckling.
– Vi har en årsklocka för kultur som inleds med Runebergsveckan i februari och följs av Jakobs Dagar i juli, Jeppis Jazz i oktober och kammarmusikfestivalen RUSK i november. Årsklockan kan ge Jakobstad mera synlighet och få mänskor att besöka vår stad, hoppas Stenman.
Hon nämnder ytterligare ett projekt som fått en positiv uppmärksamhet: den hinderfria vandringsleden i det fritidsområdet Fäboda.
– Vandringsleden som föddes i samarbete med det lokala näringslivet är ett bra exempel på att det är okomplicerat att samarbeta gränsöverskridande i Jakobstad.
Fakta/ Kristina Stenman
- Den 1 augusti tillträder Kristina Stenman tjänsten som diskrimineringsombudsman (DO).
- DO:s uppgift är att övervaka att diskrimineringslagen följs, att allmänt främja likabehandling och förebygga diskriminering.
- DO nationell rapportör i frågor som rör människohandel.
- Kristina Stenman har varit stadsdirektör i Jakobstad och Vasa och migrationsdirektör vid Inrikesministeriet och Arbets- och näringsministeriet. Hon har också haft olika uppgifter vid Flyktingrådgivningen oc arbetat som forskare.
