Fredrik Guseff: SFP för diskussioner om valförbund inför områdesvalet
Liksom Kommunförbundets prognos visar måste SFP alliera sig med andra partier i vissa tvåspråkiga välfärdsområden.
SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff säger att Kommunförbundets prognos om välfärdsområdesvalet i januari ger en fingervisning om hur styrkeförhållandena i områdena kommer att se ut. SFP har gjort liknande prognoser för välfärdsområden där partiet är starkt och kommit till motsvarande resultat.
Visserligen kan valdeltagandet påverka utfallet, om det blir lägre än i sommarens kommunalval, säger Guseff. Det är också möjligt att det finns lokala avvikelser från vanligt väljarbeteende som påverkar, det vill säga att väljare byter parti för att rösta på en stark lokal kandidat.
– Men det är knappast något som har en dramatisk effekt på valresultatet för hela välfärdsområdet.
Överlag speglar prognosen styrkeförhållandet mellan partierna, säger Guseff. Samlingspartiet och SDP klarar sig bra i de stora städerna, Centern är starkt i små kommuner och SFP i Svenskfinland.
– Men i och med att välfärdsområdesvalet är en hybrid av riksdagsval och kommunalval så blir bilden lite annorlunda. Det är ett intressant upplägg, speciellt med tanke på att det är enda gången som välfärdsområdesvalet ordnas skilt för sig, säger Guseff med hänvisning till att valet framöver kombineras med kommunalvalet.
Hurdana kandidater tänker SFP att det behövs i valet i januari? Starka lokala namn eller välkända profiler som samlar röster från hela området?
– Både och. Även i riksdagsvalen försöker vi se till att olika områden är representerade men samtidigt är det viktigt med kända profiler som kan samla röster, inte bara över kommungränserna utan också över partigränserna.
Kan bli aktuellt med ministerkandidater
SFP har tidigare tagit initiativ till en överenskommelse med övriga partier om att ministrar inte ska ställa upp i välfärdsområdesvalet. Men eftersom intresset för en sådan överenskommelse varit svalt så kan det bli aktuellt för SFP att ställa upp ministrar i valet i januari.
– Vi måste spela enligt samma regler som övriga partier och se till att våra kandidatlistor är så starka som möjligt.
För SFP:s del har kandidatrekryteringen kommit igång bra i Österbotten och i Östra och Västra Nyland. I Österbotten, där partiet kan få enkel majoritet i fullmäktige och en stor del av de uppställda blir invalda, pågår ett pussel för att få en balanserad lista. Partiet har ingen uttalad målsättning om att kandidatlistorna ska domineras av politiker med erfarenhet av social- och hälsovårdsfrågor, även om man kan anta att valet kommer att intressera särskilt dessa, tror Guseff.
I övriga områden, där partiet inte är starkt, framskrider rekryteringen med varierande fart. I dessa områden, som till exempel Vanda-Kervo, är inga långa kandidatlistor att vänta, säger Guseff.
Är valförbund att vänta för SFP i dessa områden?
– Vi för diskussioner om valförbund på många håll. I kommunalvalet i somras hade vi kandidater i flest kommuner någonsin och målet nu är att ställa upp kandidater i de flesta välfärdsområden. Då är det logiskt med valförbund. Vi jobbar flitigt med det här men tidtabellen är jobbig. Först senarelades kommunalvalet, sedan blev det en välkommen sommarpaus efter att social- och hälsovårdsreformen godkändes i riksdagen och nu ska kandidatlistorna in den 14 december. Det blir en exceptionellt kort valkampanj.
Intensiv kampanj i januari
Hur ska ni lyckas entusiasmera väljarna?
– Här sitter alla partier i samma båt och jag tror det behövs ett samarbete mellan oss, myndigheterna och nyhetsmedierna. Dels för att få fram kandidaterna, dels för att förklara vad valet handlar om, vem man kan rösta på och varför det är viktigt. I andra val har väljare ofta en viss kandidat som de brukar röstar på, men nu talar vi om ett helt nytt val. Det kommer att finnas ett stort behov av information, utöver den vanliga valkampanjen. Det blir inte lätt att engagera väljarna under julveckan. Jag förutspår en intensiv kampanj i början av januari.
Valet handlar om välfärdsområdena, men det väljare är intresserade av är den lokala social- och hälsovården. Vad kan en kandidat lova i en sådan situation?
– Hen kan förstås lova att göra sitt bästa för området, men visst är det en balansgång – som det för övrigt är i kommunalval också. Där borde politikern se till kommunens bästa, men blir ofta invald som byns eller stadsdelens representant. Det här är speciellt tydligt i fusionskommuner. På så sätt skiljer sig inte det här valet från andra. Det handlar om en balansgång mellan helheten och det område man blir invald från. Samtidigt kan man säga att de sjukvårdsdistrikt och samkommuner som vi nu har är betydligt mer ogenomskinliga. Det kan vara oklart vem de som sitter i styrelser och fullmäktige representerar, sin kommun eller sitt parti? I de nya fullmäktige blir det här mera tydligt.
Läs också: Prognos: Så fördelas makten över social- och hälsovården efter valet i januari
