Statlig detaljstyrning frustrerar i kommunerna

Det är lätt att skapa konflikt mellan stad och landsbygd, men det ska vi inte göra, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och landsting (SKL). SKL har olika nätverk för olika sorts kommuner och måste enligt Micko bli bättre på att förstå sina medlemmars olika behov.

– Städerna tillväxtkraft fortsätter att vara stark och koncentrationen till städerna kommer att vara stor också i framtiden, säger hon.

Mindre orter kan också växa, speciellt de som har attraktiva boenden, tillägger hon och konstaterar att till exempel pensionärerna vill bo bra – och de kommer att vara många i framtidens Sverige.
– Många pensionärer har kanske råd att bo bra i en mindre kommun. De mindre kommunerna är måna om sitt lokala självstyre och de har mycket att vinna i att lära sig av varandra.

På frågan om hur SKL klarar av att greppa olikheterna mellan kommunerna medger Micko att det kan finnas problem om man inte driver också de stora städernas sak.
– Stockholm, Göteborg och Malmö borde till exempel kompenseras för segregation och invandrare, påpekar hon.

Lena Micko säger att den detaljerade statliga styrningen känns frustrerande.

– Alla vi som jobbar i kommunsektorn mår dåligt av den.

– Det verkar som om utrymmet för det lokala självstyret hela tiden minskar. Det här märks inte minst under valdebatterna då alla partier öser på med vallöften som blir till lagar som i sin tur tär på det lokala självstyret.

Diskussionen känns väl igen från Finland, där vi brukar säga att lagstiftaren ska formulera vad man vill ha men inte hur det ska uppnås.

Kommer antalet kommuner (290 i Sverige i dag) att minska och hur går det med regionerna?

– Om tio år har vi i stort sett samma antal kommuner och regioner som i dag. Det är möjligt att antalet minskar något, men det går långsamt. Kommunerna kommer att öka sitt samarbete, digitaliseringen skapar nya möjligheter.

– Mellan kommun, region och stat händer inget stort. Vi måste bara se till att den regionala nivån inte blir en ”överprövningsinstans” för kommunerna.

De förtroendevalda kommer i framtiden att vara mycket mera engagerade än nu, tror Micko. Olika små politiska partier kommer att uppstå och politikerna måste våga tänka i nya banor.

– Medborgarbudgetering, där medborgarna får bestämma om vissa budgetresurser, är ett sätt att tänka annorlunda. Men hjälp av den kan vi få fram många kloka beslut. Genom att involvera medborgarna i ett tidigt skede i en utvecklad medborgardialog, blir svåra beslut, som till exempel att lägga ner en skola, mycket enklare.

– Jag tror på en renässans för civilsamhället! Man går in i de politiska partierna, engagerar sig, går ut och kommer sedan tillbaka igen. Man kommer och går mycket mera än nu.

I Lena Mickos framtidsvision kommer SKL fortsättningsvis att ha en aktiv roll i överenskommelser mellan stat, kommun och region. I framtidens SKL kommer alla kommuner och regioner att vara medlemmar precis som i dag.

– Om tio år har vi testat olika modeller, lite i stil med frikommunsförsöken. Initiativen ska komma underifrån, inte uppifrån, från staten. SKL måste bli mera proaktivt, kunna se runt hörnet. Den digitala utvecklingen har stor betydelse för till exempel vården, när de som gör jobbet minskar.

Not: Lena Micko efterträddes som styrelseordförande i Sveriges Kommuner och Landsting av av Anders Knape i mars 2019.

Om Lena Micko

Styrelseordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2015-2019. Tidigare kommunalråd i Linköping. Har finska rötter i Pajala kommun som grundades av hennes anfader år 1587. Parti: Socialdemokrat.