Ett kommunalval handlar om utbildning och vård och allt som är nära väljaren och som kostar gemensamma pengar. Det är bra orsaker att lämna in en röstsedel, säger väljarna som vi talat med. Förhandsröstningen inleds i dag.

 Gunnar Lihr, 54 år, tvekar.

– Jag har sett på nära håll hur smutsig politiken är. Det är ryggdunkar som gäller och pengarna försvinner i fel fickor, säger han.

Lihr är medborgare i Spanien och Finland och får rösta – om han röstar – i Gräsviken i Helsingfors där familjen bor.

De dåliga erfarenheterna är från hemstaden Altea. 

Altea ligger nära Alicante på Costa Blanca där Lihr för länge sedan stödde en borgmästarkandidats kampanj. Från Altea är det nästan 4 000 kilometer till Helsingfors. Det är också en stad med under 30 000 invånare. I Helsingfors bor närmare 600 000 invånare. 

En bättre gemensam nämnare är EU som Lihr är besviken på. Enligt honom genomsyras gemenskapen av dåligt fungerande och dyr byråkrati. Han rädd för att det förekommer liknande slöseri med offentliga medel i Finland.

Läs om hur kandidaterna tänker.

Den här intervjun görs då riksdagen diskuterar avsättandet av direktören för Statens revisionsverk VTV. Möjligtvis är inställningen till politik färgad av de skandaler som pressen i Spanien och annanstans i södra Europa enligt Lihr ständigt rullar fram. 

– I alla fall spanska journalister är ettriga när de spänner ögonen på makthavare. Det känns som att finländska medier inte är lika alerta. 

– Jag har aldrig röstat i Finland och därför klagar jag inte heller på våra politiker. Det viktigaste med val är att med rösten kommer rätten att kritisera. Det försöker jag säga till mina barn, säger Gunnar Lihr.

Ulla Jensen röstar alltid. Det är min plikt, säger hon.

För Ulla Jensen, 54 år, är valdagen lite av en högtidsdag. Hon har röstat så länge hon minns.

– Alltid. Kommunalval, presidentval, riksdagsval och EU-val. Röstar man så får man klaga. Med rösten kommer plikt och ansvar både för den som röstar och politikern som kandiderar.

Rödbergsbon Jensen följer med den lokala politiken i Helsingfors men hon brukar fråga vänner och bekanta om den ena eller den andra kandidaten fortfarande ställer upp. Så också denna gång.

– Jag tycker att valmaskiner är svårtillgängliga. Det är otroligt många frågor. Jag är inte heller i övrigt en stor vän av nätet. 

Också kampanjer på torg och gator känns främmande, säger hon, liksom valreklamen som tidigare damp ned hemma i brevinkastet.

Mikko Kallinen anser att det var rätt beslut att flytta fram valdagen.

I Berghäll säger Mikko Kallinen, 55 år, att han självklart ska rösta och att det inte spelar roll om valdagen är i april eller juni.

– Nej, det har ingen betydelse för mig. Beslutet togs med den information som fanns just då.  Jag vet inte ännu vem jag ska rösta på men det klarnar nog.

Kallinen har ”alltid röstat sedan han fyllde 30 år”.

– Politik är intressant. År 2004 ställde jag också upp som kandidat i kommunalvalet då jag jobbade vid Ungdomscentralen i Helsingfors. Jag fick åtta röster.

Så gick det 2017 i Helsingfors

  • 1 085 personer ställde upp i valet.
  • 85 av dem som kandiderade blev invalda i stadsfullmäktige i Helsingfors.
  • 43 var nya namn. 
  • Valdagen var söndagen den 9 april.
  • Valdeltagandet i hela landet var 58,9 procent, i Helsingfors 61,8 procent. 
  • Medelåldern på väljarna var i hela landet 50 år och i Helsingfors 45 år.

Källor: Vaalit.fi och YLE

Det här är en artikel från Kommuntorget 2/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.