Gå med i politiken intresserar allt färre - det är riktigt illa, säger Björn Månsson
Allt färre röstar, men det finns bra saker också. Sedan 1968 har kvinnornas andel av kommunfullmäktige ökat stadigt och är nu uppe i 45 procent, med variation från över hälften i de sydligaste landskapen till en tredjedel i Sydösterbotten.
Hur ska de hinna med allt, undrar Björn Månsson, långvarig SFP-politiker i Helsingforsfullmäktige och tidigare opinionsskribent vid HBL, utifrpn det faktum att många förtroendevalda axlar många roller i kommunerna och välfärdsområdena.
Läs hela artiklen: Analys: Partierna gör allt för att maximera valframgången
Det är en omständighet som politiker på riksnivå nu funderar på. Även den stora mägnden förlorade röster i det kombinerade kommunal- och välfäördsområdet bekymrar.
– Veterligen finns bara ett fall av fyrdubbla roller, SFP:s partiledare Anders Adlercreutz: Kyrkslätts kommunfullmäktige, Västra Nylands välfärdsområdesfullmäktige, riksdagen och statsrådet. Det är nog en arbetsbörda och maktkoncentration jag skulle ha avrått från.
Och så finns det fyra ledamöter av Europaparlamentet som ju inte kan sitta i riksdag eller regering, men lät sig inväljas i sina kommuners eller välfärdsområdens fullmäktige. Det är nog märkligt, då ledamöterna är i hemlandet bara var fjärde vecka.
– Men vad gör inte partierna för att maximera sina valframgångar…
Se, hör och läs mera här – Kommuntorget 21.4.2025: Valdeltagandet bekymrade i studion: “Är det medierna, kandidaterna eller vem är det som inte lyckats?”
Månsson noterar att andelen röstberättigade med annat modersmål än finska, svenska eller samiska är nu uppe i 8,7 procent, men av kandidaterna hade bara 2,8 procent ett annat modersmål och av de invalda futtiga en procent. Detta visar tydligt hur svårt det är för invandrare att göra sig gällande i kommunerna. Vi vet inte hur många invandrare som utnyttjade sin rösträtt eller hur de röstade, men slutresultatet med en procent invalda är en skam och skandal.
– Demokratins legitimitet är i fara om invandrarna inte integreras bättre i det kommunala beslutsfattandet. Även de yngsta årsklasserna är underrepresenterade bland de valda.
Läs också, Kommuntorget 11.4.2025: Analys: Ett historiskt, spännande och oförutsägbart kommunalval